Fältvandring på SITES Lönnstorp den 12 juni kl. 13-15
Möteplats: Lönnstorp fältstation, Bomhögsvägen 4, 234 35 Lomma

Tema för årets fältvandring är diversifiering av odlingssystem inom tid (växtföljd) och rum (samodling, skogslantbruk, mm). Diversifiering är en viktig praktik för ekologisk intensifiering av växtproduktion med ökat användning av ekosystemtjänster och reducerat behov för t.ex. gödselmedel och pesticider. Vi besöker det långliggande fältexperiment SAFE (SITES Agroecological Field Experiment) och ser på agroforestry system, perenna spannmål och samodling av lupin och korn i ett ekologiskt system. Dessutom besöker vi samodlingsförsök inom EU projekten DiverIMPACTS och ReMIX samt EKOLINS. Inom ReMIX finns ett försök som er utvecklat i samarbete med en ekologisk odlargrupp i Halland och Växa Halland.
Partnerskap Alnarp bjuder på fika kl. 15.00.

Ingen anmälan - bara att dyka upp!

Välkommen!

Stefan Bertilsson, professor i limnologi arbetar sedan mitten av januari halvtid på SLU som SITES nya föreståndare. I intervjun nedan berättar Stefan mer ingående om sin bakgrund och det nya uppdraget att driva SITES in i framtiden.

Jag vill hjälpa till att skapa en väl fungerande och välanvänd infrastruktur för ekosysteminriktad forskning. Jag kommer att lägga stor vikt vid samverkan mellan våra stationer och andra infrastrukturer (även internationellt) och tycker personligen att det är roligt att arbeta strategiskt på olika nivåer för att skapa produktiva och varaktiga samarbeten och synergier. Jag ser också fram emot att få mer erfarenhet av praktiskt ledarskap och hitta de gemensamma frågor och utmaningar som binder samman SITES olika verksamheter.  

Jag är uppvuxen på Östgötaslätten med utsikt över Vättern och var redan i tidiga år fascinerad av naturvetenskap i alla dess former. Att det blev just biologistudier var nog mer en slump (jag hade lika gärna kunnat bli fysiker eller kemist) men kanske var det mitt passionerade intresse för vatten och biologins många välsmakande tillämpningar som fällde avgörandet. Att lära sig förstå och kanske till och med behärska detta område kändes helt enkelt oemotståndligt och forskarkarriären var vägen framåt.

Som Professor i Limnologi studerar jag sötvatten i alla dess former. Detta gäller inte bara sjöar utan också grundvatten (ibland på flera hundra meters djup), floder, och våtmarker. Mer specifikt så undersöker jag mikroorganismer i dessa vatten och försöker förstå de ekologiska och biogeokemiska processer som de är inblandade i. Sötvattnen är ju också höggradigt kopplade till det omgivande terrestra landskapet och på senare tid har jag också i högre grad än tidigare breddat mitt fokus till att även inkludera dessa system.

Den typ av forskningsinfrastruktur som SITES erbjuder underlättar för forskare från olika discipliner och lärosäten att samlas, samarbeta och lära från varandra och möjliggör på detta sätt forskning som är svåruppnåelig för individen. En väl fungerande infrastruktur innebär också ett effektivt utnyttjande av begränsade forskningsresurser och gör det möjligt att dra full nytta av teknologiska landvinningar.

Ökad synlighet och internationalisering

En väl sammanhållen distribuerad infrastruktur med internationell lyskraft och bred användarbas.

Professor em Barbara Ekbom är sedan mars SITES styrgruppsordförande i intervjun nedan berättar hon om sin bakgrund som forskare och det nya uppdraget.

Jag förväntar mig att jag ska lära känna de som är engagerade i SITES infrastruktur och tillsammans med styrgruppen arbeta för att SITES blir mera känd bland forskare både nationellt och internationellt. Det är viktigt att beslutsvägar är tydliga och jag förväntar mig att SITES styrgrupp, sekretariat, stationsföreståndare samt deltagande parter har en öppen dialog för att maximera både kvalitet och kvantitet hos forskning som bedrivs vid SITES stationer.

