2018
Vi välkomnar Ulf Grandin till SITES sekretariat, där han från januari 2019 kommer att arbeta 10% med SITES internationalisering kopplat till LTER Europe.
Ulf Grandin är växtekolog och jobbar med forskning, miljöanalys och undervisning vid institutionen för vatten och miljö på SLU. Arbetet handlar mycket om storskalig och långsiktig dynamik och förändringar hos vegetation på land, främst skogsmark, kopplat till de internationella nätverken ICP Integrated Monitoring (ICP-IM) som är effektövervakning under luftvårdskonventionen (CLRTAP), och LTER Europe. Ulf är ordförande i internationella ICP-IM, och koordinator för LTER Sweden och därmed Sveriges representant och under några år även vice ordförande i LTER Europe.

Vi har glädjen att välkomna Ulf Jonsell till SITES. Den 1 februari 2019 tillträder Ulf tjänsten som SITES biträdande föreståndare.
Ulf är disputerad inom geovetenskap och kommer närmast från en tjänst vid Vetenskapsrådet och dessförinnan från Polarforskningssekretariatet där han arbetat med att skapa förutsättningar för forskningsprojekt och forsknings-samarbeten. En viktig del i detta arbete har varit att tillgängliggöra data och publikationer från fältbaserad forskning vilket vi ser som en oerhört värdefull erfarenhet för SITES verksamhet.

Den experimentella infrastrukturen är nu fullt fungerande för nationella och internationella forskare att använda.
Ansökan om att använda infrastrukturen under 2019 redan nu. Sista dag för ansökan är 21 januari 2019 (17:00 CET).
Mer information och anmälan hittar ni här (på engelska).
Det europeiska fältforskningsnätverket LTER Europe (Long Term Ecosystem Research) har pekats ut som en viktig framtida forskningsinfrastruktur inom EU. I LTER Europe ingår LTER Sweden.
Allt som allt ingår tjugo svenska forskningsstationer i LTER-nätverket. Stationerna inom LTER ägnar sig åt långsiktig miljöövervakning av biologi och kemi samt ekologisk och socio-ekologisk forskning. De har bland annat som syfte att stimulera forskningssamarbete och utbyte av miljödata mellan forskare och organisationer både i Sverige och i Europa.
En viktig sidoeffekt av LTER Europe:s ESFRI-ansökan är ett närmare samarbete mellan LTER Sweden och SITES. Sju av nio stationer i SITES ingår i LTER Sweden.
Genom att LTER Europe blivit upptaget på EU:s vägkarta för forskningsinfrastrukturer banar det väg för att nätverket kan bli en formaliserad och permanent finansierad infrastruktur för forskning om ekosystem och socio-ekologi, samt långsiktig miljöövervakning. Det är dock en lång uppbyggnadsprocess och först år 2025 kommer infrastrukturen LTER/ESFRI att vara igång i full skala.
ESFRI (European Strategy Forum on Research Infrastructures)
Läs mer om ESFRI här.
LTER Sweden (Long Term Ecosystem Research)
Läs mer om LTER Sweden här.
Tarfala forskningsstation, som institutionen är värd för, är belägen ca 26 km från närmaste väg i Kebnekaisefjällen. Vid stationen bedrivs nationell och internationell forskning och undervisning samt miljöövervakning. Forsknings- och miljöövervakningsverksamheten i Tarfala leds av en vetenskaplig ledare. Stationen består av 11 byggnader och kan ta emot 25 gäster.
Föreståndarens huvudsakliga arbetsuppgifter består av att vid forskningsstationen:
- Arbetsleda stationens personal.
- Ansvara för stationens administration och budget.
- Leda och bidra till stationens operativa drift och underhåll.
- Ansvara för säkerheten och arbetsmiljön i stationens verksamhet, såväl inom stationsområdet som vid arbete på glaciärer och vid annan fältverksamhet.
- Ansvara för att mätningar inom stationens miljöövervaknings- och forskningsprogram (t.ex. massbalans, hydrologi, meteorologi) genomförs.
- Ansvara för stöd till forskning och undervisning inom stationens verksamhet.
Arbetet är förlagt till forskningsstationen i Tarfala och till Stockholms universitet i Frescati. Tidfördelningen för insatser mellan arbetsorterna bestäms av arbetsgivaren. Tarfala forskningsstation hålls normalt öppen från början av mars till början av maj samt från midsommar till slutet av september. Korta vinterbesök kan förekomma. Fältperioden omfattar ca 160 dygn per år.
Vem är du?
Vi söker en person med god erfarenhet av ledarskap i en krävande miljö där samarbete och säkerhet är prioriterat. Ledarskapsutbildning är meriterande. Högskoleexamen är ett krav, examen i natur- eller teknikvetenskap är meriterande. B-körkort fordras. Erfarenhet av skoterkörning i svår terräng är ett krav.
Du tar ansvar och har god administrativ, planerings- och prioriteringsförmåga. Erfarenhet av praktiskt handhavande av olika typer av infrastruktur och utrustning som förekommer i samband med forskningsarbete är meriterande. Du är flexibel och självständig i ditt arbetssätt och tycker om att leda och samarbeta med andra människor.
Rollen kräver att du har hög nivå av integritet, kan sätta dig in i myndigheters regelverk och säkerhetsföreskrifter, har ett professionellt ledarskap och att du kan prioritera arbetet efter verksamhetens behov. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet.
Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet
Institutionen för naturgeografi är en av de större institutionerna inom Naturvetenskapliga fakulteten, med ca 135 anställda och ca 1 000 studenter per läsår. Undervisningen är inriktad mot geografi, geovetenskap, biogeovetenskap och miljövård. Våra fem forskningsenheter är: Biogeografi och geomatik, Klimatvetenskap och kvartärgeologi, Miljö, resursdynamik och förvaltning, Geomorfologi och glaciologi samt Hydrologi, vattenresurser och permafrost. Vi erbjuder en stimulerande och vänlig miljö i en mycket mångsidig och internationell institution med forskning och utbildning på en mycket hög nivå.
Läs mer om tjänsten och hur du skickar in din ansökan här .
SITES styrgrupp hade höstens första möte på fältforsknings-stationen Erkenlaboratoriet
Utöver Erkens verksamhet fick man även möjlighet att se en av SITES AquaNets plattformar.
Styrgruppen består av ordförande Barbara Ekbom, prof em (SLU), Anders Hedenström (Lunds universitet), Hanna Silvennoinen (Norsk institutt for bioökonomi), Johan Bergh (Linnéuniversitetet), Mari Källersjö (Göteborgs botaniska trädgård), Mikkel P. Tamstorf (Aarhus universitet) samt Sebastian Diehl (Umeå universitet). Från SITES sekretariat deltog föreståndare Stefan Bertilsson och sekreterare Boel Åström.



