Den experimentella infrastrukturen är nu fullt fungerande för nationella och internationella forskare att använda. 

Ansökan om att använda infrastrukturen under 2019 redan nu. Sista dag för ansökan är 21 januari 2019 (17:00 CET). 

Mer information och anmälan hittar ni här (på engelska). 
 

Det europeiska fältforskningsnätverket LTER Europe (Long Term Ecosystem Research) har pekats ut som en viktig framtida forskningsinfrastruktur inom EU. I LTER Europe ingår LTER Sweden. 

Allt som allt ingår tjugo svenska forskningsstationer i LTER-nätverket. Stationerna inom LTER ägnar sig åt långsiktig miljöövervakning av biologi och kemi samt ekologisk och socio-ekologisk forskning. De har bland annat som syfte att stimulera forskningssamarbete och utbyte av miljödata mellan forskare och organisationer både i Sverige och i Europa.

En viktig sidoeffekt av LTER Europe:s ESFRI-ansökan är ett närmare samarbete mellan LTER Sweden och SITES. Sju av nio stationer i SITES ingår i LTER Sweden. 

Genom att LTER Europe blivit upptaget på EU:s vägkarta för forskningsinfrastrukturer banar det väg för att nätverket kan bli en formaliserad och permanent finansierad infrastruktur för forskning om ekosystem och socio-ekologi, samt långsiktig miljöövervakning. Det är dock en lång uppbyggnadsprocess och först år 2025 kommer infrastrukturen LTER/ESFRI att vara igång i full skala.

ESFRI (European Strategy Forum on Research Infrastructures)
Läs mer om ESFRI här.

LTER Sweden (Long Term Ecosystem Research)
Läs mer om LTER Sweden här. 

Tarfala forskningsstation, som institutionen är värd för, är belägen ca 26 km från närmaste väg i Kebnekaisefjällen. Vid stationen bedrivs nationell och internationell forskning och undervisning samt miljöövervakning. Forsknings- och miljöövervakningsverksamheten i Tarfala leds av en vetenskaplig ledare. Stationen består av 11 byggnader och kan ta emot 25 gäster.

Föreståndarens huvudsakliga arbetsuppgifter består av att vid forskningsstationen:

• Arbetsleda stationens personal.
• Ansvara för stationens administration och budget.
• Leda och bidra till stationens operativa drift och underhåll.
• Ansvara för säkerheten och arbetsmiljön i stationens verksamhet, såväl inom stationsområdet som vid arbete på glaciärer och vid annan fältverksamhet.
• Ansvara för att mätningar inom stationens miljöövervaknings- och forskningsprogram (t.ex. massbalans, hydrologi, meteorologi) genomförs.
• Ansvara för stöd till forskning och undervisning inom stationens verksamhet. 

Arbetet är förlagt till forskningsstationen i Tarfala och till Stockholms universitet i Frescati. Tidfördelningen för insatser mellan arbetsorterna bestäms av arbetsgivaren. Tarfala forskningsstation hålls normalt öppen från början av mars till början av maj samt från midsommar till slutet av september. Korta vinterbesök kan förekomma. Fältperioden omfattar ca 160 dygn per år.

Vem är du?
Vi söker en person med god erfarenhet av ledarskap i en krävande miljö där samarbete och säkerhet är prioriterat. Ledarskapsutbildning är meriterande. Högskoleexamen är ett krav, examen i natur- eller teknikvetenskap är meriterande. B-körkort fordras. Erfarenhet av skoterkörning i svår terräng är ett krav.

Du tar ansvar och har god administrativ, planerings- och prioriteringsförmåga. Erfarenhet av praktiskt handhavande av olika typer av infrastruktur och utrustning som förekommer i samband med forskningsarbete är meriterande. Du är flexibel och självständig i ditt arbetssätt och tycker om att leda och samarbeta med andra människor.

Rollen kräver att du har hög nivå av integritet, kan sätta dig in i myndigheters regelverk och säkerhetsföreskrifter, har ett professionellt ledarskap och att du kan prioritera arbetet efter verksamhetens behov. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet.

Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet
Institutionen för naturgeografi är en av de större institutionerna inom Naturvetenskapliga fakulteten, med ca 135 anställda och ca 1 000 studenter per läsår. Undervisningen är inriktad mot geografi, geovetenskap, biogeovetenskap och miljövård. Våra fem forskningsenheter är: Biogeografi och geomatik, Klimatvetenskap och kvartärgeologi, Miljö, resursdynamik och förvaltning, Geomorfologi och glaciologi samt Hydrologi, vattenresurser och permafrost. Vi erbjuder en stimulerande och vänlig miljö i en mycket mångsidig och internationell institution med forskning och utbildning på en mycket hög nivå.

Läs mer om tjänsten och hur du skickar in din ansökan här . 

I nummer 3 2018 av Naturvetaren intervjuas Gunhild "Ninis" Rosqvist gällande sitt jobb. Ninis är glaciärforskare och professor i naturgeografi men även förestånare för forskningsstationen i Tarfala.

Naturvetaren är medlemstidningen för Naturvetarna, fackförbundet för Sveriges naturvetare.

Verksamheten vid Tarfala drivs av Stockholms universitet (SU) och finansieras via Vetenskapsrådet och SU inom SITES konsortium. Forksningsstation är öppen för alla forskare oavsett organisatorisk hemvist.

Under fältvandringen på Lönnstorp visades bland annat SAFE-experimentet och verksamheten med drönarna inom SITES Spectral upp. Flera forskare berättade även om sina forskningsprojekt på fälten.

