2019 > 04

Den 13 april installerade vi vår nya avbördningsstation i Tarfala jokken. Något som måste göras innan snösmältningen drar igång på våren. På bild 1 och 2 kan man se Robin Andersson som står på stegar över vattenytan och monterar tryckgivare för den nya avbördningsstation samt solpanelen, som ska ladda batteriet, som driver stationen. Detta är Tarfalas andra station i jokken. Den kan mäta tidigare under säsongen, dvs den kan mäta lägre vattenflöden än den station som var på plats innan. Nu kommer båda stationerna att vara igång och generera dubbla mätningar under säsongen.

En naturlig jokk varierar mycket i vattenflöde och det blir därmed lite mer utmanande att installera eftersom man inte har en perfekt situation med ett linjärt förhållande mellan vattenföring och tryck. Det vill säga, det är inte helt enkelt med denna typ av installation i en jokk eftersom den både ska kunna mäta väldigt lite vatten samtidigt som den ska tåla höga vattenflöden.
Avbördningsstationen är en del av SITES Water och ska mäta avbördningen, eller flödet ut från Tarfala-dalen, och hur det varierar från snösmältningen till sen höst. Stationen mäter kontinuerligt och genererar även mätningar av temperatur samt turbiditet och konduktivitet i jokken. Vi kommer att besöka den då och då under sommaren och tanka ner data. Vi försöker då besöka stationen vid olika vattenflöden för att kalibrera den. Då häller man i ett flouroerande färgämne eller salt och mäter konduktivitet (ledningsförmåga) eller flourocens om man har hällt ut fluorerande ämne (se bild 3). Sedan kan man räkna ut hur mycket vatten som rinner ut momentant. Mätningarna är en del av mätningarna av avsmältningen av glaciärerna vid Tarfala som har pågått sedan 1960-talet.
Röbäcksdalen är en del av monitoringprogrammet SITES spectral, men det finns många fler spektrala saker på stationen.
Den 21 mars hade Julien Morel, en post doc på institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, en snabbkurs i hur några av de spektrala instrumenten på Röbäcksdalen fungerar. Den mest använda utrustningen idag är den hyperspektrala kameran. Den kan användas för att analysera många olika saker, som växter, kött, ost. Träprodukter, mediciner, etc. Bland de portabla maskinerna är fältspektrometern ett nytt tillskott i labbet och kommer att testas en hel del denna sommar. Inte ens korna kommer undan de spektrala teknikerna. Det finns GreenFeed enheter i stallarna som mäter flödet av metan, koldioxid och syre från korna när de äter koncentrat.
Man kan läsa mer om vårat spektrala labb på hemsidan www.slu.se/njv/spektral.

Håkan Nilsson presenterar SITES spectral på Röbäcksdalens skördefest i augusti 2018. Fotograf Johanna Wallsten.

Julien Morel visar hur den hyperspektrala kameran funkar under snabbkursen. Fotograf Johanna Wallsten.
Missa inte tillfället att få arbeta tillsammans med oss på SITES!
SITES är en sammanhållen nationell infrastruktur för terrester och limnisk ekosystemforskning. SITES består av nio forskningsstationer som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet, Polarforskningssekretariatet samt Stockholms-, Göteborgs- och Uppsala universitet. SITES finansieras gemensamt av huvudmännen och Vetenskapsrådet (VR) och leds av en oberoende styrgrupp. SLU är huvudman och värd för infrastrukturens sekretariat.