Från och med augusti 2018 är forskaren Johannes Albertsson anställd som vetenskaplig föreståndare på fältforskningsstationen SITES Lönnstorp. Johannes är utbildad hortonom från Sveriges Lantbruksuniversitet. Under doktorandstudier var arbetet inriktat på samspelet mellan ogräs och salix, en perenn bioenergigröda. Målet med denna forskning var att minska eller eliminera användningen av herbicider under etableringsfasen av salix. Han undersökte bland annat olika salixkloners förmåga att konkurrera med ogräs och hur denna förmåga påverkas av att första årets skott klipps ner. Johannes jämförde också effektiviteten av kemiska och icke-kemiska ogräsbekämpningsmetoder, såsom radhacka kombinerat med skrappinnar och olika typer av täckgrödor. Forskningen utfördes i storskaliga fältförsök och i nära samarbete med lantbrukare och rådgivare.
Efter doktorandstudierna arbetade han som post doktor i ett europeiskt projekt med namnet Climate-CAFÉ. Målet med detta projekt var bland annat att få fram ny kunskap från svenska långliggande försök gällande olika odlingssystems anpassningsförmåga till klimatförändringar. Post doktorprojektet innebar också att han hade täta kontakter med lantbrukare och rådgivare för att på detta sätt tillsammans försöka utforma odlingssystem med en stor anpassningsförmåga till de förväntade klimatförändringarna.
Sedan början av 2018 är Johannes anställd som forskare på institutionen för Biosystem och teknologi, SLU. Hans roll i de forskningsprojekt han har varit inblandad i har till största delen varit fokuserade på hur ogräsmängden och ogräsfloran påverkas av hur odlingssystemen är utformade. Han är även ansvarig för kursen Växtproduktion (15 hp) på Lantmästarprogrammet.
Naturvetaren är medlemstidningen för Naturvetarna, fackförbundet för Sveriges naturvetare.
Verksamheten vid Tarfala drivs av Stockholms universitet (SU) och finansieras via Vetenskapsrådet och SU inom SITES konsortium. Forksningsstation är öppen för alla forskare oavsett organisatorisk hemvist.





Fältvandring på SITES Lönnstorp den 12 juni kl. 13-15
Möteplats: Lönnstorp fältstation, Bomhögsvägen 4, 234 35 Lomma

Partnerskap Alnarp bjuder på fika kl. 15.00.
Ingen anmälan - bara att dyka upp!
Välkommen!
Stefan Bertilsson, professor i limnologi arbetar sedan mitten av januari halvtid på SLU som SITES nya föreståndare. I intervjun nedan berättar Stefan mer ingående om sin bakgrund och det nya uppdraget att driva SITES in i framtiden.
Vad har du för förväntningar på ditt uppdrag?
Jag vill hjälpa till att skapa en väl fungerande och välanvänd infrastruktur för ekosysteminriktad forskning. Jag kommer att lägga stor vikt vid samverkan mellan våra stationer och andra infrastrukturer (även internationellt) och tycker personligen att det är roligt att arbeta strategiskt på olika nivåer för att skapa produktiva och varaktiga samarbeten och synergier. Jag ser också fram emot att få mer erfarenhet av praktiskt ledarskap och hitta de gemensamma frågor och utmaningar som binder samman SITES olika verksamheter.

