SITES_bård 160701-4

Nyheter

Fotograf: Niels Aagaard Jakobsen

I samband med den planerade gödslingen av unga granbestånd i Asa tillväxtpark våren 2020, har vi i november insamlat grenar från bestånden. Detta görs för att kunna fastställa den optimala kompositionen av näringsämnen i den gödsel som vi använder. Grenarna klipps upp i bitar och torkas i ca ett dygn. Därefter insamlas de torkade granbarren och skickas på analys.

Vi började med att gödsla de första områdena (31ha) i 2012. I 2020 kommer vi att gödsla ca 90 ha fördelat på 17 bestånd. Föremålet med gödslingen är att öka produktionen på gran och på det viset få ner omloppstiden.

Fotograf: Niels Aagaard Jakobsen

Läs hela inlägget »

Fotograf: Gunhild Rosqvist

Väderdata från SITES Tarfalas automatiska väderstationer används i forskning med syfte att förstå hur renskötseln påverkas av klimatförändringar. Forskningen görs i samarbete med renskötare från Laevas sameby.

Vädret var i år varmt fram till att första snön började ligga kvar på marken i slutet av september, vilket var ovanligt tidigt. Då marken inte var frusen så smälte först en del av snön för att sedan frysa ihop och bli till ett kompakt isigt lager ovanpå marken. Detta ledde i sin tur till att renarnas föda blev otillgänglig och i jakten på annan föda spreds de geografiskt. Detta har försvårat insamlingen av renarna inför indelningen i vinterbetesgrupper och renskötarna kämpar fortfarande för att få ihop sina renar och föra dem till vinterbeteslanden öster om Kiruna.

Bild 1. ​Kurvorna visar på temperatur (röd) and snödjupsdata (blå), insamlad från en av SITES Tarfalas automatiska väderstation placerad i Laevasvaggi.
 

Läs hela inlägget »

Pollinerande insekter är nödvändiga för att många växter, inklusive vissa matgrödor, ska kunna fortplanta sig. Enligt flera studier finns det indikationer på att biologiska mångfalden bland insekter minskar, dock saknas det  i många fall konkreta fakta för olika orter.

På SITES Röbäcksdalen pågår ett antal projekt med pollinerande insekter. Målet är att skapa en större förståelse för vilka insekter som finns i norra Sverige, men även att skapa möjligheter att använda forskningsstationen i forskningsprojekt om för olika pollinerande insekter och andra relevanta insekter. Vid stationen finns två kupor med det nordiska biet, som är tillgängliga för forskare att använda. Utöver det så kommer det att göras undersökningar i vinter om hur man kan bygga upp ett bra investeringsprogram för vilda pollinerare. Vidare så har en fjärilsslinga på 1,2 km för framtida systematiska inventeringar registrerats hos Svensk Dagfjärilsövervakning.

Insektsinventering 2019

Natuschka Lee, forskare vid Umeå Universitet har tillsammans med projektassistenten Philippe Simon under sommaren påbörjat en pilotinventering av pollinerande insekter på 4 olika platser runt Röbäcksdalen. Två av platserna var belägna vid ängar nära skog, en var belägen vid en betesmark med mycket vitklöver och en vid Degernäsbäcken, nära en vallodling. En vanligt förekommande pollinerare var naturligtvis det nordiska biet, som återfanns på flera olika växter och vid flera olika tidpunkter. Även enstaka  arter av blomflugor observerades på olika platser och växter och vid olika tillfällen. Vanligaste fjärilen som noterades var nässelfjärilen, men även pärlemofjärilen och påfågelöga fanns med i observationerna. Under 2020 kommer fler ingående inventeringsstudier att göras. Vid sidan av dessa inventeringar pågår det även mikrobiologiska och genetiska studier av det nordiska biet. 

Bild. Forskaren Natuschka Lee och studenten Philippe Simon från Umeå universitet inventerar pollinerande insekter vid Röbäcksdalen, sommaren 2019. Foto Johanna Wallsten.