Foto: Från vänster, Stefan Bertilsson, Silke Langenheder, Charlotta Erefur, Gunnar Jansson, Mari Källersjö, Ulf Jonsell, Martin Ahlström, Barbara Ekbom, Lars Eklundh, Sebastian Diehl, Johanna Wallsten, Lars Klemedtsson, Juha Rankinen, Hanna Silvennoinen, Johan Bergh, Linda Parkefelt, Anders Hedenström och Magnus Augner. Fotograf: Helene Hagerman.
Tjänsten är placerad på institutionen för vatten och miljö, SLU. Institutionen (www.slu.se/vatten-miljo) är ett kompetenscentrum för tillämpad miljöforskning med ett nationellt ansvar för övervakning av miljötillståndet i sjöar och vattendrag. Forskningen vid institutionen fokuserar på akvatisk ekologi och biodiversitet, geokemiska och hydrologiska processer, samt akvatisk ekotoxikologi och miljökemi. Institutionen har c:a 100 anställda, varav hälften är forskare/ doktorander och hälften är teknisk personal, och ingår i SLU:s Mark-Vatten-Miljöcentrum på Campus Ultuna i Uppsala.
Arbetsuppgifter
Du kommer att ingå i SITES sekretariat där dina huvudarbetsuppgifter kommer vara att:
- Samla in, samordna och kvalitetssäkra information om SITES mätprogram och andra aktiviteter.
- Samordna och bistå stationerna i uppbyggnaden av en gemensam projekt- och ansökningsdatabas.
- Sammanställa och bearbeta information i samband med redovisning och utvärderingar.
- Delta i sekretariatets övriga arbete, bl.a. planering av möten och konferenser
Kvalifikationer
Vi söker dig som har universitetsexamen inom naturvetenskap, teknik eller annat relevant ämnesområden. Du har erfarenhet från insamling, hantering och bearbetning både av numeriska data och deskriptiv information för t.ex. webbpublicering. Du har erfarenhet och intresse av IT-system och deras roll för effektiv informationshantering.
Det är meriterande om du:
- har deltagit i designen eller har varit kravställare vid utvecklingen av IT-system.
- erfarenhet från arbete med geografiska informationssystem.
- innehaft koordinerande roller inom projekt eller organisationer.
- har arbetslivserfarenhet från administrativa uppgifter.
Som person bör du vara strukturerad och ha god förmåga att uttrycka dig i tal och skrift på både svenska och engelska. Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet för tjänsten.
Placering | Uppsala |
Anställningsform | Tidsbegränsad anställning 24 månader |
Omfattning | 100% |
Tillträde | Snarast efter överenskommelse |
Kontaktperson | Stefan Bertilsson, professor. stefan.bertilsson@slu.se 070-167 90 34 |
Ansökan | Inkom med din ansökan senast den 15 maj. Länk till ansökningsformulär här. |
Fackliga kontaktpersoner
https://internt.slu.se/min-anstallning/facket/kontaktpersoner/
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna, och hur vi kan förvalta och nyttja dem på ett hållbart sätt. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys, i nära samverkan med näring och samhälle. SLU är ett internationellt och forskningsintensivt universitet, men erbjuder också unika utbildningar som agronom, veterinär, jägmästare, miljöekonom och landskapsarkitekt. SLU har drygt 3000 medarbetare, 5000 studenter och forskarstuderande och en omsättning på över tre miljarder kronor. Universitetet satsar på attraktiva miljöer på sina campusområden i Alnarp, Umeå och Uppsala. www.slu.se SLU eftersträvar mångfald och jämn könsfördelning.
SITES styrgrupp, stationsföreståndare, koordinatorer för tematiska program samt sekretariat samlades 4-5 april på forskningsstationen Skogaryd strax sydväst om Vänersborg för diskussioner om verksamhetsresultat och utveckling av forskningsinfrastrukturen.
Under 2018, som var det första året i den andra bidragsperioden från Vetenskapsrådet, har forskningsstationerna inom SITES använts av 570 forskningsprojekt och 198 vetenskapliga artiklar har publicerats under året. Centrala frågor om SITES fortsatta utveckling som diskuterades berörde bl.a. ytterligare samordning av datainsamling och datapublicering inom SITES tematiska program. En annan strategiskt viktig fråga för SITES är att utöka stationsnätverket genom associering av stationer. Bolmens forskningsstation som drivs av Swedish Water Research är SITES första associerade station och utifrån de goda erfarenheterna fastställdes principer för relationen mellan SITES och andra potentiella associerade stationer. Vistelsen i Skogaryd gav också tillfälle att i fält studera det stora antalet mätstationer och tillhörande innovativa lösningar som byggts upp runt stationen.