Vilken relation har du till terrester/limninsk fältforskning?
Jag är uppvuxen på Östgötaslätten med utsikt över Vättern och var redan i tidiga år fascinerad av naturvetenskap i alla dess former. Att det blev just biologistudier var nog mer en slump (jag hade lika gärna kunnat bli fysiker eller kemist) men kanske var det mitt passionerade intresse för vatten och biologins många välsmakande tillämpningar som fällde avgörandet. Att lära sig förstå och kanske till och med behärska detta område kändes helt enkelt oemotståndligt och forskarkarriären var vägen framåt.
När visste du att du ville bli forskare?
Som Professor i Limnologi studerar jag sötvatten i alla dess former. Detta gäller inte bara sjöar utan också grundvatten (ibland på flera hundra meters djup), floder, och våtmarker. Mer specifikt så undersöker jag mikroorganismer i dessa vatten och försöker förstå de ekologiska och biogeokemiska processer som de är inblandade i. Sötvattnen är ju också höggradigt kopplade till det omgivande terrestra landskapet och på senare tid har jag också i högre grad än tidigare breddat mitt fokus till att även inkludera dessa system.
Varför är forskningsinfrastruktur viktigt?
Den typ av forskningsinfrastruktur som SITES erbjuder underlättar för forskare från olika discipliner och lärosäten att samlas, samarbeta och lära från varandra och möjliggör på detta sätt forskning som är svåruppnåelig för individen. En väl fungerande infrastruktur innebär också ett effektivt utnyttjande av begränsade forskningsresurser och gör det möjligt att dra full nytta av teknologiska landvinningar.
Vad kommer bli dina starkaste bidrag till SITES?
Ökad synlighet och internationalisering
Var är SITES om fem år?
En väl sammanhållen distribuerad infrastruktur med internationell lyskraft och bred användarbas.
Professor em Barbara Ekbom är sedan mars SITES styrgruppsordförande i intervjun nedan berättar hon om sin bakgrund som forskare och det nya uppdraget.
I egenskap av SITES styrgruppsordförande, vad har du för förväntningar på ditt nya uppdrag?
Jag förväntar mig att jag ska lära känna de som är engagerade i SITES infrastruktur och tillsammans med styrgruppen arbeta för att SITES blir mera känd bland forskare både nationellt och internationellt. Det är viktigt att beslutsvägar är tydliga och jag förväntar mig att SITES styrgrupp, sekretariat, stationsföreståndare samt deltagande parter har en öppen dialog för att maximera både kvalitet och kvantitet hos forskning som bedrivs vid SITES stationer.

Berätta om din bakgrund
Jag har min grundexamen från USA. Under tiden jag läste behövde jag jobba för att försörja mig. Jag hade tur och fick arbeta som laboratorie/fält assistent i en forskningsgrupp som arbetade med biologisk bekämpning av skadegörare i jordbruk. Vi tog hand om omfattande fältförsök under odlingssäsongen och gick genom materialet under vinterhalvåret. Jag hade mycket kontakt med både forskare och doktorander. Det var fascinerande att ställa frågor och sedan göra försök och mätningar för att svara på dessa frågor. Och som alltid, ett svar ledde till en ny fråga och jag ville fortsätta att utforska biologiska system.
Vilken relation har du till terrester/limninsk fältforskning?
Under min tid som forskare har jag sysslat med frågor kring insektsskadegörare samt biologisk mångfald i jord-och skogsbruk. Att vara i fält är nödvändig om man ska förstå de komplicerade samspel som finns i biologiska system.
Varför är forskningsinfrastruktur viktigt?
Vi vill gärna kunna förutse vad som kan hända i framtiden. Ekologer har lärt sig att långa serier med mätningar från samma platser är mycket värdefulla för att förstå biologiska processer. Många forskningsprojekt har korta livslängder och för att motverka det är forskningsinfrastruktur viktigt. Ett kortare projekt kan bedrivas i en plats där det finns ”en historia”. Det är också viktigt idag med forskningsinfrastruktur eftersom det är omöjligt för en forskare att behärska alla tekniker (både mätningar och datalagring) som behövs för att ta sig an de komplicerade forskningsfrågor vi måste ställa. Två fraser kan beskriva värdet av fältinfrastruktur: långsiktighet och tillgång till expertkunskaper.
Vad hoppas du kunna tillföra SITES?
Jag har varit delaktig i ledarskapet hos många olika typer av organisationer och har lärt mig en del. Ordning och reda samt öppen kommunikation brukar vara viktiga för en välfungerande organisation. Det är också viktigt att följa upp beslut så fort som möjligt så att de som finns inom organisationen har förtroende för ledningen. Jag räknar med att jag kan använda mina erfarenheter från andra organisationer inom SITES.
Utöver Barbara ingår följande ledamöter i styrgruppen med uppdrag fram till februari 2021:
Anders Hedenström, Lunds universitet
Hanna Silvennoinen, Norsk institutt for bioökonomi
Johan Bergh, Linnéuniversitetet
Mari Källersjö, Göteborgs botaniska trädgård
Mikkel P. Tamstorf, Aarhus universitet
Sebastian Diehl, Umeå universitet
Vid Naturvårdsverkets slutkonferens för forskningsprojektet storslagen fjällmiljö deltog Niila Inga och Gunhild Rosqvist för att prata om forskningsprojektet där de förenar traditionell samisk kunskap med ny forskning.
De har börjat studera klimatförändringarnas och övriga markanvändares påverkan på rennäringen, där ny kunskap behövs för att skapa förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning.
Konferensen och Niila och Gunhilds projekt har uppmärksammats av SR och Sameradion gjorde en intervju.
Inom Niila och Gunhilds forskningsprojekt används de väderstationer som finns i närheten av Tarfala Forskningsstation, de mäter bland annat snödjup och temperatur och har hjälpt till att bekräfta förändringarna i vädret som sker.

