Berätta om din bakgrund?
Jag är från Belgien och där tog jag min master i ekologi samt elektromekanik. Efter mina studier arbetade jag som automations ingenjör.

Nyligen fick min sambo en Postdoc-tjänst på Abisko fältstation. Vi gillar båda fjällmiljön och bestämde oss för att flytta norröver. Jag sökte tjänsten som forskningsingenjör och fick den. Denna tjänst erbjuder en intressant kombination av fältarbete och dataanalyser och jag tror att det är här min bakgrund inom datahantering och automation kommer att komma väl till pass.

Vad är din relation till terrester/limnisk fältforskning?
Genom min familj fick jag upp ögonen för biologi i tidig ålder. Senare, under mina ekologistudier, fick jag flera möjligheter att samarbeta med både terrestra och limniska forskare. Under min master spenderade jag ett år i Sverige, som Erasmus student. Under denna tid tog jag en kurs i limnologi samt en kurs i Arktisk geoekologi i Abisko. Jag har även varit med på en kurs i växtinventering i alperna samt assisterade en doktorand i fältarbetet i Finnmarken och på Island.
 
Berätta om ditt första intryck av Abisko?
Abisko är en magisk plats, med sjön, fjällen och norrsken. Det är också extremt på många sätt, såsom vädret, naturen, isoleringen samt effekterna av klimatförändringar. Stationen är relativt stor och har mycket att erbjuda alla typer av forskare. Det är ett väldigt fint ställe att arbeta på och naturen ligger precis utanför husknuten.
 
Vad har du för förväntningar på ditt uppdrag som forskningsingenjör på SITES mest nordligt belägna fältstation?
Min huvudsakliga fokus kommer att vara arbetet med mätprogrammen för SITES (SITES Water och SITES Spectral) samt ICOS. Jag hoppas även att lära mig mer om de mätsystem som används och data som genereras i Abisko och Sverige. Jag ser också fram emot att lära mig mer om övriga SITES fältstationer och existerande samarbetsprojekt.

Nu har man på installerat och testkört flödesmätningssystemet, SkyLine 3D på Skogaryd. Detta möjliggör ett nytt sätt att mäta flödet av växthusgaser, med hög spatial och temporal upplösning, över heterogena sjösystem som håller på att övergå till våtmark. Man gör både kammarmätningar av CO₂ och CH₄ flöden, och mätningar med hjälp av en dynamisk mobil, Eddy kovarians flödessystem, där placeringen regleras med av hjälp av en ”footprint” model (en modell som beskriver varifrån emissionerna kommer i området) . Vidare kan man göra ett stort antal upprepade mätningar i tid och rum. I kombination med finupplöst mätning av nyckel driv-variabler som styr dessa flöden av växthusgaser kan man skala upp växthusgasutsläpp från sötvattens våtmarker.
 
Projektet är ett samarbete mellan forskare på the Universities of York (UK), Göteborg och Lund och är finansierat av NERC.

Figurtext 1: En översiktsbild på DiverIMPACTS-försöket på SITES Lönnstorp. Foto: Ryan Davidson

Den växtföljd som används som referens i detta försök är en sexårig växtföljd som bland annat innehåller de kvävefixerande grödorna klöver och ärter men också kvävekrävande grödor som t.ex. höstraps. För att konstruera en alternativ mer diversifierad växtföljd har projektet tagit hjälp av lantbrukare och rådgivare. Resultatet av detta samarbete blev en växtföljd som baseras på de sex huvudgrödorna i referensväxtföljden men också på mellangrödor med flera arter samt olika typer av samodling. Bland annat så introducerar växtföljden idén att odla åkerböna tillsammans med raps samt samodling av lupin och maltkorn.
Försöket kommer bland annat att ge information om huruvida samodling minskar fördelarna med avbrottsgrödor i växtföljder eftersom den alternativa mer diversifierade växtföljden bara innehåller en säsong utan baljväxter. Försöket kan därför bland annat undersöka risken att de baljväxtrelaterade sjukdomarna ökar då mer baljväxter introduceras i växtföljden. Projektet kommer också att bedöma om diversifieringsstrategierna ökar odlingssystemets resiliens t.ex. genom att förlita sig på fler inkomstkällor samt mindre användning av externa insatsvaror.