Foto: Från vänster, Stefan Bertilsson, Silke Langenheder, Charlotta Erefur, Gunnar Jansson, Mari Källersjö, Ulf Jonsell, Martin Ahlström, Barbara Ekbom, Lars Eklundh, Sebastian Diehl, Johanna Wallsten, Lars Klemedtsson, Juha Rankinen, Hanna Silvennoinen, Johan Bergh, Linda Parkefelt, Anders Hedenström och Magnus Augner. Fotograf: Helene Hagerman.
Vad har du för förväntningar på ditt uppdrag?
Att driva internationaliseringen av svenska fältforskningsstationer, genom LTER. Jag driver LTER Sweden som är nästan som en parallell till SITES. Alla sites stationerna är nu medlemmar i LTER Sweden och planen är att via LTER få kanaler ut i Europa.
Berätta om din bakgrund
Disputerat i växtekologi på Uppsala universitet. Kom till SLU för att driva vegetationsdelen i den svenska delen av ett internationellt miljöövervakningsprogram, ”ICP Integrated Monitoring (ICP-IM)”. Jobbar fortfarande med den delen, men är nu även ordförande för hela det internationella ICP IM-programmet. Därtill är jag koordinator för det svenska LTER nätverket (Long Term Ecosystem Research), och representerar Sverige i Europeiska LTER.
Min forskning rör mest vegetationsförändringar på europanivå, och sker genom LTER och de Horizon2020 projekt som gått till konsortier inom LTER. Utöver detta jobbar jag med undervisning och undervisningsadministration.
Vilken relation har du till terrester/limninsk fältforskning?
Driver som sagt vegetationsdelen av ett nationellt miljöövervakningsprogram. Programmet syftar till processförståelse i skogsekosystem, och vi mäter nästa allt man kan mäta, så även om jag håller på med vegetation arbetar jag nära geologer, hydrologer, markvetare och kemister i högt instrumenterade skogliga övervakningsområden.
När visste du att du ville bli forskare?
Mot slutet av min grundutbildning började jag få upp ögonen för att doktorera, och under exjobbet blev jag väldigt intresserad av att fortsätta som doktorand.
Varför är forskningsinfrastruktur viktigt?
Utan en väl fungerande infrastruktur med harmoniserade mätprogram och rutiner för datalagring kommer vi inte kunna följa upp effekter av de storskaliga miljöförändringar som pågår, eller lära oss mer om hur ekosystemen reagerar på dessa miljöförändringar.
Vad kommer bli dina starkaste bidrag till SITES?/ Vad hoppas du kunna tillföra SITES?
Kopplingen till LTER och att få med de svenska fältforskningsstationerna i det Europeiska nätverket för ekosystemforskning.
Var är SITES om fem år?
Om fem år kommer SITES att fortsatt vara en viktig del i den nationella fältforskningen och ha en naturlig och viktig roll i den storskaliga Europeiska ekosystemforskningen.
Länkar:
ICP Integrated Monitoring (ICP-IM)
LTER Sweden
LTER Europe
Degernäsbäcken rinner längst med åkerfälten vid Röbäcksdalens forskningsstation. Vattendraget, som är en del av SITES vattenövervakningsprogram, står snart inför stora förändringar. I slutet av denna sommar kommer bygget av nya E12 ”västra länken” att starta. E4:an kommer att korsa bäcken på samma plats som vägen gör idag, men trafiken kommer att öka betydligt. Förändingarna i landskapet erbjuder en ypperlig chans att studera eventuella förändingar i vattenkvalitet som en effekt av ökad trafik. Bäcken är redan en del av SITES waters provtagningsområden, men denna sommar är den sista chansen att utöka provtagningen för andra typer av analyser, innan byggandet av den nya vägen startar.
Vill du veta mer?
Umeå kommun
Trafikverket
Karta med Degernäsbäcken (den raka) och Röbäcken (den slingriga) utmärkta, tillsammans med våra provtagningspunkter.
Kontakt:
Johanna Wallsten på Sveriges lantbruksuniversitet.
2019 > 04

Den 13 april installerade vi vår nya avbördningsstation i Tarfala jokken. Något som måste göras innan snösmältningen drar igång på våren. På bild 1 och 2 kan man se Robin Andersson som står på stegar över vattenytan och monterar tryckgivare för den nya avbördningsstation samt solpanelen, som ska ladda batteriet, som driver stationen. Detta är Tarfalas andra station i jokken. Den kan mäta tidigare under säsongen, dvs den kan mäta lägre vattenflöden än den station som var på plats innan. Nu kommer båda stationerna att vara igång och generera dubbla mätningar under säsongen.