Läs mer och lyssna på inslaget via Sveriges Radio:
Forskningsatsning om fjällen på upploppet
Se även filmen om forskningsprojektet:
Framtidsfjäll
Under tisdagen deltog närmare 25 personer och det var en blandning mellan forskare och tekniker/stationspersonal. Tisdagen var inriktad mot teori och inleddes med att representanter från institutionen för Skoglig resurshushållning presenterade sina projekt där de nyttjat drönare. Detta följdes av en genomgång om vad man bör tänka på kring datainsamling med drönare. Eftermiddagen handlade främst om referensdata och kalibrering för att öka precisionen i datainsamling.
Onsdagen spenderades i Ljungbergslabbet där vi gjorde övningar i efterbearbetning i programmet Agisoft Photoscan.


För de som inte känner dig, vem är du?
Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit under dessa år på SLU?

Vad är det mest minnesvärda (läs galna) som gjorts i fält?
Ett arbete som tekniker inom fältforskning kanske kan jämföras med en dragkamp mot naturens makter, vad minns du speciellt?
Apropå naturens kraft har jag under dessa år noterat att vädret blivit mer extremt varierat, att det vi trodde skulle bli ett 1000 års flöde mycket väl kommer inträffa igen inom en 10 års period. Den insikten innebär en utmaning där vi planerar installationer.

Vad har din drivkraft varit?
Kommer du sakna något på SLU?

Medskick du vill göra till andra tekniker inom fältforskning?
Om fem år, vad behöver tekniker inom fältforskning få och/eller ges möjlighet till för att fortsätta utvecklas?

Du har också varit med under SITES bildande och framväxt, vad är din relation till det?
Vill du blicka framåt och dela med dig av dina nya utmaningar?
/Ida Taberman
Vetenskapsfestivalen bjuder på ett gediget och brett program för allmänhet, bransch och skolor. Festivalen pågår fram till fredag 27 april.
Här berättar Per Weslien om vilka typer av mätningar och datainsamling som sker i Skogaryd och vad vilken kunskap som kan erhållas från mätningarna.

Gunhild Rosqvist, stationsföreståndare för Tarfala som också detlar på mötet i Abisko bekräftar att deltagarna i den klimatsmarta diksussionen kommer till stationen kommande lördag. Förra årets möte var väldigt givande så vi är glada att de kommer tillbaka och att diskussionen fortsätter i dessa omgivnignar.


Övrig verksamhet vid stationen inkluderar till exempel miljöstudier av Bolmen, undervisning/pedagogisk verksamhet samt studiebesök från kommuner, länsstyrelser, vattenråd, skolor, universitet, allmänhet, med fler.

Mer information om forskningsstationen Bolmen finns här:



Läs mer om tjänsten och ansök innan 6 april via denna länk

Lund University is hiring a research engineer for the SITES Spectral Thematic Centre. The person will be responsible for carrying out databases development and management for the centre. More information is given here:
Polarforskningssekretariatet (Abisko)
Tekniker
Forksningsingenjör
Tarfala (Stockholms universitet)
Forskningsingenjör
Några viktiga förändringar:
- Anders Lindroth slutar som föreståndare. Vi vill rikta ett stort tack till Anders för den produktiva tid som han varit med som SITES föreståndare. Vi önskar Anders lycka till på sina nya äventyr!
- Stefan Bertilsson börjar som ny föreståndare för SITES under januari. Stefan, som är professor i Biologi vid Uppsala universitet, har arbetat inom infrastrukturen SciLifeLab i flera år.
- Styrelsen avslutar även sitt uppdrag den sista januari. Samtliga sju ledamöter har varit med sedan 2014.
2018
Vi välkomnar Ulf Grandin till SITES sekretariat, där han från januari 2019 kommer att arbeta 10% med SITES internationalisering kopplat till LTER Europe.
Ulf Grandin är växtekolog och jobbar med forskning, miljöanalys och undervisning vid institutionen för vatten och miljö på SLU. Arbetet handlar mycket om storskalig och långsiktig dynamik och förändringar hos vegetation på land, främst skogsmark, kopplat till de internationella nätverken ICP Integrated Monitoring (ICP-IM) som är effektövervakning under luftvårdskonventionen (CLRTAP), och LTER Europe. Ulf är ordförande i internationella ICP-IM, och koordinator för LTER Sweden och därmed Sveriges representant och under några år även vice ordförande i LTER Europe.