Figurtext 2: De två växtföljderna som jämförs i DiverIMPACTS-försöket på SITES Lönnstorp. Skiss: Nicolas Carton

Länk till DiverIMPACTS hemsida: https://www.diverimpacts.net/

Kontakter:     
Nicolas Carton nicolas.carton@slu.se,
Georg Carlsson georg.carlsson@slu.se
Erik Steen Jensen erik.steen.jensen@slu.se

Denna vinter har hela mesokosm infrastrukturen på Erken varit ansatt av hårt väder. På grund av stormen Alfrida, med vindbyar på upp till 27 m/s, skakades hela infrastrukturen upp i tre bitar, vilka nu trycks ihop mot varandra av isstress. Lycligtvis har inga experiment pågått denna vinter! Vi väntar nu på att isen ska smälta så att vi kan utvärdera skadorna och reparera hela infrastrukturen så att den är redo för nästa säsong.
 


Missa inte chansen!
Vi vill även påminna om ni fortfarande kan ansöka om att använda SITES AquaNets infrastruktur under 2019. Läs mer här!

Ulf Jonsell, arbetar sedan februari heltid på SLU som SITES nya biträdande föreståndare. I intervjun nedan berättar Ulf mer ingående om sin bakgrund och det nya uppdraget.


Vad har du för förväntningar på ditt uppdrag?

Att få vara med och fortsätta utveckla den gemensamma forskningsplattform som SITES är – ett mervärde byggt på nio starka individuella stationer. Att få vara med och bidra till att förutsättningarna för att forskningen som kommer ut baserat på SITES är av internationell toppklass. Jag ser min roll i stort att vara smörjmedlet i SITES maskineriet.

 
Berätta om din bakgrund

Jag är geovetare i botten med inriktning mot glaciologi och gjorde mitt examensarbete i Tarfala. Sedan jobbade jag under avhandlingsarbetet på Tarfala, Grönland och Antarktis med fokus på iskärnor och långa tidsserier. Efter disputation kände jag mig färdig med detta och tyckte att det var roligare att koordinera och facilitera vilket jag gjort under nästan åtta år på Polarforskningssekretariatet med såväl internationella som nationella samarbeten. En viktig del där var arbetet med att tillgängliggöra data, både i det rent praktiska och strategiskt policy-arbete.
 

Vilken relation har du till terrester/limnisk fältforskning?

Jag är geovetare och ägnade min forskning åt glaciärer bl.a. genom fältarbeten i  Tarfala, Grönland och Svalbard. Därtill har jag med mig en hel del grön biologi på grundnivå och genom eget intresse.
 

Varför är forskningsinfrastruktur viktigt?

En bra forskningsinfrastruktur har en stark positiv växelverkan mellan forskargrupper och forskningsinfrastrukturen För att nå dit krävs en ständig dialog kring vad forskningen behöver och vad infrastrukturen kan erbjuda. Denna dialog måste ske med ett långsiktigt perspektiv eftersom en infrastruktur har längre planeringshorisont än det enskilda forskningsprojektet. Manegen ska vara krattad för att enskilda projektansökningar ska kunna bedömas som tydligt genomförbara. Den goda forskningsidén ska inte hämmas av att infrastrukturen inte finns tillgänglig. Därtill ska infrastrukturen bidra till att vara en kreativ mötesplats för samarbeten och nya idéer.
 

Vad kommer bli dina starkaste bidrag till SITES?/ Vad hoppas du kunna tillföra SITES?

Jag hoppas mina bidrag kommer synas inom minst två delar. Den första är att se till att SITES får robusta rutiner för dataflöden, se till att data kommer ut på SITES portal och att det blir en naturlig del av forskningsprocessen för stationspersonal och forskare som använder stationerna. Det andra är att vara delaktig i att skapa vi-känslan i SITES genom den koordinerande roll jag har. Jag hoppas därmed skapa en stabil grund för SITES långsiktiga utveckling.
 
Var är SITES om fem år?

SITES är en tydlig tillgång för långsiktiga forskningsprogram och en ingång till Sverige och svensk ekosystemforskning där internationella samarbeten uppstår. SITES har då även växt sig ännu större med fler stationer knuta till sig.

