SITES_bård 160701-4

Nyheter

Del av byggnaden med ny vilthanteringsanläggning. Fotograf: Gunnar Jansson. Del av byggnaden med ny vilthanteringsanläggning. Fotograf: Gunnar Jansson.


I september färdigställdes den nya vilthanteringsanläggningen vid Grimsö, och den är nu besiktigad och godkänd och klar att tas i drift. Anläggningen ger stora förbättringar både avseende provtagning på vilt (mått, vikter, vävnad etc) och annan hantering i samband med märkta eller omhändertagna djur. Arbetet startade i januari i år och invigning med gäster bl.a. från universitetsledningen sker den 11 oktober.

Exempel på interiör i en av avdelningarna i den nya vilthanteringsanläggningen. Fotograf: Gunnar Jansson. Exempel på interiör i en av avdelningarna i den nya vilthanteringsanläggningen. Fotograf: Gunnar Jansson.

I byggnaden ryms även nya pentryn för studenter och andra gäster, upprustad bilverkstad samt förbättrade lagringsmöjligheter på loftet.
 

En älgkalv roar sig med centrumkäppen för en av de 600 provytorna i Grimsös spillningsinventering (juli 2019). En älgkalv roar sig med centrumkäppen för en av de 600 provytorna i Grimsös spillningsinventering (juli 2019).

Under våren har en ny långtidsserie initierats vid Grimsö, med viltkameror vid 32 av provytorna (totalt 600) för den årliga spillningsinventeringen (sex arter plus diverse skogsdata). Viltkameror är sedan några år tillbaka ett viktigt inslag i både förvaltnings- och forskningssammanhang, och projektet kommer bland annat att relatera resultat från bilderna med de traditionella spillningsdata.

Vid dissekering av djurkroppar där vävnadsprover skall användas för vidare analys avseende t.ex. sjukdomar behöver verktygen ibland steriliseras. Fotograf: Gunnar Jansson. Vid dissekering av djurkroppar där vävnadsprover skall användas för vidare analys avseende t.ex. sjukdomar behöver verktygen ibland steriliseras. Fotograf: Gunnar Jansson.




















Under september-oktober pågår kursen Wildlife biology, i år med 18 studenter från sammanlagt nio olika länder. Detta tillsammans med andra 2-3 dagars besök av exempelvis fortbildningskurser för länsstyrelsepersonal gör att beläggningen i stugor, rum och pentryn är hög under hösten.

Läs hela inlägget »

I juli 2019 använde ett team från Oldenburg Universitet under ledning av Maren Striebel SITES AquaNET infrastruktur i Erken för ett experiment som testade hur variationer i flera miljöparametrar påverkar planktiska näringsvävar. Mer specifikt manipulerades variationen i ljus- och näringsfluktuationer för att undersöka de direkta och indirekta effekterna av behandlingarna på näringstillgänglighet såväl som biomassa, sammansättning, egenskaper, funktion och resursanvändnings-effektivitet i olika planktongrupper (djurplankton, växtplankton och bakterioplankton).

Bild: Projektteamet under installationen av mesokosmerna.

Läs hela inlägget »
Äldsta dammhuset i Krycklans avrinningsområde. En av siterna i SITES Waters provtagningsprogram. Foto: Charlotta Erefur. Äldsta dammhuset i Krycklans avrinningsområde. En av siterna i SITES Waters provtagningsprogram. Foto: Charlotta Erefur.
Exkursion på Svartberget med middag vid Stortjärn. Foto: Charlotta Erefur. Exkursion på Svartberget med middag vid Stortjärn. Foto: Charlotta Erefur.
Under hela förra veckan besökte Interact (International Network for Terrestrial Research and Monitoring in the Arctic ) Vindeln. Totalt kom 60 personer. Svartberget hade ordnat med ett program för dem på onsdagen då de följde med Hjalmar Laudon och Charlotta Erefur på exkursion till Krycklans avrinningsområde. Där fick de höra mer om SITES Water och den forskning som pågår. Dagen avslutades med middag vid Stortjärn.
Deltagarna besökte den 150 meter höga Svartbergsmasten. En del av ICOS infrastruktur. Foto: Charlotta Erefur. Deltagarna besökte den 150 meter höga Svartbergsmasten. En del av ICOS infrastruktur. Foto: Charlotta Erefur.