Vi har glädjen att välkomna Ulf Jonsell till SITES. Den 1 februari 2019 tillträder Ulf tjänsten som SITES biträdande föreståndare.
Ulf är disputerad inom geovetenskap och kommer närmast från en tjänst vid Vetenskapsrådet och dessförinnan från Polarforskningssekretariatet där han arbetat med att skapa förutsättningar för forskningsprojekt och forsknings-samarbeten. En viktig del i detta arbete har varit att tillgängliggöra data och publikationer från fältbaserad forskning vilket vi ser som en oerhört värdefull erfarenhet för SITES verksamhet.

Den experimentella infrastrukturen är nu fullt fungerande för nationella och internationella forskare att använda.
Ansökan om att använda infrastrukturen under 2019 redan nu. Sista dag för ansökan är 21 januari 2019 (17:00 CET).
Mer information och anmälan hittar ni här (på engelska).
Det europeiska fältforskningsnätverket LTER Europe (Long Term Ecosystem Research) har pekats ut som en viktig framtida forskningsinfrastruktur inom EU. I LTER Europe ingår LTER Sweden.
Allt som allt ingår tjugo svenska forskningsstationer i LTER-nätverket. Stationerna inom LTER ägnar sig åt långsiktig miljöövervakning av biologi och kemi samt ekologisk och socio-ekologisk forskning. De har bland annat som syfte att stimulera forskningssamarbete och utbyte av miljödata mellan forskare och organisationer både i Sverige och i Europa.
En viktig sidoeffekt av LTER Europe:s ESFRI-ansökan är ett närmare samarbete mellan LTER Sweden och SITES. Sju av nio stationer i SITES ingår i LTER Sweden.
Genom att LTER Europe blivit upptaget på EU:s vägkarta för forskningsinfrastrukturer banar det väg för att nätverket kan bli en formaliserad och permanent finansierad infrastruktur för forskning om ekosystem och socio-ekologi, samt långsiktig miljöövervakning. Det är dock en lång uppbyggnadsprocess och först år 2025 kommer infrastrukturen LTER/ESFRI att vara igång i full skala.
ESFRI (European Strategy Forum on Research Infrastructures)
Läs mer om ESFRI här.
LTER Sweden (Long Term Ecosystem Research)
Läs mer om LTER Sweden här.
Tarfala forskningsstation, som institutionen är värd för, är belägen ca 26 km från närmaste väg i Kebnekaisefjällen. Vid stationen bedrivs nationell och internationell forskning och undervisning samt miljöövervakning. Forsknings- och miljöövervakningsverksamheten i Tarfala leds av en vetenskaplig ledare. Stationen består av 11 byggnader och kan ta emot 25 gäster.
Föreståndarens huvudsakliga arbetsuppgifter består av att vid forskningsstationen:
- Arbetsleda stationens personal.
- Ansvara för stationens administration och budget.
- Leda och bidra till stationens operativa drift och underhåll.
- Ansvara för säkerheten och arbetsmiljön i stationens verksamhet, såväl inom stationsområdet som vid arbete på glaciärer och vid annan fältverksamhet.
- Ansvara för att mätningar inom stationens miljöövervaknings- och forskningsprogram (t.ex. massbalans, hydrologi, meteorologi) genomförs.
- Ansvara för stöd till forskning och undervisning inom stationens verksamhet.
Arbetet är förlagt till forskningsstationen i Tarfala och till Stockholms universitet i Frescati. Tidfördelningen för insatser mellan arbetsorterna bestäms av arbetsgivaren. Tarfala forskningsstation hålls normalt öppen från början av mars till början av maj samt från midsommar till slutet av september. Korta vinterbesök kan förekomma. Fältperioden omfattar ca 160 dygn per år.
Vem är du?
Vi söker en person med god erfarenhet av ledarskap i en krävande miljö där samarbete och säkerhet är prioriterat. Ledarskapsutbildning är meriterande. Högskoleexamen är ett krav, examen i natur- eller teknikvetenskap är meriterande. B-körkort fordras. Erfarenhet av skoterkörning i svår terräng är ett krav.
Du tar ansvar och har god administrativ, planerings- och prioriteringsförmåga. Erfarenhet av praktiskt handhavande av olika typer av infrastruktur och utrustning som förekommer i samband med forskningsarbete är meriterande. Du är flexibel och självständig i ditt arbetssätt och tycker om att leda och samarbeta med andra människor.
Rollen kräver att du har hög nivå av integritet, kan sätta dig in i myndigheters regelverk och säkerhetsföreskrifter, har ett professionellt ledarskap och att du kan prioritera arbetet efter verksamhetens behov. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet.
Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet
Institutionen för naturgeografi är en av de större institutionerna inom Naturvetenskapliga fakulteten, med ca 135 anställda och ca 1 000 studenter per läsår. Undervisningen är inriktad mot geografi, geovetenskap, biogeovetenskap och miljövård. Våra fem forskningsenheter är: Biogeografi och geomatik, Klimatvetenskap och kvartärgeologi, Miljö, resursdynamik och förvaltning, Geomorfologi och glaciologi samt Hydrologi, vattenresurser och permafrost. Vi erbjuder en stimulerande och vänlig miljö i en mycket mångsidig och internationell institution med forskning och utbildning på en mycket hög nivå.
Läs mer om tjänsten och hur du skickar in din ansökan här .
SITES styrgrupp hade höstens första möte på fältforsknings-stationen Erkenlaboratoriet
Utöver Erkens verksamhet fick man även möjlighet att se en av SITES AquaNets plattformar.
Styrgruppen består av ordförande Barbara Ekbom, prof em (SLU), Anders Hedenström (Lunds universitet), Hanna Silvennoinen (Norsk institutt for bioökonomi), Johan Bergh (Linnéuniversitetet), Mari Källersjö (Göteborgs botaniska trädgård), Mikkel P. Tamstorf (Aarhus universitet) samt Sebastian Diehl (Umeå universitet). Från SITES sekretariat deltog föreståndare Stefan Bertilsson och sekreterare Boel Åström.