Läs mer om:
SAFE - SITES Agroecological Field Experiment
SITES Spectral

Fältvandring på SITES Lönnstorp den 12 juni kl. 13-15
Möteplats: Lönnstorp fältstation, Bomhögsvägen 4, 234 35 Lomma

Tema för årets fältvandring är diversifiering av odlingssystem inom tid (växtföljd) och rum (samodling, skogslantbruk, mm). Diversifiering är en viktig praktik för ekologisk intensifiering av växtproduktion med ökat användning av ekosystemtjänster och reducerat behov för t.ex. gödselmedel och pesticider. Vi besöker det långliggande fältexperiment SAFE (SITES Agroecological Field Experiment) och ser på agroforestry system, perenna spannmål och samodling av lupin och korn i ett ekologiskt system. Dessutom besöker vi samodlingsförsök inom EU projekten DiverIMPACTS och ReMIX samt EKOLINS. Inom ReMIX finns ett försök som er utvecklat i samarbete med en ekologisk odlargrupp i Halland och Växa Halland.
Partnerskap Alnarp bjuder på fika kl. 15.00.

Ingen anmälan - bara att dyka upp!

Välkommen!

Stefan Bertilsson, professor i limnologi arbetar sedan mitten av januari halvtid på SLU som SITES nya föreståndare. I intervjun nedan berättar Stefan mer ingående om sin bakgrund och det nya uppdraget att driva SITES in i framtiden.

Jag vill hjälpa till att skapa en väl fungerande och välanvänd infrastruktur för ekosysteminriktad forskning. Jag kommer att lägga stor vikt vid samverkan mellan våra stationer och andra infrastrukturer (även internationellt) och tycker personligen att det är roligt att arbeta strategiskt på olika nivåer för att skapa produktiva och varaktiga samarbeten och synergier. Jag ser också fram emot att få mer erfarenhet av praktiskt ledarskap och hitta de gemensamma frågor och utmaningar som binder samman SITES olika verksamheter.  

Jag är uppvuxen på Östgötaslätten med utsikt över Vättern och var redan i tidiga år fascinerad av naturvetenskap i alla dess former. Att det blev just biologistudier var nog mer en slump (jag hade lika gärna kunnat bli fysiker eller kemist) men kanske var det mitt passionerade intresse för vatten och biologins många välsmakande tillämpningar som fällde avgörandet. Att lära sig förstå och kanske till och med behärska detta område kändes helt enkelt oemotståndligt och forskarkarriären var vägen framåt.

Som Professor i Limnologi studerar jag sötvatten i alla dess former. Detta gäller inte bara sjöar utan också grundvatten (ibland på flera hundra meters djup), floder, och våtmarker. Mer specifikt så undersöker jag mikroorganismer i dessa vatten och försöker förstå de ekologiska och biogeokemiska processer som de är inblandade i. Sötvattnen är ju också höggradigt kopplade till det omgivande terrestra landskapet och på senare tid har jag också i högre grad än tidigare breddat mitt fokus till att även inkludera dessa system.

Den typ av forskningsinfrastruktur som SITES erbjuder underlättar för forskare från olika discipliner och lärosäten att samlas, samarbeta och lära från varandra och möjliggör på detta sätt forskning som är svåruppnåelig för individen. En väl fungerande infrastruktur innebär också ett effektivt utnyttjande av begränsade forskningsresurser och gör det möjligt att dra full nytta av teknologiska landvinningar.

Ökad synlighet och internationalisering

En väl sammanhållen distribuerad infrastruktur med internationell lyskraft och bred användarbas.

Professor em Barbara Ekbom är sedan mars SITES styrgruppsordförande i intervjun nedan berättar hon om sin bakgrund som forskare och det nya uppdraget.

Jag förväntar mig att jag ska lära känna de som är engagerade i SITES infrastruktur och tillsammans med styrgruppen arbeta för att SITES blir mera känd bland forskare både nationellt och internationellt. Det är viktigt att beslutsvägar är tydliga och jag förväntar mig att SITES styrgrupp, sekretariat, stationsföreståndare samt deltagande parter har en öppen dialog för att maximera både kvalitet och kvantitet hos forskning som bedrivs vid SITES stationer.

Jag har min grundexamen från USA. Under tiden jag läste behövde jag jobba för att försörja mig. Jag hade tur och fick arbeta som laboratorie/fält assistent i en forskningsgrupp som arbetade med biologisk bekämpning av skadegörare i jordbruk. Vi tog hand om omfattande fältförsök under odlingssäsongen och gick genom materialet under vinterhalvåret. Jag hade mycket kontakt med både forskare och doktorander. Det var fascinerande att ställa frågor och sedan göra försök och mätningar för att svara på dessa frågor. Och som alltid, ett svar ledde till en ny fråga och jag ville fortsätta att utforska biologiska system.

Under min tid som forskare har jag sysslat med frågor kring insektsskadegörare samt biologisk mångfald i jord-och skogsbruk. Att vara i fält är nödvändig om man ska förstå de komplicerade samspel som finns i biologiska system.

Vi vill gärna kunna förutse vad som kan hända i framtiden. Ekologer har lärt sig att långa serier med mätningar från samma platser är mycket värdefulla för att förstå biologiska processer. Många forskningsprojekt har korta livslängder och för att motverka det är forskningsinfrastruktur viktigt. Ett kortare projekt kan bedrivas i en plats där det finns ”en historia”. Det är också viktigt idag med forskningsinfrastruktur eftersom det är omöjligt för en forskare att behärska alla tekniker (både mätningar och datalagring) som behövs för att ta sig an de komplicerade forskningsfrågor vi måste ställa. Två fraser kan beskriva värdet av fältinfrastruktur: långsiktighet och tillgång till expertkunskaper.

Jag har varit delaktig i ledarskapet hos många olika typer av organisationer och har lärt mig en del. Ordning och reda samt öppen kommunikation brukar vara viktiga för en välfungerande organisation. Det är också viktigt att följa upp beslut så fort som möjligt så att de som finns inom organisationen har förtroende för ledningen. Jag räknar med att jag kan använda mina erfarenheter från andra organisationer inom SITES.