En naturlig jokk varierar mycket i vattenflöde och det blir därmed lite mer utmanande att installera eftersom man inte har en perfekt situation med ett linjärt förhållande mellan vattenföring och tryck. Det vill säga, det är inte helt enkelt med denna typ av installation i en jokk eftersom den både ska kunna mäta väldigt lite vatten samtidigt som den ska tåla höga vattenflöden.
Avbördningsstationen är en del av SITES Water och ska mäta avbördningen, eller flödet ut från Tarfala-dalen, och hur det varierar från snösmältningen till sen höst. Stationen mäter kontinuerligt och genererar även mätningar av temperatur samt turbiditet och konduktivitet i jokken. Vi kommer att besöka den då och då under sommaren och tanka ner data. Vi försöker då besöka stationen vid olika vattenflöden för att kalibrera den. Då häller man i ett flouroerande färgämne eller salt och mäter konduktivitet (ledningsförmåga) eller flourocens om man har hällt ut fluorerande ämne (se bild 3). Sedan kan man räkna ut hur mycket vatten som rinner ut momentant. Mätningarna är en del av mätningarna av avsmältningen av glaciärerna vid Tarfala som har pågått sedan 1960-talet.
Röbäcksdalen är en del av monitoringprogrammet SITES spectral, men det finns många fler spektrala saker på stationen.
Den 21 mars hade Julien Morel, en post doc på institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, en snabbkurs i hur några av de spektrala instrumenten på Röbäcksdalen fungerar. Den mest använda utrustningen idag är den hyperspektrala kameran. Den kan användas för att analysera många olika saker, som växter, kött, ost. Träprodukter, mediciner, etc. Bland de portabla maskinerna är fältspektrometern ett nytt tillskott i labbet och kommer att testas en hel del denna sommar. Inte ens korna kommer undan de spektrala teknikerna. Det finns GreenFeed enheter i stallarna som mäter flödet av metan, koldioxid och syre från korna när de äter koncentrat.
Man kan läsa mer om vårat spektrala labb på hemsidan www.slu.se/njv/spektral.

Håkan Nilsson presenterar SITES spectral på Röbäcksdalens skördefest i augusti 2018. Fotograf Johanna Wallsten.

Julien Morel visar hur den hyperspektrala kameran funkar under snabbkursen. Fotograf Johanna Wallsten.
Missa inte tillfället att få arbeta tillsammans med oss på SITES!
SITES är en sammanhållen nationell infrastruktur för terrester och limnisk ekosystemforskning. SITES består av nio forskningsstationer som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet, Polarforskningssekretariatet samt Stockholms-, Göteborgs- och Uppsala universitet. SITES finansieras gemensamt av huvudmännen och Vetenskapsrådet (VR) och leds av en oberoende styrgrupp. SLU är huvudman och värd för infrastrukturens sekretariat.