Från och med augusti 2018 är forskaren Johannes Albertsson anställd som vetenskaplig föreståndare på fältforskningsstationen SITES Lönnstorp. Johannes är utbildad hortonom från Sveriges Lantbruksuniversitet. Under doktorandstudier var arbetet inriktat på samspelet mellan ogräs och salix, en perenn bioenergigröda. Målet med denna forskning var att minska eller eliminera användningen av herbicider under etableringsfasen av salix. Han undersökte bland annat olika salixkloners förmåga att konkurrera med ogräs och hur denna förmåga påverkas av att första årets skott klipps ner. Johannes jämförde också effektiviteten av kemiska och icke-kemiska ogräsbekämpningsmetoder, såsom radhacka kombinerat med skrappinnar och olika typer av täckgrödor. Forskningen utfördes i storskaliga fältförsök och i nära samarbete med lantbrukare och rådgivare.
Efter doktorandstudierna arbetade han som post doktor i ett europeiskt projekt med namnet Climate-CAFÉ. Målet med detta projekt var bland annat att få fram ny kunskap från svenska långliggande försök gällande olika odlingssystems anpassningsförmåga till klimatförändringar. Post doktorprojektet innebar också att han hade täta kontakter med lantbrukare och rådgivare för att på detta sätt tillsammans försöka utforma odlingssystem med en stor anpassningsförmåga till de förväntade klimatförändringarna.
Sedan början av 2018 är Johannes anställd som forskare på institutionen för Biosystem och teknologi, SLU. Hans roll i de forskningsprojekt han har varit inblandad i har till största delen varit fokuserade på hur ogräsmängden och ogräsfloran påverkas av hur odlingssystemen är utformade. Han är även ansvarig för kursen Växtproduktion (15 hp) på Lantmästarprogrammet.
Naturvetaren är medlemstidningen för Naturvetarna, fackförbundet för Sveriges naturvetare.
Verksamheten vid Tarfala drivs av Stockholms universitet (SU) och finansieras via Vetenskapsrådet och SU inom SITES konsortium. Forksningsstation är öppen för alla forskare oavsett organisatorisk hemvist.





Fältvandring på SITES Lönnstorp den 12 juni kl. 13-15
Möteplats: Lönnstorp fältstation, Bomhögsvägen 4, 234 35 Lomma

Partnerskap Alnarp bjuder på fika kl. 15.00.
Ingen anmälan - bara att dyka upp!
Välkommen!
Stefan Bertilsson, professor i limnologi arbetar sedan mitten av januari halvtid på SLU som SITES nya föreståndare. I intervjun nedan berättar Stefan mer ingående om sin bakgrund och det nya uppdraget att driva SITES in i framtiden.
Vad har du för förväntningar på ditt uppdrag?
Jag vill hjälpa till att skapa en väl fungerande och välanvänd infrastruktur för ekosysteminriktad forskning. Jag kommer att lägga stor vikt vid samverkan mellan våra stationer och andra infrastrukturer (även internationellt) och tycker personligen att det är roligt att arbeta strategiskt på olika nivåer för att skapa produktiva och varaktiga samarbeten och synergier. Jag ser också fram emot att få mer erfarenhet av praktiskt ledarskap och hitta de gemensamma frågor och utmaningar som binder samman SITES olika verksamheter.

