SITES_bård 160701-4

Nyheter

Det europiska H2020 projektet DiverIMPACTS baseras på tio fältförsök runt om i Europa och skall kvantifiera effekter av gröddiversifiering. Ett av dessa tio fältförsök etablerades på SITES Lönnstorps fältforskningsstation under 2018.

Syftet med detta försök är att studera fördelar och utmaningar då samodling och mellangrödor introduceras i ett ekologiskt odlingssystem.
Skånsk jordbruksmark har generellt bra bördighet men vissa ekologiska odlingssystem är mycket beroende av externa insatsvaror, särskilt kväve, vilket kan vara ohållbart på lång sikt eftersom priserna på ekologiska gödselmedel blir allt dyrare.


Figurtext 1: En översiktsbild på DiverIMPACTS-försöket på SITES Lönnstorp. Foto: Ryan Davidson

Den växtföljd som används som referens i detta försök är en sexårig växtföljd som bland annat innehåller de kvävefixerande grödorna klöver och ärter men också kvävekrävande grödor som t.ex. höstraps. För att konstruera en alternativ mer diversifierad växtföljd har projektet tagit hjälp av lantbrukare och rådgivare. Resultatet av detta samarbete blev en växtföljd som baseras på de sex huvudgrödorna i referensväxtföljden men också på mellangrödor med flera arter samt olika typer av samodling. Bland annat så introducerar växtföljden idén att odla åkerböna tillsammans med raps samt samodling av lupin och maltkorn.
Försöket kommer bland annat att ge information om huruvida samodling minskar fördelarna med avbrottsgrödor i växtföljder eftersom den alternativa mer diversifierade växtföljden bara innehåller en säsong utan baljväxter. Försöket kan därför bland annat undersöka risken att de baljväxtrelaterade sjukdomarna ökar då mer baljväxter introduceras i växtföljden. Projektet kommer också att bedöma om diversifieringsstrategierna ökar odlingssystemets resiliens t.ex. genom att förlita sig på fler inkomstkällor samt mindre användning av externa insatsvaror.


Figurtext 2: De två växtföljderna som jämförs i DiverIMPACTS-försöket på SITES Lönnstorp. Skiss: Nicolas Carton

Länk till DiverIMPACTS hemsida: https://www.diverimpacts.net/

Kontakter:     
Nicolas Carton nicolas.carton@slu.se,
Georg Carlsson georg.carlsson@slu.se
Erik Steen Jensen erik.steen.jensen@slu.se

Läs hela inlägget »

Denna vinter har hela mesokosm infrastrukturen på Erken varit ansatt av hårt väder. På grund av stormen Alfrida, med vindbyar på upp till 27 m/s, skakades hela infrastrukturen upp i tre bitar, vilka nu trycks ihop mot varandra av isstress. Lycligtvis har inga experiment pågått denna vinter! Vi väntar nu på att isen ska smälta så att vi kan utvärdera skadorna och reparera hela infrastrukturen så att den är redo för nästa säsong.
 


Missa inte chansen!
Vi vill även påminna om ni fortfarande kan ansöka om att använda SITES AquaNets infrastruktur under 2019. Läs mer här!

Läs hela inlägget »

Ulf Jonsell, arbetar sedan februari heltid på SLU som SITES nya biträdande föreståndare. I intervjun nedan berättar Ulf mer ingående om sin bakgrund och det nya uppdraget.


Vad har du för förväntningar på ditt uppdrag?


Att få vara med och fortsätta utveckla den gemensamma forskningsplattform som SITES är – ett mervärde byggt på nio starka individuella stationer. Att få vara med och bidra till att förutsättningarna för att forskningen som kommer ut baserat på SITES är av internationell toppklass. Jag ser min roll i stort att vara smörjmedlet i SITES maskineriet.

 
Berätta om din bakgrund

Jag är geovetare i botten med inriktning mot glaciologi och gjorde mitt examensarbete i Tarfala. Sedan jobbade jag under avhandlingsarbetet på Tarfala, Grönland och Antarktis med fokus på iskärnor och långa tidsserier. Efter disputation kände jag mig färdig med detta och tyckte att det var roligare att koordinera och facilitera vilket jag gjort under nästan åtta år på Polarforskningssekretariatet med såväl internationella som nationella samarbeten. En viktig del där var arbetet med att tillgängliggöra data, både i det rent praktiska och strategiskt policy-arbete.
 

Vilken relation har du till terrester/limnisk fältforskning?

Jag är geovetare och ägnade min forskning åt glaciärer bl.a. genom fältarbeten i  Tarfala, Grönland och Svalbard. Därtill har jag med mig en hel del grön biologi på grundnivå och genom eget intresse.
 

Varför är forskningsinfrastruktur viktigt?