Jag har min grundexamen från USA. Under tiden jag läste behövde jag jobba för att försörja mig. Jag hade tur och fick arbeta som laboratorie/fält assistent i en forskningsgrupp som arbetade med biologisk bekämpning av skadegörare i jordbruk. Vi tog hand om omfattande fältförsök under odlingssäsongen och gick genom materialet under vinterhalvåret. Jag hade mycket kontakt med både forskare och doktorander. Det var fascinerande att ställa frågor och sedan göra försök och mätningar för att svara på dessa frågor. Och som alltid, ett svar ledde till en ny fråga och jag ville fortsätta att utforska biologiska system.

Under min tid som forskare har jag sysslat med frågor kring insektsskadegörare samt biologisk mångfald i jord-och skogsbruk. Att vara i fält är nödvändig om man ska förstå de komplicerade samspel som finns i biologiska system.

Vi vill gärna kunna förutse vad som kan hända i framtiden. Ekologer har lärt sig att långa serier med mätningar från samma platser är mycket värdefulla för att förstå biologiska processer. Många forskningsprojekt har korta livslängder och för att motverka det är forskningsinfrastruktur viktigt. Ett kortare projekt kan bedrivas i en plats där det finns ”en historia”. Det är också viktigt idag med forskningsinfrastruktur eftersom det är omöjligt för en forskare att behärska alla tekniker (både mätningar och datalagring) som behövs för att ta sig an de komplicerade forskningsfrågor vi måste ställa. Två fraser kan beskriva värdet av fältinfrastruktur: långsiktighet och tillgång till expertkunskaper.

Jag har varit delaktig i ledarskapet hos många olika typer av organisationer och har lärt mig en del. Ordning och reda samt öppen kommunikation brukar vara viktiga för en välfungerande organisation. Det är också viktigt att följa upp beslut så fort som möjligt så att de som finns inom organisationen har förtroende för ledningen. Jag räknar med att jag kan använda mina erfarenheter från andra organisationer inom SITES.

Vid Naturvårdsverkets slutkonferens för forskningsprojektet storslagen fjällmiljö deltog Niila Inga och Gunhild Rosqvist för att prata om forskningsprojektet där de förenar traditionell samisk kunskap med ny forskning.

De har börjat studera klimatförändringarnas och övriga markanvändares påverkan på rennäringen, där ny kunskap behövs för att skapa förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning.

Konferensen och Niila och Gunhilds projekt har uppmärksammats av SR och Sameradion gjorde en intervju.

Inom Niila och Gunhilds forskningsprojekt används de väderstationer som finns i närheten av Tarfala Forskningsstation, de mäter bland annat snödjup och temperatur och har hjälpt till att bekräfta förändringarna i vädret som sker.

Läs mer och lyssna på inslaget via Sveriges Radio:
Forskningsatsning om fjällen på upploppet

Se även filmen om forskningsprojektet:
Framtidsfjäll

Den 17-18 april hölls en drönarworkshop i samarbete mellan SITES och Ljungberglaboratoriet vid SLU i Umeå. Workshopen var öppen för alla som var intresserade av drönare men riktade sig främst till de som redan kommit igång med att använda drönare i sin verksamhet.

Under tisdagen deltog närmare 25 personer och det var en blandning mellan forskare och tekniker/stationspersonal. Tisdagen var inriktad mot teori och inleddes med att representanter från institutionen för Skoglig resurshushållning presenterade sina projekt där de nyttjat drönare. Detta följdes av en genomgång om vad man bör tänka på kring datainsamling med drönare. Eftermiddagen handlade främst om referensdata och kalibrering för att öka precisionen i datainsamling.

Onsdagen spenderades i Ljungbergslabbet där vi gjorde övningar i efterbearbetning i programmet Agisoft Photoscan.