Vilken relation har du till terrester/limninsk fältforskning?
Jag är uppvuxen på Östgötaslätten med utsikt över Vättern och var redan i tidiga år fascinerad av naturvetenskap i alla dess former. Att det blev just biologistudier var nog mer en slump (jag hade lika gärna kunnat bli fysiker eller kemist) men kanske var det mitt passionerade intresse för vatten och biologins många välsmakande tillämpningar som fällde avgörandet. Att lära sig förstå och kanske till och med behärska detta område kändes helt enkelt oemotståndligt och forskarkarriären var vägen framåt.
När visste du att du ville bli forskare?
Som Professor i Limnologi studerar jag sötvatten i alla dess former. Detta gäller inte bara sjöar utan också grundvatten (ibland på flera hundra meters djup), floder, och våtmarker. Mer specifikt så undersöker jag mikroorganismer i dessa vatten och försöker förstå de ekologiska och biogeokemiska processer som de är inblandade i. Sötvattnen är ju också höggradigt kopplade till det omgivande terrestra landskapet och på senare tid har jag också i högre grad än tidigare breddat mitt fokus till att även inkludera dessa system.
Varför är forskningsinfrastruktur viktigt?
Den typ av forskningsinfrastruktur som SITES erbjuder underlättar för forskare från olika discipliner och lärosäten att samlas, samarbeta och lära från varandra och möjliggör på detta sätt forskning som är svåruppnåelig för individen. En väl fungerande infrastruktur innebär också ett effektivt utnyttjande av begränsade forskningsresurser och gör det möjligt att dra full nytta av teknologiska landvinningar.
Vad kommer bli dina starkaste bidrag till SITES?
Ökad synlighet och internationalisering
Var är SITES om fem år?
En väl sammanhållen distribuerad infrastruktur med internationell lyskraft och bred användarbas.
Professor em Barbara Ekbom är sedan mars SITES styrgruppsordförande i intervjun nedan berättar hon om sin bakgrund som forskare och det nya uppdraget.
I egenskap av SITES styrgruppsordförande, vad har du för förväntningar på ditt nya uppdrag?
Jag förväntar mig att jag ska lära känna de som är engagerade i SITES infrastruktur och tillsammans med styrgruppen arbeta för att SITES blir mera känd bland forskare både nationellt och internationellt. Det är viktigt att beslutsvägar är tydliga och jag förväntar mig att SITES styrgrupp, sekretariat, stationsföreståndare samt deltagande parter har en öppen dialog för att maximera både kvalitet och kvantitet hos forskning som bedrivs vid SITES stationer.

Berätta om din bakgrund
Jag har min grundexamen från USA. Under tiden jag läste behövde jag jobba för att försörja mig. Jag hade tur och fick arbeta som laboratorie/fält assistent i en forskningsgrupp som arbetade med biologisk bekämpning av skadegörare i jordbruk. Vi tog hand om omfattande fältförsök under odlingssäsongen och gick genom materialet under vinterhalvåret. Jag hade mycket kontakt med både forskare och doktorander. Det var fascinerande att ställa frågor och sedan göra försök och mätningar för att svara på dessa frågor. Och som alltid, ett svar ledde till en ny fråga och jag ville fortsätta att utforska biologiska system.
Vilken relation har du till terrester/limninsk fältforskning?
Under min tid som forskare har jag sysslat med frågor kring insektsskadegörare samt biologisk mångfald i jord-och skogsbruk. Att vara i fält är nödvändig om man ska förstå de komplicerade samspel som finns i biologiska system.
Varför är forskningsinfrastruktur viktigt?
Vi vill gärna kunna förutse vad som kan hända i framtiden. Ekologer har lärt sig att långa serier med mätningar från samma platser är mycket värdefulla för att förstå biologiska processer. Många forskningsprojekt har korta livslängder och för att motverka det är forskningsinfrastruktur viktigt. Ett kortare projekt kan bedrivas i en plats där det finns ”en historia”. Det är också viktigt idag med forskningsinfrastruktur eftersom det är omöjligt för en forskare att behärska alla tekniker (både mätningar och datalagring) som behövs för att ta sig an de komplicerade forskningsfrågor vi måste ställa. Två fraser kan beskriva värdet av fältinfrastruktur: långsiktighet och tillgång till expertkunskaper.
Vad hoppas du kunna tillföra SITES?
Jag har varit delaktig i ledarskapet hos många olika typer av organisationer och har lärt mig en del. Ordning och reda samt öppen kommunikation brukar vara viktiga för en välfungerande organisation. Det är också viktigt att följa upp beslut så fort som möjligt så att de som finns inom organisationen har förtroende för ledningen. Jag räknar med att jag kan använda mina erfarenheter från andra organisationer inom SITES.
Utöver Barbara ingår följande ledamöter i styrgruppen med uppdrag fram till februari 2021:
Anders Hedenström, Lunds universitet
Hanna Silvennoinen, Norsk institutt for bioökonomi
Johan Bergh, Linnéuniversitetet
Mari Källersjö, Göteborgs botaniska trädgård
Mikkel P. Tamstorf, Aarhus universitet
Sebastian Diehl, Umeå universitet
Vid Naturvårdsverkets slutkonferens för forskningsprojektet storslagen fjällmiljö deltog Niila Inga och Gunhild Rosqvist för att prata om forskningsprojektet där de förenar traditionell samisk kunskap med ny forskning.
De har börjat studera klimatförändringarnas och övriga markanvändares påverkan på rennäringen, där ny kunskap behövs för att skapa förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning.
Konferensen och Niila och Gunhilds projekt har uppmärksammats av SR och Sameradion gjorde en intervju.
Inom Niila och Gunhilds forskningsprojekt används de väderstationer som finns i närheten av Tarfala Forskningsstation, de mäter bland annat snödjup och temperatur och har hjälpt till att bekräfta förändringarna i vädret som sker.

