background_mobile_2

2019 > 10

Figur 1. Sockerbetor som skall analyseras skördas för hand. Fotograf: Marie Ernfors. Figur 1. Sockerbetor som skall analyseras skördas för hand. Fotograf: Marie Ernfors.

Till slut så har även hösten kommit till oss på SITES Lönnstorp med ett flertal nätter under nollan. Fokus den närmaste tiden blir att skörda sockerbetor och att få igång andra årets mätningar av lustgas i projektet Residuegas. Detta projekt använder infrastrukturen SAFE (SITES Agroecological Field Experiment) och undersöker hur olika hanteringsstrategier för grödrester påverkar emissioner av lustgas. Läs mer här!









Under 2019 har SITES Lönnstorp tagit över driften av två långliggande försök i nordvästra Skåne som undersöker möjligheten att med hjälp av olika integrerade ogräsbekämpningsstrategier minska bestånden av renkavle (ett problemogräs) i växtföljder som domineras av spannmål sådda på hösten. Försöken startades 2012 respektive 2015 och jämför fem olika bekämpningsstrategier där olika kombinationer av plöjning, herbicider, direktsådd och reducerad bearbetning ingår. Preliminära resultat pekar på att strategier där direktsådd ingår minskar fröbanken och förekomsten av renkavle. Fler försöksår behövs dock för att kunna bekräfta dessa preliminära resultat. Läs mer här!

Formasprojektet ”Fosforeffektivt jordbruk med arbuskulär mykorrhiza” är ett nystartat projekt från Lunds universitet som också använder infrastrukturen SAFE på SITES Lönnstorp. Projektet kommer bland annat att undersöka om perenna grödor (t.ex. vetegräset Kernza) tar upp mer fosfor med sina större rotsystem än sina annuella motsvarigheter (t.ex. höstvete) och om dessa större rotsystem också innebär att de kan upprätthålla en högre mykorrhizabiomassa. Utrustning för att undersöka detta grävdes ner i SAFE i mitten av oktober och kommer att tas upp och analyseras efter skörd 2020. Läs mer här!

Del av byggnaden med ny vilthanteringsanläggning. Fotograf: Gunnar Jansson. Del av byggnaden med ny vilthanteringsanläggning. Fotograf: Gunnar Jansson.


I september färdigställdes den nya vilthanteringsanläggningen vid Grimsö, och den är nu besiktigad och godkänd och klar att tas i drift. Anläggningen ger stora förbättringar både avseende provtagning på vilt (mått, vikter, vävnad etc) och annan hantering i samband med märkta eller omhändertagna djur. Arbetet startade i januari i år och invigning med gäster bl.a. från universitetsledningen sker den 11 oktober.

Exempel på interiör i en av avdelningarna i den nya vilthanteringsanläggningen. Fotograf: Gunnar Jansson. Exempel på interiör i en av avdelningarna i den nya vilthanteringsanläggningen. Fotograf: Gunnar Jansson.

I byggnaden ryms även nya pentryn för studenter och andra gäster, upprustad bilverkstad samt förbättrade lagringsmöjligheter på loftet.
 

En älgkalv roar sig med centrumkäppen för en av de 600 provytorna i Grimsös spillningsinventering (juli 2019). En älgkalv roar sig med centrumkäppen för en av de 600 provytorna i Grimsös spillningsinventering (juli 2019).

Under våren har en ny långtidsserie initierats vid Grimsö, med viltkameror vid 32 av provytorna (totalt 600) för den årliga spillningsinventeringen (sex arter plus diverse skogsdata). Viltkameror är sedan några år tillbaka ett viktigt inslag i både förvaltnings- och forskningssammanhang, och projektet kommer bland annat att relatera resultat från bilderna med de traditionella spillningsdata.

Vid dissekering av djurkroppar där vävnadsprover skall användas för vidare analys avseende t.ex. sjukdomar behöver verktygen ibland steriliseras. Fotograf: Gunnar Jansson. Vid dissekering av djurkroppar där vävnadsprover skall användas för vidare analys avseende t.ex. sjukdomar behöver verktygen ibland steriliseras. Fotograf: Gunnar Jansson.




















Under september-oktober pågår kursen Wildlife biology, i år med 18 studenter från sammanlagt nio olika länder. Detta tillsammans med andra 2-3 dagars besök av exempelvis fortbildningskurser för länsstyrelsepersonal gör att beläggningen i stugor, rum och pentryn är hög under hösten.

I juli 2019 använde ett team från Oldenburg Universitet under ledning av Maren Striebel SITES AquaNET infrastruktur i Erken för ett experiment som testade hur variationer i flera miljöparametrar påverkar planktiska näringsvävar. Mer specifikt manipulerades variationen i ljus- och näringsfluktuationer för att undersöka de direkta och indirekta effekterna av behandlingarna på näringstillgänglighet såväl som biomassa, sammansättning, egenskaper, funktion och resursanvändnings-effektivitet i olika planktongrupper (djurplankton, växtplankton och bakterioplankton).

Bild: Projektteamet under installationen av mesokosmerna.