Fältvandring på SITES Lönnstorp den 12 juni kl. 13-15
Möteplats: Lönnstorp fältstation, Bomhögsvägen 4, 234 35 Lomma

Tema för årets fältvandring är diversifiering av odlingssystem inom tid (växtföljd) och rum (samodling, skogslantbruk, mm). Diversifiering är en viktig praktik för ekologisk intensifiering av växtproduktion med ökat användning av ekosystemtjänster och reducerat behov för t.ex. gödselmedel och pesticider. Vi besöker det långliggande fältexperiment SAFE (SITES Agroecological Field Experiment) och ser på agroforestry system, perenna spannmål och samodling av lupin och korn i ett ekologiskt system. Dessutom besöker vi samodlingsförsök inom EU projekten DiverIMPACTS och ReMIX samt EKOLINS. Inom ReMIX finns ett försök som er utvecklat i samarbete med en ekologisk odlargrupp i Halland och Växa Halland.
Partnerskap Alnarp bjuder på fika kl. 15.00.

Ingen anmälan - bara att dyka upp!

Välkommen!

Stefan Bertilsson, professor i limnologi arbetar sedan mitten av januari halvtid på SLU som SITES nya föreståndare. I intervjun nedan berättar Stefan mer ingående om sin bakgrund och det nya uppdraget att driva SITES in i framtiden.

Jag vill hjälpa till att skapa en väl fungerande och välanvänd infrastruktur för ekosysteminriktad forskning. Jag kommer att lägga stor vikt vid samverkan mellan våra stationer och andra infrastrukturer (även internationellt) och tycker personligen att det är roligt att arbeta strategiskt på olika nivåer för att skapa produktiva och varaktiga samarbeten och synergier. Jag ser också fram emot att få mer erfarenhet av praktiskt ledarskap och hitta de gemensamma frågor och utmaningar som binder samman SITES olika verksamheter.  

Jag är uppvuxen på Östgötaslätten med utsikt över Vättern och var redan i tidiga år fascinerad av naturvetenskap i alla dess former. Att det blev just biologistudier var nog mer en slump (jag hade lika gärna kunnat bli fysiker eller kemist) men kanske var det mitt passionerade intresse för vatten och biologins många välsmakande tillämpningar som fällde avgörandet. Att lära sig förstå och kanske till och med behärska detta område kändes helt enkelt oemotståndligt och forskarkarriären var vägen framåt.

Som Professor i Limnologi studerar jag sötvatten i alla dess former. Detta gäller inte bara sjöar utan också grundvatten (ibland på flera hundra meters djup), floder, och våtmarker. Mer specifikt så undersöker jag mikroorganismer i dessa vatten och försöker förstå de ekologiska och biogeokemiska processer som de är inblandade i. Sötvattnen är ju också höggradigt kopplade till det omgivande terrestra landskapet och på senare tid har jag också i högre grad än tidigare breddat mitt fokus till att även inkludera dessa system.

Den typ av forskningsinfrastruktur som SITES erbjuder underlättar för forskare från olika discipliner och lärosäten att samlas, samarbeta och lära från varandra och möjliggör på detta sätt forskning som är svåruppnåelig för individen. En väl fungerande infrastruktur innebär också ett effektivt utnyttjande av begränsade forskningsresurser och gör det möjligt att dra full nytta av teknologiska landvinningar.

Ökad synlighet och internationalisering

En väl sammanhållen distribuerad infrastruktur med internationell lyskraft och bred användarbas.

Professor em Barbara Ekbom är sedan mars SITES styrgruppsordförande i intervjun nedan berättar hon om sin bakgrund som forskare och det nya uppdraget.

Jag förväntar mig att jag ska lära känna de som är engagerade i SITES infrastruktur och tillsammans med styrgruppen arbeta för att SITES blir mera känd bland forskare både nationellt och internationellt. Det är viktigt att beslutsvägar är tydliga och jag förväntar mig att SITES styrgrupp, sekretariat, stationsföreståndare samt deltagande parter har en öppen dialog för att maximera både kvalitet och kvantitet hos forskning som bedrivs vid SITES stationer.