Läs mer och lyssna på inslaget via Sveriges Radio:
Forskningsatsning om fjällen på upploppet
Se även filmen om forskningsprojektet:
Framtidsfjäll
Under tisdagen deltog närmare 25 personer och det var en blandning mellan forskare och tekniker/stationspersonal. Tisdagen var inriktad mot teori och inleddes med att representanter från institutionen för Skoglig resurshushållning presenterade sina projekt där de nyttjat drönare. Detta följdes av en genomgång om vad man bör tänka på kring datainsamling med drönare. Eftermiddagen handlade främst om referensdata och kalibrering för att öka precisionen i datainsamling.
Onsdagen spenderades i Ljungbergslabbet där vi gjorde övningar i efterbearbetning i programmet Agisoft Photoscan.


För de som inte känner dig, vem är du?
Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit under dessa år på SLU?

Vad är det mest minnesvärda (läs galna) som gjorts i fält?
Ett arbete som tekniker inom fältforskning kanske kan jämföras med en dragkamp mot naturens makter, vad minns du speciellt?
Apropå naturens kraft har jag under dessa år noterat att vädret blivit mer extremt varierat, att det vi trodde skulle bli ett 1000 års flöde mycket väl kommer inträffa igen inom en 10 års period. Den insikten innebär en utmaning där vi planerar installationer.

Vad har din drivkraft varit?
Kommer du sakna något på SLU?

Medskick du vill göra till andra tekniker inom fältforskning?
Om fem år, vad behöver tekniker inom fältforskning få och/eller ges möjlighet till för att fortsätta utvecklas?

Du har också varit med under SITES bildande och framväxt, vad är din relation till det?
Vill du blicka framåt och dela med dig av dina nya utmaningar?
/Ida Taberman
Vetenskapsfestivalen bjuder på ett gediget och brett program för allmänhet, bransch och skolor. Festivalen pågår fram till fredag 27 april.
Här berättar Per Weslien om vilka typer av mätningar och datainsamling som sker i Skogaryd och vad vilken kunskap som kan erhållas från mätningarna.

Gunhild Rosqvist, stationsföreståndare för Tarfala som också detlar på mötet i Abisko bekräftar att deltagarna i den klimatsmarta diksussionen kommer till stationen kommande lördag. Förra årets möte var väldigt givande så vi är glada att de kommer tillbaka och att diskussionen fortsätter i dessa omgivnignar.


Övrig verksamhet vid stationen inkluderar till exempel miljöstudier av Bolmen, undervisning/pedagogisk verksamhet samt studiebesök från kommuner, länsstyrelser, vattenråd, skolor, universitet, allmänhet, med fler.

Mer information om forskningsstationen Bolmen finns här:



Läs mer om tjänsten och ansök innan 6 april via denna länk

Lund University is hiring a research engineer for the SITES Spectral Thematic Centre. The person will be responsible for carrying out databases development and management for the centre. More information is given here:
Polarforskningssekretariatet (Abisko)
Tekniker
Forksningsingenjör
Tarfala (Stockholms universitet)
Forskningsingenjör
Några viktiga förändringar:
- Anders Lindroth slutar som föreståndare. Vi vill rikta ett stort tack till Anders för den produktiva tid som han varit med som SITES föreståndare. Vi önskar Anders lycka till på sina nya äventyr!
- Stefan Bertilsson börjar som ny föreståndare för SITES under januari. Stefan, som är professor i Biologi vid Uppsala universitet, har arbetat inom infrastrukturen SciLifeLab i flera år.
- Styrelsen avslutar även sitt uppdrag den sista januari. Samtliga sju ledamöter har varit med sedan 2014.
Latest News
- Research Infrastructures are also Educational Infrastructures
- Master Thesis at SITES Bolmen – Studying the brownification of inflows to Lake Bolmen
- September Data in Focus: SITES AquaNet - an open infrastructure to run mesocosm experiments across …
- Re-wetting area in Skogaryd mapped by SITES Spectral drones
- New Eddy Covariance flux tower installment at SITES Röbäcksdalen station
- August Data in Focus: SITES Spectral drone flight over Lönnstorp Station agricultural fields
- AquaNet summer experiments are wrapping up
- Evaluation of camera trap designs – a joint SITES and FoMA project at Grimsö
- July Data in Focus: SITES AquaNet at associated Bolmen Research Station
- Raising the mast at Skogaryd's Stordalen for continued measurement of CO2 exchange between a yo…