Vid Naturvårdsverkets slutkonferens för forskningsprojektet storslagen fjällmiljö deltog Niila Inga och Gunhild Rosqvist för att prata om forskningsprojektet där de förenar traditionell samisk kunskap med ny forskning.

De har börjat studera klimatförändringarnas och övriga markanvändares påverkan på rennäringen, där ny kunskap behövs för att skapa förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning.

Konferensen och Niila och Gunhilds projekt har uppmärksammats av SR och Sameradion gjorde en intervju.

Inom Niila och Gunhilds forskningsprojekt används de väderstationer som finns i närheten av Tarfala Forskningsstation, de mäter bland annat snödjup och temperatur och har hjälpt till att bekräfta förändringarna i vädret som sker.

Läs mer och lyssna på inslaget via Sveriges Radio:
Forskningsatsning om fjällen på upploppet

Se även filmen om forskningsprojektet:
Framtidsfjäll

Den 17-18 april hölls en drönarworkshop i samarbete mellan SITES och Ljungberglaboratoriet vid SLU i Umeå. Workshopen var öppen för alla som var intresserade av drönare men riktade sig främst till de som redan kommit igång med att använda drönare i sin verksamhet.

Under tisdagen deltog närmare 25 personer och det var en blandning mellan forskare och tekniker/stationspersonal. Tisdagen var inriktad mot teori och inleddes med att representanter från institutionen för Skoglig resurshushållning presenterade sina projekt där de nyttjat drönare. Detta följdes av en genomgång om vad man bör tänka på kring datainsamling med drönare. Eftermiddagen handlade främst om referensdata och kalibrering för att öka precisionen i datainsamling.

Onsdagen spenderades i Ljungbergslabbet där vi gjorde övningar i efterbearbetning i programmet Agisoft Photoscan.

När det pratas om avrinningsområdet Krycklan, vattenprovtagning, data och programmering är det många inom SITES som vet vem Peder Blomkvist är. Peder har varit en uppskattad kollega med stort engagemang och kunskap. Han har träffat och guidat många i fält och bidragit till att göra just deras forskning, experiment och mätningar möjliga. Han har under en lång tid varit en nyckelfigur i att förnya, utveckla och underhålla forskningsinfrastrukturen i Krycklan och sedermera Svartberget.

Undertecknad, Ida Taberman, har själv haft möjlighet att arbeta nära Peder under några år och nu när han går vidare till nytt arbete frågade jag Peder om vi kunde göra en tillbakablick över hans 15 år som tekniker. För Peder blev det ett sätt att summera och ge perspektiv på sin tid i projektet. För mig en möjlighet att få lyssna på en mycket klok och kompetent person som alltid drivs av strävan att uppnå hög kvalitet och har glimten i ögat.

I korthet har jag arbetat inom Krycklan sedan 2002. Som tekniker har jag haft flera arbetsområden, t.ex. installationer av hård- och mjukvara, programmering, provtagningar, datainsamling, mätningar och kvalitetsarbete. Har även bidragit till många fältarbeten och labbarbeten vad gäller planering, projektering och genomförande.

Jag är mest stolt över hur vi i teamet runt Krycklan och sedermera Svartberget byggt upp kunskap och rutiner tillsammans. Det, kombination med humor, tillåtande av eget ansvar, nytänkande och nyfikenhet som jag upplevt från kollegor har gjort att det alltid varit roligt att jobba på SLU. Övergång från Krycklan till Svartberget var för min del ett sätt att få fortsätta utvecklas för att hålla upp motivationen och drivkraften. Samarbetet tillsammans med parkpersonal tycker jag har gjort att vi blev större och bättre tillsammans, det har varit viktigt för mig.

Många vattenprovtagningar har det blivit genom åren men en gång var det särskilt tungt. En ryggsäck full och armarna tyngda med totalt 2x25 l, 2x10 l, 4 x2 l, samt en vanlig provtagningsomgång. Det bars en sträcka på ca en kilometer i 20 cm snö vars skare såklart inte bar. Några steg i taget och sedan vila. Allt bara för att jag inte orkade gå två gånger, det var tungt!

När jag kom till en bäcks provtagningsplats en vår så såg jag att loggerskåpet stod på sniskan, tryckgivarstaven var böjd och flyttad och alla kablar låg i oreda. I snön fanns det björnspår från skogen fram till loggerskåpet och samma väg tillbaka. Vår tolkning har varit att björnen vaknat tidigt ur idet, under en strapats råkat på installationerna, trasslat in sig i kablarna blivit förbannad och sedan bestämt sig för att gå i ide igen. Det kändes nästan som om björnen endast vaknade upp för att gå ut och vandalisera vår loggerinstallation.

Apropå naturens kraft har jag under dessa år noterat att vädret blivit mer extremt varierat, att det vi trodde skulle bli ett 1000 års flöde mycket väl kommer inträffa igen inom en 10 års period. Den insikten innebär en utmaning där vi planerar installationer.

Det har varit roligt och jag tycker att arbetet med att bidra till bra forskningsresultat är viktigt. Jag är stolt över många resultat jag bidragit till och jag tycker är viktigt att de kommer till kännedom och praktik.

Alla kollegor, vi har haft roligt medan vi jobbar och jag uppskattar dem väldigt mycket. Atmosfären jag har arbetat i har varit inkluderade och tillåtande, där tror jag de olika nationaliteterna hos mina kollegor bidragit starkt. Minnesvärt är också kontakten med entreprenörer. Eftersom vi ofta efterfrågar utförande av något specifikt arbete ser de det ofta som roliga utmaningar, det är en dynamik jag kommer sakna.  

Att utveckla sitt kvalitets- och konsekvenstänk kring vad som är uppgiften och vad som är viktigt. Som med vattenprovtagningar, att tänka igenom vad som händer vid provtagningen, vilka konsekvenser får det om kvaliteten inte är bra? Vilken kostnad får det? Här är det viktigt att arbetsledare eller forskare som vi samarbetar med också är tydliga och kan förklara målet med insamlingen eller provtagningen. Ett prov kan kännas enkelt att ta men gör man fel så är alla kostsamma analyser bortkastade och provtillfället förlorat.