Foto: Från vänster, Stefan Bertilsson, Silke Langenheder, Charlotta Erefur, Gunnar Jansson, Mari Källersjö, Ulf Jonsell, Martin Ahlström, Barbara Ekbom, Lars Eklundh, Sebastian Diehl, Johanna Wallsten, Lars Klemedtsson, Juha Rankinen, Hanna Silvennoinen, Johan Bergh, Linda Parkefelt, Anders Hedenström och Magnus Augner. Fotograf: Helene Hagerman.
Tjänsten är placerad på institutionen för vatten och miljö, SLU. Institutionen (www.slu.se/vatten-miljo) är ett kompetenscentrum för tillämpad miljöforskning med ett nationellt ansvar för övervakning av miljötillståndet i sjöar och vattendrag. Forskningen vid institutionen fokuserar på akvatisk ekologi och biodiversitet, geokemiska och hydrologiska processer, samt akvatisk ekotoxikologi och miljökemi. Institutionen har c:a 100 anställda, varav hälften är forskare/ doktorander och hälften är teknisk personal, och ingår i SLU:s Mark-Vatten-Miljöcentrum på Campus Ultuna i Uppsala.
Arbetsuppgifter
Du kommer att ingå i SITES sekretariat där dina huvudarbetsuppgifter kommer vara att:
- Samla in, samordna och kvalitetssäkra information om SITES mätprogram och andra aktiviteter.
- Samordna och bistå stationerna i uppbyggnaden av en gemensam projekt- och ansökningsdatabas.
- Sammanställa och bearbeta information i samband med redovisning och utvärderingar.
- Delta i sekretariatets övriga arbete, bl.a. planering av möten och konferenser
Kvalifikationer
Vi söker dig som har universitetsexamen inom naturvetenskap, teknik eller annat relevant ämnesområden. Du har erfarenhet från insamling, hantering och bearbetning både av numeriska data och deskriptiv information för t.ex. webbpublicering. Du har erfarenhet och intresse av IT-system och deras roll för effektiv informationshantering.
Det är meriterande om du:
- har deltagit i designen eller har varit kravställare vid utvecklingen av IT-system.
- erfarenhet från arbete med geografiska informationssystem.
- innehaft koordinerande roller inom projekt eller organisationer.
- har arbetslivserfarenhet från administrativa uppgifter.
Som person bör du vara strukturerad och ha god förmåga att uttrycka dig i tal och skrift på både svenska och engelska. Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet för tjänsten.
Placering | Uppsala |
Anställningsform | Tidsbegränsad anställning 24 månader |
Omfattning | 100% |
Tillträde | Snarast efter överenskommelse |
Kontaktperson | Stefan Bertilsson, professor. stefan.bertilsson@slu.se 070-167 90 34 |
Ansökan | Inkom med din ansökan senast den 15 maj. Länk till ansökningsformulär här. |
Fackliga kontaktpersoner
https://internt.slu.se/min-anstallning/facket/kontaktpersoner/
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna, och hur vi kan förvalta och nyttja dem på ett hållbart sätt. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys, i nära samverkan med näring och samhälle. SLU är ett internationellt och forskningsintensivt universitet, men erbjuder också unika utbildningar som agronom, veterinär, jägmästare, miljöekonom och landskapsarkitekt. SLU har drygt 3000 medarbetare, 5000 studenter och forskarstuderande och en omsättning på över tre miljarder kronor. Universitetet satsar på attraktiva miljöer på sina campusområden i Alnarp, Umeå och Uppsala. www.slu.se SLU eftersträvar mångfald och jämn könsfördelning.
SITES styrgrupp, stationsföreståndare, koordinatorer för tematiska program samt sekretariat samlades 4-5 april på forskningsstationen Skogaryd strax sydväst om Vänersborg för diskussioner om verksamhetsresultat och utveckling av forskningsinfrastrukturen.
Under 2018, som var det första året i den andra bidragsperioden från Vetenskapsrådet, har forskningsstationerna inom SITES använts av 570 forskningsprojekt och 198 vetenskapliga artiklar har publicerats under året. Centrala frågor om SITES fortsatta utveckling som diskuterades berörde bl.a. ytterligare samordning av datainsamling och datapublicering inom SITES tematiska program. En annan strategiskt viktig fråga för SITES är att utöka stationsnätverket genom associering av stationer. Bolmens forskningsstation som drivs av Swedish Water Research är SITES första associerade station och utifrån de goda erfarenheterna fastställdes principer för relationen mellan SITES och andra potentiella associerade stationer. Vistelsen i Skogaryd gav också tillfälle att i fält studera det stora antalet mätstationer och tillhörande innovativa lösningar som byggts upp runt stationen.