Jag har min grundexamen från USA. Under tiden jag läste behövde jag jobba för att försörja mig. Jag hade tur och fick arbeta som laboratorie/fält assistent i en forskningsgrupp som arbetade med biologisk bekämpning av skadegörare i jordbruk. Vi tog hand om omfattande fältförsök under odlingssäsongen och gick genom materialet under vinterhalvåret. Jag hade mycket kontakt med både forskare och doktorander. Det var fascinerande att ställa frågor och sedan göra försök och mätningar för att svara på dessa frågor. Och som alltid, ett svar ledde till en ny fråga och jag ville fortsätta att utforska biologiska system.

Under min tid som forskare har jag sysslat med frågor kring insektsskadegörare samt biologisk mångfald i jord-och skogsbruk. Att vara i fält är nödvändig om man ska förstå de komplicerade samspel som finns i biologiska system.

Vi vill gärna kunna förutse vad som kan hända i framtiden. Ekologer har lärt sig att långa serier med mätningar från samma platser är mycket värdefulla för att förstå biologiska processer. Många forskningsprojekt har korta livslängder och för att motverka det är forskningsinfrastruktur viktigt. Ett kortare projekt kan bedrivas i en plats där det finns ”en historia”. Det är också viktigt idag med forskningsinfrastruktur eftersom det är omöjligt för en forskare att behärska alla tekniker (både mätningar och datalagring) som behövs för att ta sig an de komplicerade forskningsfrågor vi måste ställa. Två fraser kan beskriva värdet av fältinfrastruktur: långsiktighet och tillgång till expertkunskaper.

Jag har varit delaktig i ledarskapet hos många olika typer av organisationer och har lärt mig en del. Ordning och reda samt öppen kommunikation brukar vara viktiga för en välfungerande organisation. Det är också viktigt att följa upp beslut så fort som möjligt så att de som finns inom organisationen har förtroende för ledningen. Jag räknar med att jag kan använda mina erfarenheter från andra organisationer inom SITES.

Vid Naturvårdsverkets slutkonferens för forskningsprojektet storslagen fjällmiljö deltog Niila Inga och Gunhild Rosqvist för att prata om forskningsprojektet där de förenar traditionell samisk kunskap med ny forskning.

De har börjat studera klimatförändringarnas och övriga markanvändares påverkan på rennäringen, där ny kunskap behövs för att skapa förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning.

Konferensen och Niila och Gunhilds projekt har uppmärksammats av SR och Sameradion gjorde en intervju.

Inom Niila och Gunhilds forskningsprojekt används de väderstationer som finns i närheten av Tarfala Forskningsstation, de mäter bland annat snödjup och temperatur och har hjälpt till att bekräfta förändringarna i vädret som sker.

Läs mer och lyssna på inslaget via Sveriges Radio:
Forskningsatsning om fjällen på upploppet

Se även filmen om forskningsprojektet:
Framtidsfjäll

Den 17-18 april hölls en drönarworkshop i samarbete mellan SITES och Ljungberglaboratoriet vid SLU i Umeå. Workshopen var öppen för alla som var intresserade av drönare men riktade sig främst till de som redan kommit igång med att använda drönare i sin verksamhet.

Under tisdagen deltog närmare 25 personer och det var en blandning mellan forskare och tekniker/stationspersonal. Tisdagen var inriktad mot teori och inleddes med att representanter från institutionen för Skoglig resurshushållning presenterade sina projekt där de nyttjat drönare. Detta följdes av en genomgång om vad man bör tänka på kring datainsamling med drönare. Eftermiddagen handlade främst om referensdata och kalibrering för att öka precisionen i datainsamling.

Onsdagen spenderades i Ljungbergslabbet där vi gjorde övningar i efterbearbetning i programmet Agisoft Photoscan.