Ta möjligheten att vidareutbilda sig, se över prioriteringarna och följa med i den tekniska utvecklingen och dess nya möjligheter som sker nu. Allt i kombination för att hitta de verktyg som hjälper till och underlättar arbetet för tekniker. Nu när vi kan samla in enorma dataset så måste t.ex. databearbetningen (kvalitetsgranskningen) underlättas, den biten är väldigt tidskrävande utan rätt metod och hjälpmedel, igen handlar det om kvalitet av vad vi producerar. I min grupp har aldrig haft lite att göra, för att göra rätt bortprioriteringar måste man skapa sig god bild av det större sammanhanget.

Jag ser definitivt styrkan av att SITES skapat ett nätverk för oss tekniker. Utifrån min kunskap om vattenprovtagning, programmering och flödesmätningar jag har haft möjlighet att besöka några andra stationer, t.ex. Erken, Asa och Skogaryd eller vara med och genomföra kurser och utbildningar. Jag har uppskattat det och har även lärt mig mycket av dem och hur de jobbar.

Jag har letat mig vidare för att jag vill fortsätta att utvecklas. Jag blir anställd som VA-konsult och kommer arbeta t.ex. med att dimensionerna yt-avrinning i bostadsområden. Min nya arbetsgivare ser också fördelar i och med den kunskap jag tar med mig och hoppas kunna ta fram nya typer av tjänster som de inte kunnat erbjuda tidigare.

Tack Peder för att du deltar med dig av din erfarenhet och de år vi fått arbeta tillsammans. Stort lycka till framöver!

/Ida Taberman

Skogaryd forskningsstation har presenterat sin verksamhet för nyfikna och vetgiriga under vetenskapsfestivalen i Göteborg.

Vetenskapsfestivalen bjuder på ett gediget och brett program för allmänhet, bransch och skolor. Festivalen pågår fram till fredag 27 april.

Här berättar Per Weslien om vilka typer av mätningar och datainsamling som sker i Skogaryd och vad vilken kunskap som kan erhållas från mätningarna.

På tågresan till SITES datamöte i Abisko hittades denna notis i SJ ombordtidning Kupé.

Gunhild Rosqvist, stationsföreståndare för Tarfala som också detlar på mötet i Abisko bekräftar att deltagarna i den klimatsmarta diksussionen kommer till stationen kommande lördag. Förra årets möte var väldigt givande så vi är glada att de kommer tillbaka och att diskussionen fortsätter i dessa omgivnignar.

SITES hälsar Bolmens forskningsstation varmt välkommen som associerad station till SITES. Sjön Bolmen är Skånes viktigaste vattentäkt som försörjer 500 000 invånare med dricksvatten. Kunskap om hur vattentäkten ändras på grund av klimat, väder, ekologi och markanvändning är av central vikt för att säkra framtida vattenförsörjning till ett stort antal människor.

Bolmens forskningsstation går in med egna medel för att bygga upp de experimentella installationer i SITES de önskar vara del av. De kommer också bidra till och utnyttja de gemensamma resurserna t.ex. SITES dataportal, kommunikationsmaterial och delta på möten/aktiviteter inom SITES. Detta innebär bland annat möjligheter att forska i miljöer som har en direkt tillämpning på dricksvattenuttag. Forskare får genom detta steg tillgång till ännu en forskningsstation och initialt den utrustning som finns inom SITES AquaNet. Under maj-september kommer bland annat ett forskningsförsök genomföras för att undersöka brunifieringens påverkan på Bolmen ekosystem.

Övrig verksamhet vid stationen inkluderar till exempel miljöstudier av Bolmen, undervisning/pedagogisk verksamhet samt studiebesök från kommuner, länsstyrelser, vattenråd, skolor, universitet, allmänhet, med fler.

Det är nu möjligt att associera flera nätverk eller forskningsstationer till SITES. För mer information, kontakta SITES sekretariat stefan.bertilsson@slu.se.

Mer information om forskningsstationen Bolmen finns här:

Vetenskapsjournalisten Thomas Öberg har gjort en resa i vattnets kretslopp där han möter bland annat Eva Jirner, statsgeolog vid SGU och Allan Rodhe, hydrolog vid Uppsala Universitet. Medverkar gör också Hjalmar Laudon, professor vid SLU och verksam inom Svartbergets forskningsstation.

Lyssna på programmet här - Grundvattnet - så flödar det under våra fötter

Lönnstorp söker en stationsföreståndare för att koordinera den vetenskapliga delen av arbetet på Lönnstorp forskningsstation.

Läs mer om tjänsten och ansök innan 6 april via denna länk

SITES Spectral (Lund)
Lund University is hiring a research engineer for the SITES Spectral Thematic Centre. The person will be responsible for carrying out databases development and management for the centre. More information is given here:

Polarforskningssekretariatet (Abisko)
Tekniker
Forksningsingenjör

Tarfala (Stockholms universitet)
Forskningsingenjör

I och med 2018 går SITES in i sin andra fas och kommer kunna fortsätta att erbjuda och utveckla unik terrester och limning forskningsinfrastruktur i Sverige.

Några viktiga förändringar:

• Anders Lindroth slutar som föreståndare. Vi vill rikta ett stort tack till Anders för den produktiva tid som han varit med som SITES föreståndare. Vi önskar Anders lycka till på sina nya äventyr!
• Stefan Bertilsson börjar som ny föreståndare för SITES under januari. Stefan, som är professor i Biologi vid Uppsala universitet, har arbetat inom infrastrukturen SciLifeLab i flera år.

• Styrelsen avslutar även sitt uppdrag den sista januari. Samtliga sju ledamöter har varit med sedan 2014.

Vi återkommer under vintern med presentationer av våra nya tillskott inom organisationen.