Berätta om din bakgrund?
Jag är från Belgien och där tog jag min master i ekologi samt elektromekanik. Efter mina studier arbetade jag som automations ingenjör.

Nyligen fick min sambo en Postdoc-tjänst på Abisko fältstation. Vi gillar båda fjällmiljön och bestämde oss för att flytta norröver. Jag sökte tjänsten som forskningsingenjör och fick den. Denna tjänst erbjuder en intressant kombination av fältarbete och dataanalyser och jag tror att det är här min bakgrund inom datahantering och automation kommer att komma väl till pass.

Vad är din relation till terrester/limnisk fältforskning?
Genom min familj fick jag upp ögonen för biologi i tidig ålder. Senare, under mina ekologistudier, fick jag flera möjligheter att samarbeta med både terrestra och limniska forskare. Under min master spenderade jag ett år i Sverige, som Erasmus student. Under denna tid tog jag en kurs i limnologi samt en kurs i Arktisk geoekologi i Abisko. Jag har även varit med på en kurs i växtinventering i alperna samt assisterade en doktorand i fältarbetet i Finnmarken och på Island.
 
Berätta om ditt första intryck av Abisko?
Abisko är en magisk plats, med sjön, fjällen och norrsken. Det är också extremt på många sätt, såsom vädret, naturen, isoleringen samt effekterna av klimatförändringar. Stationen är relativt stor och har mycket att erbjuda alla typer av forskare. Det är ett väldigt fint ställe att arbeta på och naturen ligger precis utanför husknuten.
 
Vad har du för förväntningar på ditt uppdrag som forskningsingenjör på SITES mest nordligt belägna fältstation?
Min huvudsakliga fokus kommer att vara arbetet med mätprogrammen för SITES (SITES Water och SITES Spectral) samt ICOS. Jag hoppas även att lära mig mer om de mätsystem som används och data som genereras i Abisko och Sverige. Jag ser också fram emot att lära mig mer om övriga SITES fältstationer och existerande samarbetsprojekt.

Nu har man på installerat och testkört flödesmätningssystemet, SkyLine 3D på Skogaryd. Detta möjliggör ett nytt sätt att mäta flödet av växthusgaser, med hög spatial och temporal upplösning, över heterogena sjösystem som håller på att övergå till våtmark. Man gör både kammarmätningar av CO₂ och CH₄ flöden, och mätningar med hjälp av en dynamisk mobil, Eddy kovarians flödessystem, där placeringen regleras med av hjälp av en ”footprint” model (en modell som beskriver varifrån emissionerna kommer i området) . Vidare kan man göra ett stort antal upprepade mätningar i tid och rum. I kombination med finupplöst mätning av nyckel driv-variabler som styr dessa flöden av växthusgaser kan man skala upp växthusgasutsläpp från sötvattens våtmarker.
 
Projektet är ett samarbete mellan forskare på the Universities of York (UK), Göteborg och Lund och är finansierat av NERC.

Figurtext 1: En översiktsbild på DiverIMPACTS-försöket på SITES Lönnstorp. Foto: Ryan Davidson

Den växtföljd som används som referens i detta försök är en sexårig växtföljd som bland annat innehåller de kvävefixerande grödorna klöver och ärter men också kvävekrävande grödor som t.ex. höstraps. För att konstruera en alternativ mer diversifierad växtföljd har projektet tagit hjälp av lantbrukare och rådgivare. Resultatet av detta samarbete blev en växtföljd som baseras på de sex huvudgrödorna i referensväxtföljden men också på mellangrödor med flera arter samt olika typer av samodling. Bland annat så introducerar växtföljden idén att odla åkerböna tillsammans med raps samt samodling av lupin och maltkorn.
Försöket kommer bland annat att ge information om huruvida samodling minskar fördelarna med avbrottsgrödor i växtföljder eftersom den alternativa mer diversifierade växtföljden bara innehåller en säsong utan baljväxter. Försöket kan därför bland annat undersöka risken att de baljväxtrelaterade sjukdomarna ökar då mer baljväxter introduceras i växtföljden. Projektet kommer också att bedöma om diversifieringsstrategierna ökar odlingssystemets resiliens t.ex. genom att förlita sig på fler inkomstkällor samt mindre användning av externa insatsvaror.