Läs mer om INTERACT här!

Läs hela inlägget »
E. Kristensen inventerar en av 234 cirkelprovytor som används som referensyta vid laserscanning. Varje inmätt träd koordinatsätts för ökad precision när ytan används för att kalibrera laserdata. E. Kristensen inventerar en av 234 cirkelprovytor som används som referensyta vid laserscanning. Varje inmätt träd koordinatsätts för ökad precision när ytan används för att kalibrera laserdata.

Asa försöks- och tillväxtpark har valts ut som ett försöksområde inom forskningsprojektet Mistra Digital Forest.
 
Under sommaren utfördes en multispektral laserskanning av Asa försöks- och tillväxtpark inom ramen för forskningsprogrammet Mistra Digital Forest. Lantmäteriet genomför laserscanning på nationell nivå vilket har möjliggjort en rad applikationer inom skogsbruket. Användning av multispektral laserscanning öppnar ytterligare nya möjligheter. Förhoppningen är bl.a. att kunna utnyttja skillnader i reflektion från olika våglängder för att kunna skilja på trädslag. Asa försökspark scannades även 2009 vilket möjliggör exempelvis tillväxtberäkningar baserat på laserdata.
  
Inom ramen för programmet kommer trädkartor inklusive trädslag, ner till enskilda träd, samt olika typer av tillväxtkartor för hela området produceras. Högupplösta multispektral laserdata, tillsammans med existerande data från försök, monitoring etc. erbjuder också många möjligheter för ny forskning.

Läs hela inlägget »
Kebnekaises sydtopp den 3 september 2019. Foto: Gunhild Rosqvist. Kebnekaises sydtopp den 3 september 2019. Foto: Gunhild Rosqvist.

Den 3 september genomfördes den årliga mätningen av Kebnekaises sydtopp av forskare vid Tarfala forskningsstation. Denna gång mätte sydtoppen 2095,6 meter över havet och är därmed 1,2 meter lägre än nordtoppen.

Nordtopens högsta punkt består av berg och är därmed stabil, medans sydtoppen är en glaciär som varierar i höjd under året.

Höjden mäts varje år precis när smältperioden har tagit slut och när sedan snön kommer går sydtoppen om och blir högst igen.
Sydtoppen minskar dock i höjd på grund av ett allt varmare klimat och årets mätning är den lägsta höjd som uppmätts någonsin. Under de senaste 50 åren har höjden på denna glaciär minskat med 24 meter.
 

Rapport från studie i Tarfaladalen

Forskare från Göteborgs universitet genomför en inmärkningsstudie med kväveisotoper för att öka förståelse av vegetationstionförändringar kan på verka kvävecykeln. Foto: Gunhild Rosqvist. Forskare från Göteborgs universitet genomför en inmärkningsstudie med kväveisotoper för att öka förståelse av vegetationstionförändringar kan på verka kvävecykeln. Foto: Gunhild Rosqvist.


 

Foto: Gunhild Rosqvist. Foto: Gunhild Rosqvist.

Biologisk mångfald och mykorrhiza är av stor vikt för ekosystemprocesser såsom inlagring av kol i marken, samt hur omsättningen av närings- och organiska ämnen sker i marken. Trots deras betydelse, är kunskapen liten om hur den biologiska mångfalden är kopplat till ekosystemprocesserna.

I en studie som leds av Robert G Björk vid Göteborgs universitet så syftar man till att förbättra vår förståelse för kopplingen mellan växter och den mikrobiella mångfalden och i vilken utsträckning förändringar i vegetationsmönster kan påverkan kol- och kvävedynamiken i ekosystem.

Läs hela inlägget »

Länkar

-

Senaste nyheter

Senaste nyheter

Arkiv