Den experimentella infrastrukturen är nu fullt fungerande för nationella och internationella forskare att använda. 

Ansökan om att använda infrastrukturen under 2019 redan nu. Sista dag för ansökan är 21 januari 2019 (17:00 CET). 

Mer information och anmälan hittar ni här (på engelska). 
 

Det europeiska fältforskningsnätverket LTER Europe (Long Term Ecosystem Research) har pekats ut som en viktig framtida forskningsinfrastruktur inom EU. I LTER Europe ingår LTER Sweden. 

Allt som allt ingår tjugo svenska forskningsstationer i LTER-nätverket. Stationerna inom LTER ägnar sig åt långsiktig miljöövervakning av biologi och kemi samt ekologisk och socio-ekologisk forskning. De har bland annat som syfte att stimulera forskningssamarbete och utbyte av miljödata mellan forskare och organisationer både i Sverige och i Europa.

En viktig sidoeffekt av LTER Europe:s ESFRI-ansökan är ett närmare samarbete mellan LTER Sweden och SITES. Sju av nio stationer i SITES ingår i LTER Sweden. 

Genom att LTER Europe blivit upptaget på EU:s vägkarta för forskningsinfrastrukturer banar det väg för att nätverket kan bli en formaliserad och permanent finansierad infrastruktur för forskning om ekosystem och socio-ekologi, samt långsiktig miljöövervakning. Det är dock en lång uppbyggnadsprocess och först år 2025 kommer infrastrukturen LTER/ESFRI att vara igång i full skala.

ESFRI (European Strategy Forum on Research Infrastructures)
Läs mer om ESFRI här.

LTER Sweden (Long Term Ecosystem Research)
Läs mer om LTER Sweden här. 

Tarfala forskningsstation, som institutionen är värd för, är belägen ca 26 km från närmaste väg i Kebnekaisefjällen. Vid stationen bedrivs nationell och internationell forskning och undervisning samt miljöövervakning. Forsknings- och miljöövervakningsverksamheten i Tarfala leds av en vetenskaplig ledare. Stationen består av 11 byggnader och kan ta emot 25 gäster.

Föreståndarens huvudsakliga arbetsuppgifter består av att vid forskningsstationen:

• Arbetsleda stationens personal.
• Ansvara för stationens administration och budget.
• Leda och bidra till stationens operativa drift och underhåll.
• Ansvara för säkerheten och arbetsmiljön i stationens verksamhet, såväl inom stationsområdet som vid arbete på glaciärer och vid annan fältverksamhet.
• Ansvara för att mätningar inom stationens miljöövervaknings- och forskningsprogram (t.ex. massbalans, hydrologi, meteorologi) genomförs.
• Ansvara för stöd till forskning och undervisning inom stationens verksamhet. 

Arbetet är förlagt till forskningsstationen i Tarfala och till Stockholms universitet i Frescati. Tidfördelningen för insatser mellan arbetsorterna bestäms av arbetsgivaren. Tarfala forskningsstation hålls normalt öppen från början av mars till början av maj samt från midsommar till slutet av september. Korta vinterbesök kan förekomma. Fältperioden omfattar ca 160 dygn per år.

Vem är du?
Vi söker en person med god erfarenhet av ledarskap i en krävande miljö där samarbete och säkerhet är prioriterat. Ledarskapsutbildning är meriterande. Högskoleexamen är ett krav, examen i natur- eller teknikvetenskap är meriterande. B-körkort fordras. Erfarenhet av skoterkörning i svår terräng är ett krav.

Du tar ansvar och har god administrativ, planerings- och prioriteringsförmåga. Erfarenhet av praktiskt handhavande av olika typer av infrastruktur och utrustning som förekommer i samband med forskningsarbete är meriterande. Du är flexibel och självständig i ditt arbetssätt och tycker om att leda och samarbeta med andra människor.

Rollen kräver att du har hög nivå av integritet, kan sätta dig in i myndigheters regelverk och säkerhetsföreskrifter, har ett professionellt ledarskap och att du kan prioritera arbetet efter verksamhetens behov. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet.

Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet
Institutionen för naturgeografi är en av de större institutionerna inom Naturvetenskapliga fakulteten, med ca 135 anställda och ca 1 000 studenter per läsår. Undervisningen är inriktad mot geografi, geovetenskap, biogeovetenskap och miljövård. Våra fem forskningsenheter är: Biogeografi och geomatik, Klimatvetenskap och kvartärgeologi, Miljö, resursdynamik och förvaltning, Geomorfologi och glaciologi samt Hydrologi, vattenresurser och permafrost. Vi erbjuder en stimulerande och vänlig miljö i en mycket mångsidig och internationell institution med forskning och utbildning på en mycket hög nivå.

Läs mer om tjänsten och hur du skickar in din ansökan här . 

I nummer 3 2018 av Naturvetaren intervjuas Gunhild "Ninis" Rosqvist gällande sitt jobb. Ninis är glaciärforskare och professor i naturgeografi men även förestånare för forskningsstationen i Tarfala.

Naturvetaren är medlemstidningen för Naturvetarna, fackförbundet för Sveriges naturvetare.

Verksamheten vid Tarfala drivs av Stockholms universitet (SU) och finansieras via Vetenskapsrådet och SU inom SITES konsortium. Forksningsstation är öppen för alla forskare oavsett organisatorisk hemvist.

Under fältvandringen på Lönnstorp visades bland annat SAFE-experimentet och verksamheten med drönarna inom SITES Spectral upp. Flera forskare berättade även om sina forskningsprojekt på fälten.

