Huvudfokus för forskningen och övervakningen vid Grimsö forskningsstation är tillämpade ekologiska frågor som rör vilt- och naturresursförvaltning. Stationen ligger i mellersta Sverige, i ett område som huvudsakligen består av brukad barrblandskog.

Ekosystem och klimat
Grimsö forskningsstation förfogar över ett forskningsområde på 13 000 ha. De viktigaste ekosystemen som omger stationen är barrskogar, sjöar, vattendrag och våtmarker. Norrlandsgränsen, limes norrlandicus, går genom området och därför utgör klimatet en blandning av hemi-borealt och borealt, med en genomsnittlig årstemperatur på 4,7 °C. Stationen ligger 118 meter över havet.

Historia och organisation
Forskningsstationen grundandes 1974 med Naturvårdsverket som huvudman. Sedan 1992 är Institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) värd för stationen. Cirka 40 personer arbetar på Grimsö, inklusive forskare, forskarstuderande, fältassistenter samt administrativ och teknisk personal.

Hitta till Grimsö
Grimsö forskningsstation ligger i Lindesbergs kommun i Bergslagen i mellersta Sverige, mindre än 2,5 timmars bilresa från Stockholm.

Planera ditt besök
Om du vill genomföra forskning, ordna en kurs eller hålla en konferens på Grimsö, kontakta stationen, se stationens SLU-sida för kontaktuppgifter.

Forskningsområde
Brukad skog dominerar stationens omgivningar, men forskningsområdet omfattar också två naturreservat (ca 900 respektive 425 ha), samt några ängar i närheten av stationen, men endast en liten andel jordbruksmark. Tack vare ett relativt tätt nätverk av grusvägar är alla delar av området lättillgängliga. Försök och provtagning kan upprättas i hela forskningsområdet, inklusive fysiska installationer, om de inte påverkar växtlighet och skogsbruk negativt.

Anläggningar, utrustning och personalresurser
Anläggningarna och utrustningen på stationen inkluderar ett genetiskt laboratorium, en vilthanteringsanläggning, labb för att förbereda växtprover, trä- och metallverkstäder, bilar för fältarbete, hundgårdar samt tillgång till internet. Stationens personal har erfarenhet av olika viltundersökningstekniker, som fångst och märkning av djur och immobiliseringsteknik, och kan stödja externa projekt med planering och fältarbete. Projekt kan också få IT-stöd och hjälp med administrativa uppgifter. Kontor, konferenslokaler, föreläsningsrum, logi med pentry, ett stort gemensamt kök och en lunchrestaurang finns också på stationen.

Viltövervakning är en viktig del av stationens verksamhet. En stor del av övervakningen påbörjades på 1970-talet, men nya dataserier har lagts till över tid och efterhand som metoder utvecklats. De fortlöpande undersökningarna fokuserar på exempelvis populationsdynamik, reproduktion och olika kroppsmått, och djurarter som älg, rådjur, rödräv, sork och stare. Övervakningen inkluderar också inventering av fästingar, fenologiska data om vegetation och cirka 70 flyttfågelarter samt väderdata.

SITES tematiska program

Öppna data
Meteorologiska data från stationen finns tillgängliga i SITES dataportal. En del av Grimsös övervakningsdata är också en del av nationella miljöövervakningsprogram, till exempel data om sorkars populationsdynamik. Ytterligare data om övervakning av vilda djur kan erhållas från stationsföreståndaren.

• LTER Sweden
• LIFE­PLAN – A Planetary Inventory of Life
• Viltskadecenter – Vid Grimsö inryms även Viltskadecenter, som är ett nationellt centrum för kunskap om viltskador på bland annat gröda och tamdjur. Viltskadecenter bedriver utvecklingsarbete, samverkan och informationsverksamhet mellan forskningen och andra samhällsaktörer samt ansvarar för dom nationella inventeringarna av varg och lodjur.

• Grimsö forskningsstations webbsidor hos SLU.