En bra forskningsinfrastruktur har en stark positiv växelverkan mellan forskargrupper och forskningsinfrastrukturen För att nå dit krävs en ständig dialog kring vad forskningen behöver och vad infrastrukturen kan erbjuda. Denna dialog måste ske med ett långsiktigt perspektiv eftersom en infrastruktur har längre planeringshorisont än det enskilda forskningsprojektet. Manegen ska vara krattad för att enskilda projektansökningar ska kunna bedömas som tydligt genomförbara. Den goda forskningsidén ska inte hämmas av att infrastrukturen inte finns tillgänglig. Därtill ska infrastrukturen bidra till att vara en kreativ mötesplats för samarbeten och nya idéer.
 

Vad kommer bli dina starkaste bidrag till SITES?/ Vad hoppas du kunna tillföra SITES?

Jag hoppas mina bidrag kommer synas inom minst två delar. Den första är att se till att SITES får robusta rutiner för dataflöden, se till att data kommer ut på SITES portal och att det blir en naturlig del av forskningsprocessen för stationspersonal och forskare som använder stationerna. Det andra är att vara delaktig i att skapa vi-känslan i SITES genom den koordinerande roll jag har. Jag hoppas därmed skapa en stabil grund för SITES långsiktiga utveckling.
 
Var är SITES om fem år?

SITES är en tydlig tillgång för långsiktiga forskningsprogram och en ingång till Sverige och svensk ekosystemforskning där internationella samarbeten uppstår. SITES har då även växt sig ännu större med fler stationer knuta till sig.

Läs hela inlägget »

Vid Grimsö forskningsstation pågår nu en storskalig ombyggnation av den ladugård som hittills främst inrymt lager, frysrum och fordonsverkstad. Denna utvecklingsmöjlighet, som slutförs i sommar, har varit efterlängtad i flera år och byggnaden kommer att innehålla ny vilthanteringsanläggning, förbättrade möjligheter för provtagning i laboratoriemiljö samt utökat pentry för gäster och studenter. Nya energisnåla frysrum med fördubblat lagringsutrymme jämfört med tidigare finns redan på plats i extern byggnad.

Bild ovan: Här förbereds gjutning av ny bottenplatta och indragning av vatten i den 140 år gamla lagårdsbyggnaden. Foto Gunnar Jansson. 
 

Januari–mars är den viktigaste perioden för Rådjursmärkningen, en av långtidsserierna inom Grimsös viltövervakning. Serien är världsunik i sitt slag avseende tidslängd, startade 1975/76, liksom sannolikt i antal märkta och uppföljda djur. I januari 2019 passerades totalt 1300 märkta rådjur plus att ett flertal djur återfångas varje säsong, vilket ger nya data under individernas livscykel. Dataserien omfattar livshistorieegenskaper, som mått och vikter vid olika åldrar, liksom släktskap mellan djur i flera kontinuerliga generationer, årstids- och utvandringar etc.

Bild: Råbocken ”Millennium”, med fällor i bakgrunden, som 2013 blev det tusende märkta rådjuret inom Grimsö forskningsområde. Foto Linda Höglund.

Under våren, eller rättare sagt så fort snön försvunnit så pass att de flesta vägar blir körbara, introduceras ett par nyheter inom Grimsös monitoring i form av två kameraprojekt. Det ena avser växtfenologi och är en del av satsningen SITES Spectral, och det andra gäller kontinuerlig övervakning vid ett urval av våra 600 provytor för vilt och skogsdata.  

När det gäller fältarbeten bland de externa projekten vid den här tiden på året är det exempelvis även högsäsong för spårning, fångst och märkning av stora rovdjur (varg, lodjur och järv).

Vi vill även passa på att hälsa Eskil Sveinsen välkommen! Vår nye medarbetare Eskil kommer främst att arbeta med service och intendentur för såväl SITES som för övrig verksamhet vid Grimsö.


Hälsningar från Gunnar Jansson,
stationsföreståndare vid Grimsö

Vill ni veta mer om verksamheten på Grimsö,
hör av er till Gunnar på gunnar.jansson@slu.se
 

Läs hela inlägget »

Föreningen OIKOS, som samlar Sveriges ekologer, genomförde sin årliga konferens vid SLU i Uppsala. Konferensen pågick mellan 5 och 7 februari och erbjöd spännande föredrag, poster-presentationer och intensivt nätverkande. 

SITES representerades av föreståndare Stefan Bertilsson tillsammans med Ulf Grandin och Silke Langenheder (koordinator för SITES AqauNet och förståndare på Erken). Många besökte vår hörna och Stefan, Ulf och Silke hade möjlighet att svara på frågor om SITES samt dela ut SITES populära kalender för 2019. 

Vi tackar OIKOS för tre bra arrangerade dagar med intressanta diskussioner. 

Läs hela inlägget »

Länkar

-

Senaste nyheter

Senaste nyheter

Arkiv