Läs mer om:
SAFE - SITES Agroecological Field Experiment
SITES Spectral

Fältvandring på SITES Lönnstorp den 12 juni kl. 13-15
Möteplats: Lönnstorp fältstation, Bomhögsvägen 4, 234 35 Lomma

Tema för årets fältvandring är diversifiering av odlingssystem inom tid (växtföljd) och rum (samodling, skogslantbruk, mm). Diversifiering är en viktig praktik för ekologisk intensifiering av växtproduktion med ökat användning av ekosystemtjänster och reducerat behov för t.ex. gödselmedel och pesticider. Vi besöker det långliggande fältexperiment SAFE (SITES Agroecological Field Experiment) och ser på agroforestry system, perenna spannmål och samodling av lupin och korn i ett ekologiskt system. Dessutom besöker vi samodlingsförsök inom EU projekten DiverIMPACTS och ReMIX samt EKOLINS. Inom ReMIX finns ett försök som er utvecklat i samarbete med en ekologisk odlargrupp i Halland och Växa Halland.
Partnerskap Alnarp bjuder på fika kl. 15.00.

Ingen anmälan - bara att dyka upp!

Välkommen!

Stefan Bertilsson, professor i limnologi arbetar sedan mitten av januari halvtid på SLU som SITES nya föreståndare. I intervjun nedan berättar Stefan mer ingående om sin bakgrund och det nya uppdraget att driva SITES in i framtiden.

Jag vill hjälpa till att skapa en väl fungerande och välanvänd infrastruktur för ekosysteminriktad forskning. Jag kommer att lägga stor vikt vid samverkan mellan våra stationer och andra infrastrukturer (även internationellt) och tycker personligen att det är roligt att arbeta strategiskt på olika nivåer för att skapa produktiva och varaktiga samarbeten och synergier. Jag ser också fram emot att få mer erfarenhet av praktiskt ledarskap och hitta de gemensamma frågor och utmaningar som binder samman SITES olika verksamheter.  

Jag är uppvuxen på Östgötaslätten med utsikt över Vättern och var redan i tidiga år fascinerad av naturvetenskap i alla dess former. Att det blev just biologistudier var nog mer en slump (jag hade lika gärna kunnat bli fysiker eller kemist) men kanske var det mitt passionerade intresse för vatten och biologins många välsmakande tillämpningar som fällde avgörandet. Att lära sig förstå och kanske till och med behärska detta område kändes helt enkelt oemotståndligt och forskarkarriären var vägen framåt.

Som Professor i Limnologi studerar jag sötvatten i alla dess former. Detta gäller inte bara sjöar utan också grundvatten (ibland på flera hundra meters djup), floder, och våtmarker. Mer specifikt så undersöker jag mikroorganismer i dessa vatten och försöker förstå de ekologiska och biogeokemiska processer som de är inblandade i. Sötvattnen är ju också höggradigt kopplade till det omgivande terrestra landskapet och på senare tid har jag också i högre grad än tidigare breddat mitt fokus till att även inkludera dessa system.

Den typ av forskningsinfrastruktur som SITES erbjuder underlättar för forskare från olika discipliner och lärosäten att samlas, samarbeta och lära från varandra och möjliggör på detta sätt forskning som är svåruppnåelig för individen. En väl fungerande infrastruktur innebär också ett effektivt utnyttjande av begränsade forskningsresurser och gör det möjligt att dra full nytta av teknologiska landvinningar.

Ökad synlighet och internationalisering

En väl sammanhållen distribuerad infrastruktur med internationell lyskraft och bred användarbas.

Professor em Barbara Ekbom är sedan mars SITES styrgruppsordförande i intervjun nedan berättar hon om sin bakgrund som forskare och det nya uppdraget.

Jag förväntar mig att jag ska lära känna de som är engagerade i SITES infrastruktur och tillsammans med styrgruppen arbeta för att SITES blir mera känd bland forskare både nationellt och internationellt. Det är viktigt att beslutsvägar är tydliga och jag förväntar mig att SITES styrgrupp, sekretariat, stationsföreståndare samt deltagande parter har en öppen dialog för att maximera både kvalitet och kvantitet hos forskning som bedrivs vid SITES stationer.

Jag har min grundexamen från USA. Under tiden jag läste behövde jag jobba för att försörja mig. Jag hade tur och fick arbeta som laboratorie/fält assistent i en forskningsgrupp som arbetade med biologisk bekämpning av skadegörare i jordbruk. Vi tog hand om omfattande fältförsök under odlingssäsongen och gick genom materialet under vinterhalvåret. Jag hade mycket kontakt med både forskare och doktorander. Det var fascinerande att ställa frågor och sedan göra försök och mätningar för att svara på dessa frågor. Och som alltid, ett svar ledde till en ny fråga och jag ville fortsätta att utforska biologiska system.

Under min tid som forskare har jag sysslat med frågor kring insektsskadegörare samt biologisk mångfald i jord-och skogsbruk. Att vara i fält är nödvändig om man ska förstå de komplicerade samspel som finns i biologiska system.

Vi vill gärna kunna förutse vad som kan hända i framtiden. Ekologer har lärt sig att långa serier med mätningar från samma platser är mycket värdefulla för att förstå biologiska processer. Många forskningsprojekt har korta livslängder och för att motverka det är forskningsinfrastruktur viktigt. Ett kortare projekt kan bedrivas i en plats där det finns ”en historia”. Det är också viktigt idag med forskningsinfrastruktur eftersom det är omöjligt för en forskare att behärska alla tekniker (både mätningar och datalagring) som behövs för att ta sig an de komplicerade forskningsfrågor vi måste ställa. Två fraser kan beskriva värdet av fältinfrastruktur: långsiktighet och tillgång till expertkunskaper.

Jag har varit delaktig i ledarskapet hos många olika typer av organisationer och har lärt mig en del. Ordning och reda samt öppen kommunikation brukar vara viktiga för en välfungerande organisation. Det är också viktigt att följa upp beslut så fort som möjligt så att de som finns inom organisationen har förtroende för ledningen. Jag räknar med att jag kan använda mina erfarenheter från andra organisationer inom SITES.

