För hundra år sedan genomförde botanikern Thore C. E. Fries en undersökning av snösmältning och vegetationens växlingar över årstiderna (fenologi) i den relativt nya nationalparken i Abisko (etablerades år 1909). Hans studie ägde rum längs en stig från foten till toppen av fjället Nuolja som ligger vid starten på Kungsleden – Sveriges mest kända vandringsled. När han vandrade uppför och nerför bergssluttningen cirka 150 gånger under studiens tre år kunde han förmodligen inte föreställa sig hur viktigt hans studie skulle bli 100 år senare.

Nu ska alltså projektet starta igen. Med allmänhetens hjälp ska effekterna av 100 års klimatförändringar i Abisko dokumenteras. Projektet leds av forskaren Keith Larson vid Climate Impacts Research Centre, Umeå universitet.

Med hjälp av en mobilapp, som utvecklas av Svenska fenologinätverket, kan besökaren notera sina data och lagra fotografier. Längs med forskningsstigen kommer de också kunna läsa skyltar med information om klimatforskning i Arktis och de verktyg som behövs, för att förstå hur forskningen utförs och själva kunna jämföra sina resultat direkt med den ursprungliga studien från 1917 berättar Keith Larson.

Är du intresserad av att göra vetenskapen en tjänst?
Intresserade (Abisko) besökare uppmanas att kontakta forskare på AbiskoCitizenScience@gmail.com

Möt forskare i Abisko och Svartberget som erhållit Wallenberg Academy Fellows anslag i denna film Sverige – ett titthål för framtida klimatförändringar.

SITES styrelseledamot är också en Wallenberg Academy Fellow forskare, hon berättar här om sin forskning om hur moln renar luft från partiklar.

2016 erhöll Jan Kalsson m.fl. ett projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som ska undersöka hur fjällfisk påverkas av varmare klimat via flera SITES-stationer.

Sista skörden är en dokumentär av Tina-Marie Qwiberg. Den lyfter jordbruksekosystemets utmaningar med monokulturer, näringsinnehåll, organiskt material och biologiskt mångfald utifrån aspekten att det är en ekvation som inte går ihop.
 
Att matjorden som vi odlar i utarmas på biologisk mångfald och organiskt material vilket bland annat leder till livsmedel med lägre näringsinnehåll. Vi konsumerar mer idag än tidigare och har fått välfärdssjukdomar. Tillgänglig yta av matjord att odla på minskar när städer växer. Om alla dessa parametrar fortsätter att minska respektive öka kommer matjorden kollapsa, och det är snart – vart ska våra livsmedel komma ifrån då?  
 
I dokumentären möter Tina-Marie bland annat forskare och förespråkare som vill öka matjordens mängd av organiskt material, bland annat genom att använda fleråriga växter. Ett experiment med fleråriga grödor finns på Lönnstorp inom SAFE, SITES Agroekologiska Fält Experiment där dokumentären visar flera exempel på hur SAFE kan användas för att studera potentiella framtida odlingssystem.

Parallellt med årliga rapporter om rekordtemperaturer i arktiska områden har en rad mätstationer som följer sötvattensflödena i dessa områden lagts ned. Om denna trend fortsätter blir det snart omöjligt för oss att ta fram vetenskapliga underlag inför klimatpolitiska beslut. Det skriver SLU-forskaren Hjalmar Laudon och kollegor från Skottland, Kanada och USA i ett debattinlägg i tidskriften Nature Geoscience den 2 maj.