2019 > 10

Figur 1. Sockerbetor som skall analyseras skördas för hand. Fotograf: Marie Ernfors. Figur 1. Sockerbetor som skall analyseras skördas för hand. Fotograf: Marie Ernfors.

Till slut så har även hösten kommit till oss på SITES Lönnstorp med ett flertal nätter under nollan. Fokus den närmaste tiden blir att skörda sockerbetor och att få igång andra årets mätningar av lustgas i projektet Residuegas. Detta projekt använder infrastrukturen SAFE (SITES Agroecological Field Experiment) och undersöker hur olika hanteringsstrategier för grödrester påverkar emissioner av lustgas. Läs mer här!









Under 2019 har SITES Lönnstorp tagit över driften av två långliggande försök i nordvästra Skåne som undersöker möjligheten att med hjälp av olika integrerade ogräsbekämpningsstrategier minska bestånden av renkavle (ett problemogräs) i växtföljder som domineras av spannmål sådda på hösten. Försöken startades 2012 respektive 2015 och jämför fem olika bekämpningsstrategier där olika kombinationer av plöjning, herbicider, direktsådd och reducerad bearbetning ingår. Preliminära resultat pekar på att strategier där direktsådd ingår minskar fröbanken och förekomsten av renkavle. Fler försöksår behövs dock för att kunna bekräfta dessa preliminära resultat. Läs mer här!

Formasprojektet ”Fosforeffektivt jordbruk med arbuskulär mykorrhiza” är ett nystartat projekt från Lunds universitet som också använder infrastrukturen SAFE på SITES Lönnstorp. Projektet kommer bland annat att undersöka om perenna grödor (t.ex. vetegräset Kernza) tar upp mer fosfor med sina större rotsystem än sina annuella motsvarigheter (t.ex. höstvete) och om dessa större rotsystem också innebär att de kan upprätthålla en högre mykorrhizabiomassa. Utrustning för att undersöka detta grävdes ner i SAFE i mitten av oktober och kommer att tas upp och analyseras efter skörd 2020. Läs mer här!

Del av byggnaden med ny vilthanteringsanläggning. Fotograf: Gunnar Jansson. Del av byggnaden med ny vilthanteringsanläggning. Fotograf: Gunnar Jansson.


I september färdigställdes den nya vilthanteringsanläggningen vid Grimsö, och den är nu besiktigad och godkänd och klar att tas i drift. Anläggningen ger stora förbättringar både avseende provtagning på vilt (mått, vikter, vävnad etc) och annan hantering i samband med märkta eller omhändertagna djur. Arbetet startade i januari i år och invigning med gäster bl.a. från universitetsledningen sker den 11 oktober.

Exempel på interiör i en av avdelningarna i den nya vilthanteringsanläggningen. Fotograf: Gunnar Jansson. Exempel på interiör i en av avdelningarna i den nya vilthanteringsanläggningen. Fotograf: Gunnar Jansson.

I byggnaden ryms även nya pentryn för studenter och andra gäster, upprustad bilverkstad samt förbättrade lagringsmöjligheter på loftet.
 

En älgkalv roar sig med centrumkäppen för en av de 600 provytorna i Grimsös spillningsinventering (juli 2019). En älgkalv roar sig med centrumkäppen för en av de 600 provytorna i Grimsös spillningsinventering (juli 2019).

Under våren har en ny långtidsserie initierats vid Grimsö, med viltkameror vid 32 av provytorna (totalt 600) för den årliga spillningsinventeringen (sex arter plus diverse skogsdata). Viltkameror är sedan några år tillbaka ett viktigt inslag i både förvaltnings- och forskningssammanhang, och projektet kommer bland annat att relatera resultat från bilderna med de traditionella spillningsdata.

Vid dissekering av djurkroppar där vävnadsprover skall användas för vidare analys avseende t.ex. sjukdomar behöver verktygen ibland steriliseras. Fotograf: Gunnar Jansson. Vid dissekering av djurkroppar där vävnadsprover skall användas för vidare analys avseende t.ex. sjukdomar behöver verktygen ibland steriliseras. Fotograf: Gunnar Jansson.




















Under september-oktober pågår kursen Wildlife biology, i år med 18 studenter från sammanlagt nio olika länder. Detta tillsammans med andra 2-3 dagars besök av exempelvis fortbildningskurser för länsstyrelsepersonal gör att beläggningen i stugor, rum och pentryn är hög under hösten.

I juli 2019 använde ett team från Oldenburg Universitet under ledning av Maren Striebel SITES AquaNET infrastruktur i Erken för ett experiment som testade hur variationer i flera miljöparametrar påverkar planktiska näringsvävar. Mer specifikt manipulerades variationen i ljus- och näringsfluktuationer för att undersöka de direkta och indirekta effekterna av behandlingarna på näringstillgänglighet såväl som biomassa, sammansättning, egenskaper, funktion och resursanvändnings-effektivitet i olika planktongrupper (djurplankton, växtplankton och bakterioplankton).

Bild: Projektteamet under installationen av mesokosmerna.

Latest News

Archive