Figurtext 2: De två växtföljderna som jämförs i DiverIMPACTS-försöket på SITES Lönnstorp. Skiss: Nicolas Carton

Länk till DiverIMPACTS hemsida: https://www.diverimpacts.net/

Kontakter:     
Nicolas Carton nicolas.carton@slu.se,
Georg Carlsson georg.carlsson@slu.se
Erik Steen Jensen erik.steen.jensen@slu.se

Denna vinter har hela mesokosm infrastrukturen på Erken varit ansatt av hårt väder. På grund av stormen Alfrida, med vindbyar på upp till 27 m/s, skakades hela infrastrukturen upp i tre bitar, vilka nu trycks ihop mot varandra av isstress. Lycligtvis har inga experiment pågått denna vinter! Vi väntar nu på att isen ska smälta så att vi kan utvärdera skadorna och reparera hela infrastrukturen så att den är redo för nästa säsong.
 


Missa inte chansen!
Vi vill även påminna om ni fortfarande kan ansöka om att använda SITES AquaNets infrastruktur under 2019. Läs mer här!

Ulf Jonsell, arbetar sedan februari heltid på SLU som SITES nya biträdande föreståndare. I intervjun nedan berättar Ulf mer ingående om sin bakgrund och det nya uppdraget.


Vad har du för förväntningar på ditt uppdrag?

Att få vara med och fortsätta utveckla den gemensamma forskningsplattform som SITES är – ett mervärde byggt på nio starka individuella stationer. Att få vara med och bidra till att förutsättningarna för att forskningen som kommer ut baserat på SITES är av internationell toppklass. Jag ser min roll i stort att vara smörjmedlet i SITES maskineriet.

 
Berätta om din bakgrund

Jag är geovetare i botten med inriktning mot glaciologi och gjorde mitt examensarbete i Tarfala. Sedan jobbade jag under avhandlingsarbetet på Tarfala, Grönland och Antarktis med fokus på iskärnor och långa tidsserier. Efter disputation kände jag mig färdig med detta och tyckte att det var roligare att koordinera och facilitera vilket jag gjort under nästan åtta år på Polarforskningssekretariatet med såväl internationella som nationella samarbeten. En viktig del där var arbetet med att tillgängliggöra data, både i det rent praktiska och strategiskt policy-arbete.
 

Vilken relation har du till terrester/limnisk fältforskning?

Jag är geovetare och ägnade min forskning åt glaciärer bl.a. genom fältarbeten i  Tarfala, Grönland och Svalbard. Därtill har jag med mig en hel del grön biologi på grundnivå och genom eget intresse.
 

Varför är forskningsinfrastruktur viktigt?

En bra forskningsinfrastruktur har en stark positiv växelverkan mellan forskargrupper och forskningsinfrastrukturen För att nå dit krävs en ständig dialog kring vad forskningen behöver och vad infrastrukturen kan erbjuda. Denna dialog måste ske med ett långsiktigt perspektiv eftersom en infrastruktur har längre planeringshorisont än det enskilda forskningsprojektet. Manegen ska vara krattad för att enskilda projektansökningar ska kunna bedömas som tydligt genomförbara. Den goda forskningsidén ska inte hämmas av att infrastrukturen inte finns tillgänglig. Därtill ska infrastrukturen bidra till att vara en kreativ mötesplats för samarbeten och nya idéer.
 

Vad kommer bli dina starkaste bidrag till SITES?/ Vad hoppas du kunna tillföra SITES?

Jag hoppas mina bidrag kommer synas inom minst två delar. Den första är att se till att SITES får robusta rutiner för dataflöden, se till att data kommer ut på SITES portal och att det blir en naturlig del av forskningsprocessen för stationspersonal och forskare som använder stationerna. Det andra är att vara delaktig i att skapa vi-känslan i SITES genom den koordinerande roll jag har. Jag hoppas därmed skapa en stabil grund för SITES långsiktiga utveckling.
 
Var är SITES om fem år?

SITES är en tydlig tillgång för långsiktiga forskningsprogram och en ingång till Sverige och svensk ekosystemforskning där internationella samarbeten uppstår. SITES har då även växt sig ännu större med fler stationer knuta till sig.