Foto: Från vänster, Stefan Bertilsson, Silke Langenheder, Charlotta Erefur, Gunnar Jansson, Mari Källersjö, Ulf Jonsell, Martin Ahlström, Barbara Ekbom, Lars Eklundh, Sebastian Diehl, Johanna Wallsten, Lars Klemedtsson, Juha Rankinen, Hanna Silvennoinen, Johan Bergh, Linda Parkefelt, Anders Hedenström och Magnus Augner. Fotograf: Helene Hagerman.
Vad har du för förväntningar på ditt uppdrag?
Att driva internationaliseringen av svenska fältforskningsstationer, genom LTER. Jag driver LTER Sweden som är nästan som en parallell till SITES. Alla sites stationerna är nu medlemmar i LTER Sweden och planen är att via LTER få kanaler ut i Europa.
Berätta om din bakgrund
Disputerat i växtekologi på Uppsala universitet. Kom till SLU för att driva vegetationsdelen i den svenska delen av ett internationellt miljöövervakningsprogram, ”ICP Integrated Monitoring (ICP-IM)”. Jobbar fortfarande med den delen, men är nu även ordförande för hela det internationella ICP IM-programmet. Därtill är jag koordinator för det svenska LTER nätverket (Long Term Ecosystem Research), och representerar Sverige i Europeiska LTER.
Min forskning rör mest vegetationsförändringar på europanivå, och sker genom LTER och de Horizon2020 projekt som gått till konsortier inom LTER. Utöver detta jobbar jag med undervisning och undervisningsadministration.
Vilken relation har du till terrester/limninsk fältforskning?
Driver som sagt vegetationsdelen av ett nationellt miljöövervakningsprogram. Programmet syftar till processförståelse i skogsekosystem, och vi mäter nästa allt man kan mäta, så även om jag håller på med vegetation arbetar jag nära geologer, hydrologer, markvetare och kemister i högt instrumenterade skogliga övervakningsområden.
När visste du att du ville bli forskare?
Mot slutet av min grundutbildning började jag få upp ögonen för att doktorera, och under exjobbet blev jag väldigt intresserad av att fortsätta som doktorand.
Varför är forskningsinfrastruktur viktigt?
Utan en väl fungerande infrastruktur med harmoniserade mätprogram och rutiner för datalagring kommer vi inte kunna följa upp effekter av de storskaliga miljöförändringar som pågår, eller lära oss mer om hur ekosystemen reagerar på dessa miljöförändringar.
Vad kommer bli dina starkaste bidrag till SITES?/ Vad hoppas du kunna tillföra SITES?
Kopplingen till LTER och att få med de svenska fältforskningsstationerna i det Europeiska nätverket för ekosystemforskning.
Var är SITES om fem år?
Om fem år kommer SITES att fortsatt vara en viktig del i den nationella fältforskningen och ha en naturlig och viktig roll i den storskaliga Europeiska ekosystemforskningen.
Länkar:
ICP Integrated Monitoring (ICP-IM)
LTER Sweden
LTER Europe
Degernäsbäcken rinner längst med åkerfälten vid Röbäcksdalens forskningsstation. Vattendraget, som är en del av SITES vattenövervakningsprogram, står snart inför stora förändringar. I slutet av denna sommar kommer bygget av nya E12 ”västra länken” att starta. E4:an kommer att korsa bäcken på samma plats som vägen gör idag, men trafiken kommer att öka betydligt. Förändingarna i landskapet erbjuder en ypperlig chans att studera eventuella förändingar i vattenkvalitet som en effekt av ökad trafik. Bäcken är redan en del av SITES waters provtagningsområden, men denna sommar är den sista chansen att utöka provtagningen för andra typer av analyser, innan byggandet av den nya vägen startar.
Vill du veta mer?
Umeå kommun
Trafikverket
Karta med Degernäsbäcken (den raka) och Röbäcken (den slingriga) utmärkta, tillsammans med våra provtagningspunkter.
Kontakt:
Johanna Wallsten på Sveriges lantbruksuniversitet.
Latest News
- Research Infrastructures are also Educational Infrastructures
- Master Thesis at SITES Bolmen – Studying the brownification of inflows to Lake Bolmen
- September Data in Focus: SITES AquaNet - an open infrastructure to run mesocosm experiments across …
- Re-wetting area in Skogaryd mapped by SITES Spectral drones
- New Eddy Covariance flux tower installment at SITES Röbäcksdalen station
- August Data in Focus: SITES Spectral drone flight over Lönnstorp Station agricultural fields
- AquaNet summer experiments are wrapping up
- Evaluation of camera trap designs – a joint SITES and FoMA project at Grimsö
- July Data in Focus: SITES AquaNet at associated Bolmen Research Station
- Raising the mast at Skogaryd's Stordalen for continued measurement of CO2 exchange between a yo…