Vid Naturvårdsverkets slutkonferens för forskningsprojektet storslagen fjällmiljö deltog Niila Inga och Gunhild Rosqvist för att prata om forskningsprojektet där de förenar traditionell samisk kunskap med ny forskning.

De har börjat studera klimatförändringarnas och övriga markanvändares påverkan på rennäringen, där ny kunskap behövs för att skapa förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning.

Konferensen och Niila och Gunhilds projekt har uppmärksammats av SR och Sameradion gjorde en intervju.

Inom Niila och Gunhilds forskningsprojekt används de väderstationer som finns i närheten av Tarfala Forskningsstation, de mäter bland annat snödjup och temperatur och har hjälpt till att bekräfta förändringarna i vädret som sker.

Läs mer och lyssna på inslaget via Sveriges Radio:
Forskningsatsning om fjällen på upploppet

Se även filmen om forskningsprojektet:
Framtidsfjäll

Den 17-18 april hölls en drönarworkshop i samarbete mellan SITES och Ljungberglaboratoriet vid SLU i Umeå. Workshopen var öppen för alla som var intresserade av drönare men riktade sig främst till de som redan kommit igång med att använda drönare i sin verksamhet.

Under tisdagen deltog närmare 25 personer och det var en blandning mellan forskare och tekniker/stationspersonal. Tisdagen var inriktad mot teori och inleddes med att representanter från institutionen för Skoglig resurshushållning presenterade sina projekt där de nyttjat drönare. Detta följdes av en genomgång om vad man bör tänka på kring datainsamling med drönare. Eftermiddagen handlade främst om referensdata och kalibrering för att öka precisionen i datainsamling.

Onsdagen spenderades i Ljungbergslabbet där vi gjorde övningar i efterbearbetning i programmet Agisoft Photoscan.

När det pratas om avrinningsområdet Krycklan, vattenprovtagning, data och programmering är det många inom SITES som vet vem Peder Blomkvist är. Peder har varit en uppskattad kollega med stort engagemang och kunskap. Han har träffat och guidat många i fält och bidragit till att göra just deras forskning, experiment och mätningar möjliga. Han har under en lång tid varit en nyckelfigur i att förnya, utveckla och underhålla forskningsinfrastrukturen i Krycklan och sedermera Svartberget.

Undertecknad, Ida Taberman, har själv haft möjlighet att arbeta nära Peder under några år och nu när han går vidare till nytt arbete frågade jag Peder om vi kunde göra en tillbakablick över hans 15 år som tekniker. För Peder blev det ett sätt att summera och ge perspektiv på sin tid i projektet. För mig en möjlighet att få lyssna på en mycket klok och kompetent person som alltid drivs av strävan att uppnå hög kvalitet och har glimten i ögat.

I korthet har jag arbetat inom Krycklan sedan 2002. Som tekniker har jag haft flera arbetsområden, t.ex. installationer av hård- och mjukvara, programmering, provtagningar, datainsamling, mätningar och kvalitetsarbete. Har även bidragit till många fältarbeten och labbarbeten vad gäller planering, projektering och genomförande.

Jag är mest stolt över hur vi i teamet runt Krycklan och sedermera Svartberget byggt upp kunskap och rutiner tillsammans. Det, kombination med humor, tillåtande av eget ansvar, nytänkande och nyfikenhet som jag upplevt från kollegor har gjort att det alltid varit roligt att jobba på SLU. Övergång från Krycklan till Svartberget var för min del ett sätt att få fortsätta utvecklas för att hålla upp motivationen och drivkraften. Samarbetet tillsammans med parkpersonal tycker jag har gjort att vi blev större och bättre tillsammans, det har varit viktigt för mig.

Många vattenprovtagningar har det blivit genom åren men en gång var det särskilt tungt. En ryggsäck full och armarna tyngda med totalt 2x25 l, 2x10 l, 4 x2 l, samt en vanlig provtagningsomgång. Det bars en sträcka på ca en kilometer i 20 cm snö vars skare såklart inte bar. Några steg i taget och sedan vila. Allt bara för att jag inte orkade gå två gånger, det var tungt!

När jag kom till en bäcks provtagningsplats en vår så såg jag att loggerskåpet stod på sniskan, tryckgivarstaven var böjd och flyttad och alla kablar låg i oreda. I snön fanns det björnspår från skogen fram till loggerskåpet och samma väg tillbaka. Vår tolkning har varit att björnen vaknat tidigt ur idet, under en strapats råkat på installationerna, trasslat in sig i kablarna blivit förbannad och sedan bestämt sig för att gå i ide igen. Det kändes nästan som om björnen endast vaknade upp för att gå ut och vandalisera vår loggerinstallation.

Apropå naturens kraft har jag under dessa år noterat att vädret blivit mer extremt varierat, att det vi trodde skulle bli ett 1000 års flöde mycket väl kommer inträffa igen inom en 10 års period. Den insikten innebär en utmaning där vi planerar installationer.

Det har varit roligt och jag tycker att arbetet med att bidra till bra forskningsresultat är viktigt. Jag är stolt över många resultat jag bidragit till och jag tycker är viktigt att de kommer till kännedom och praktik.

Alla kollegor, vi har haft roligt medan vi jobbar och jag uppskattar dem väldigt mycket. Atmosfären jag har arbetat i har varit inkluderade och tillåtande, där tror jag de olika nationaliteterna hos mina kollegor bidragit starkt. Minnesvärt är också kontakten med entreprenörer. Eftersom vi ofta efterfrågar utförande av något specifikt arbete ser de det ofta som roliga utmaningar, det är en dynamik jag kommer sakna.  

Att utveckla sitt kvalitets- och konsekvenstänk kring vad som är uppgiften och vad som är viktigt. Som med vattenprovtagningar, att tänka igenom vad som händer vid provtagningen, vilka konsekvenser får det om kvaliteten inte är bra? Vilken kostnad får det? Här är det viktigt att arbetsledare eller forskare som vi samarbetar med också är tydliga och kan förklara målet med insamlingen eller provtagningen. Ett prov kan kännas enkelt att ta men gör man fel så är alla kostsamma analyser bortkastade och provtillfället förlorat.