För mer information, kontakta Johanna Wallsten, föreståndare för SITES Röbäcksdalen, eller Natuschka, forskare vid Umeå universitet
 
johanna.wallsten@slu.se, 090-786 8716
natuschka.lee@umu.se, 090 786 5447

Läs hela inlägget »

Vid Abisko naturvetenskapliga station testas en vertikalaxlad vindturbin utvecklad för att driva en neutrinodetektor under den antarktiska polarnatten. Turbinen utvecklas inom forskningsprogrammet StandUp for Energy – ett strategiskt samarbete mellan Uppsala universitet, KTH, SLU och Luleå tekniska universitet

Fotograf: Hans Bernhoff


Den lilla robusta vindturbinen är av typen Savonius och kallas ”Savant” (SAVonius for ANTarctica). Den är utvecklad vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, för att ge kraftförsörjning under arktiska och antarktiska vinterförhållanden. Turbinen utvecklas specifikt för experimentet ARIANNA – världsledande fysikforskning där högenergetiska kosmiska neutrinos studeras med hjälp av extremt känsliga detektorer på Antarktis. Savant är i framtiden tänkt att driva ARIANNA-detektorerna under vinterhalvåret (under polarnatten) som komplement till de solceller som driver detektorerna under sommarhalvåret. Det hårda vinterklimatet är en utmaning. En annan utmaning är kravet på absolut tystnad för att inte störa de känsliga detektorerna – snurran får inte ge ifrån sig minsta lilla radiobrus alls.
Den turbin som installerats i Abisko är den tredje generationen, Savant3, och är identisk med den som har varit i drift vid Antarktis i Moore's bay på Ross Ice Shelf under det senaste året. I Abisko kommer turbinen testas i en miljö som är lite mer krävande vad gäller starkare vindar i kombination med risk för nedisning.

Läs hela inlägget »
Figur 1. Sockerbetor som skall analyseras skördas för hand. Fotograf: Marie Ernfors. Figur 1. Sockerbetor som skall analyseras skördas för hand. Fotograf: Marie Ernfors.

Till slut så har även hösten kommit till oss på SITES Lönnstorp med ett flertal nätter under nollan. Fokus den närmaste tiden blir att skörda sockerbetor och att få igång andra årets mätningar av lustgas i projektet Residuegas. Detta projekt använder infrastrukturen SAFE (SITES Agroecological Field Experiment) och undersöker hur olika hanteringsstrategier för grödrester påverkar emissioner av lustgas. Läs mer här!









Under 2019 har SITES Lönnstorp tagit över driften av två långliggande försök i nordvästra Skåne som undersöker möjligheten att med hjälp av olika integrerade ogräsbekämpningsstrategier minska bestånden av renkavle (ett problemogräs) i växtföljder som domineras av spannmål sådda på hösten. Försöken startades 2012 respektive 2015 och jämför fem olika bekämpningsstrategier där olika kombinationer av plöjning, herbicider, direktsådd och reducerad bearbetning ingår. Preliminära resultat pekar på att strategier där direktsådd ingår minskar fröbanken och förekomsten av renkavle. Fler försöksår behövs dock för att kunna bekräfta dessa preliminära resultat. Läs mer här!

Formasprojektet ”Fosforeffektivt jordbruk med arbuskulär mykorrhiza” är ett nystartat projekt från Lunds universitet som också använder infrastrukturen SAFE på SITES Lönnstorp. Projektet kommer bland annat att undersöka om perenna grödor (t.ex. vetegräset Kernza) tar upp mer fosfor med sina större rotsystem än sina annuella motsvarigheter (t.ex. höstvete) och om dessa större rotsystem också innebär att de kan upprätthålla en högre mykorrhizabiomassa. Utrustning för att undersöka detta grävdes ner i SAFE i mitten av oktober och kommer att tas upp och analyseras efter skörd 2020. Läs mer här!

Läs hela inlägget »

Länkar

-

Senaste nyheter

Senaste nyheter

Arkiv