Ta möjligheten att vidareutbilda sig, se över prioriteringarna och följa med i den tekniska utvecklingen och dess nya möjligheter som sker nu. Allt i kombination för att hitta de verktyg som hjälper till och underlättar arbetet för tekniker. Nu när vi kan samla in enorma dataset så måste t.ex. databearbetningen (kvalitetsgranskningen) underlättas, den biten är väldigt tidskrävande utan rätt metod och hjälpmedel, igen handlar det om kvalitet av vad vi producerar. I min grupp har aldrig haft lite att göra, för att göra rätt bortprioriteringar måste man skapa sig god bild av det större sammanhanget.

Jag ser definitivt styrkan av att SITES skapat ett nätverk för oss tekniker. Utifrån min kunskap om vattenprovtagning, programmering och flödesmätningar jag har haft möjlighet att besöka några andra stationer, t.ex. Erken, Asa och Skogaryd eller vara med och genomföra kurser och utbildningar. Jag har uppskattat det och har även lärt mig mycket av dem och hur de jobbar.

Jag har letat mig vidare för att jag vill fortsätta att utvecklas. Jag blir anställd som VA-konsult och kommer arbeta t.ex. med att dimensionerna yt-avrinning i bostadsområden. Min nya arbetsgivare ser också fördelar i och med den kunskap jag tar med mig och hoppas kunna ta fram nya typer av tjänster som de inte kunnat erbjuda tidigare.

Tack Peder för att du deltar med dig av din erfarenhet och de år vi fått arbeta tillsammans. Stort lycka till framöver!

/Ida Taberman

Skogaryd forskningsstation har presenterat sin verksamhet för nyfikna och vetgiriga under vetenskapsfestivalen i Göteborg.

Vetenskapsfestivalen bjuder på ett gediget och brett program för allmänhet, bransch och skolor. Festivalen pågår fram till fredag 27 april.

Här berättar Per Weslien om vilka typer av mätningar och datainsamling som sker i Skogaryd och vad vilken kunskap som kan erhållas från mätningarna.

På tågresan till SITES datamöte i Abisko hittades denna notis i SJ ombordtidning Kupé.

Gunhild Rosqvist, stationsföreståndare för Tarfala som också detlar på mötet i Abisko bekräftar att deltagarna i den klimatsmarta diksussionen kommer till stationen kommande lördag. Förra årets möte var väldigt givande så vi är glada att de kommer tillbaka och att diskussionen fortsätter i dessa omgivnignar.

SITES hälsar Bolmens forskningsstation varmt välkommen som associerad station till SITES. Sjön Bolmen är Skånes viktigaste vattentäkt som försörjer 500 000 invånare med dricksvatten. Kunskap om hur vattentäkten ändras på grund av klimat, väder, ekologi och markanvändning är av central vikt för att säkra framtida vattenförsörjning till ett stort antal människor.

Bolmens forskningsstation går in med egna medel för att bygga upp de experimentella installationer i SITES de önskar vara del av. De kommer också bidra till och utnyttja de gemensamma resurserna t.ex. SITES dataportal, kommunikationsmaterial och delta på möten/aktiviteter inom SITES. Detta innebär bland annat möjligheter att forska i miljöer som har en direkt tillämpning på dricksvattenuttag. Forskare får genom detta steg tillgång till ännu en forskningsstation och initialt den utrustning som finns inom SITES AquaNet. Under maj-september kommer bland annat ett forskningsförsök genomföras för att undersöka brunifieringens påverkan på Bolmen ekosystem.

Övrig verksamhet vid stationen inkluderar till exempel miljöstudier av Bolmen, undervisning/pedagogisk verksamhet samt studiebesök från kommuner, länsstyrelser, vattenråd, skolor, universitet, allmänhet, med fler.

Det är nu möjligt att associera flera nätverk eller forskningsstationer till SITES. För mer information, kontakta SITES sekretariat stefan.bertilsson@slu.se.

Mer information om forskningsstationen Bolmen finns här:

Vetenskapsjournalisten Thomas Öberg har gjort en resa i vattnets kretslopp där han möter bland annat Eva Jirner, statsgeolog vid SGU och Allan Rodhe, hydrolog vid Uppsala Universitet. Medverkar gör också Hjalmar Laudon, professor vid SLU och verksam inom Svartbergets forskningsstation.

Lyssna på programmet här - Grundvattnet - så flödar det under våra fötter

Lönnstorp söker en stationsföreståndare för att koordinera den vetenskapliga delen av arbetet på Lönnstorp forskningsstation.

Läs mer om tjänsten och ansök innan 6 april via denna länk

SITES Spectral (Lund)
Lund University is hiring a research engineer for the SITES Spectral Thematic Centre. The person will be responsible for carrying out databases development and management for the centre. More information is given here:

Polarforskningssekretariatet (Abisko)
Tekniker
Forksningsingenjör

Tarfala (Stockholms universitet)
Forskningsingenjör

I och med 2018 går SITES in i sin andra fas och kommer kunna fortsätta att erbjuda och utveckla unik terrester och limning forskningsinfrastruktur i Sverige.

Några viktiga förändringar:

• Anders Lindroth slutar som föreståndare. Vi vill rikta ett stort tack till Anders för den produktiva tid som han varit med som SITES föreståndare. Vi önskar Anders lycka till på sina nya äventyr!
• Stefan Bertilsson börjar som ny föreståndare för SITES under januari. Stefan, som är professor i Biologi vid Uppsala universitet, har arbetat inom infrastrukturen SciLifeLab i flera år.

• Styrelsen avslutar även sitt uppdrag den sista januari. Samtliga sju ledamöter har varit med sedan 2014.

Vi återkommer under vintern med presentationer av våra nya tillskott inom organisationen.