2017 > 05
För hundra år sedan genomförde botanikern Thore C. E. Fries en undersökning av snösmältning och vegetationens växlingar över årstiderna (fenologi) i den relativt nya nationalparken i Abisko (etablerades år 1909). Hans studie ägde rum längs en stig från foten till toppen av fjället Nuolja som ligger vid starten på Kungsleden – Sveriges mest kända vandringsled. När han vandrade uppför och nerför bergssluttningen cirka 150 gånger under studiens tre år kunde han förmodligen inte föreställa sig hur viktigt hans studie skulle bli 100 år senare.

Nu ska alltså projektet starta igen. Med allmänhetens hjälp ska effekterna av 100 års klimatförändringar i Abisko dokumenteras. Projektet leds av forskaren Keith Larson vid Climate Impacts Research Centre, Umeå universitet.
Med hjälp av en mobilapp, som utvecklas av Svenska fenologinätverket, kan besökaren notera sina data och lagra fotografier. Längs med forskningsstigen kommer de också kunna läsa skyltar med information om klimatforskning i Arktis och de verktyg som behövs, för att förstå hur forskningen utförs och själva kunna jämföra sina resultat direkt med den ursprungliga studien från 1917 berättar Keith Larson.
Är du intresserad av att göra vetenskapen en tjänst?
Intresserade (Abisko) besökare uppmanas att kontakta forskare på AbiskoCitizenScience@gmail.com
Denna text är hämtad från Polarforskningssekretaratets hemsida.
Pressmeddelandet om nyheten skickades av Umeå universiet
Svenska fenologinätverket skriver om projektet på Naturens kalenders facebook sida
Abisko Naturrum är också partner i projektet
Förändringar i det arktiska landskapet kan symboliseras av smältande glaciärer, men det finns också andra element i landskapet som gör förändringarna påtagliga. Med andra is och snöförhållanden påverkas renskötsel, transporter, turism, lavinfara samt förutsättningarna eller möjligheterna att nå Sveriges högsta punkt.
SITES styrelseledamot är också en Wallenberg Academy Fellow forskare, hon berättar här om sin forskning om hur moln renar luft från partiklar.
2016 erhöll Jan Kalsson m.fl. ett projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som ska undersöka hur fjällfisk påverkas av varmare klimat via flera SITES-stationer.
Att matjorden som vi odlar i utarmas på biologisk mångfald och organiskt material vilket bland annat leder till livsmedel med lägre näringsinnehåll. Vi konsumerar mer idag än tidigare och har fått välfärdssjukdomar. Tillgänglig yta av matjord att odla på minskar när städer växer. Om alla dessa parametrar fortsätter att minska respektive öka kommer matjorden kollapsa, och det är snart – vart ska våra livsmedel komma ifrån då?
I dokumentären möter Tina-Marie bland annat forskare och förespråkare som vill öka matjordens mängd av organiskt material, bland annat genom att använda fleråriga växter. Ett experiment med fleråriga grödor finns på Lönnstorp inom SAFE, SITES Agroekologiska Fält Experiment där dokumentären visar flera exempel på hur SAFE kan användas för att studera potentiella framtida odlingssystem.

SAFE - SITES Agroekologiska Fält Experiment finns beskrivet på engelska här.
Pressmeddelandet samt länk till artikeln i sin helhet finns här.
2017 > 05
För hundra år sedan genomförde botanikern Thore C. E. Fries en undersökning av snösmältning och vegetationens växlingar över årstiderna (fenologi) i den relativt nya nationalparken i Abisko (etablerades år 1909). Hans studie ägde rum längs en stig från foten till toppen av fjället Nuolja som ligger vid starten på Kungsleden – Sveriges mest kända vandringsled. När han vandrade uppför och nerför bergssluttningen cirka 150 gånger under studiens tre år kunde han förmodligen inte föreställa sig hur viktigt hans studie skulle bli 100 år senare.

Nu ska alltså projektet starta igen. Med allmänhetens hjälp ska effekterna av 100 års klimatförändringar i Abisko dokumenteras. Projektet leds av forskaren Keith Larson vid Climate Impacts Research Centre, Umeå universitet.
Med hjälp av en mobilapp, som utvecklas av Svenska fenologinätverket, kan besökaren notera sina data och lagra fotografier. Längs med forskningsstigen kommer de också kunna läsa skyltar med information om klimatforskning i Arktis och de verktyg som behövs, för att förstå hur forskningen utförs och själva kunna jämföra sina resultat direkt med den ursprungliga studien från 1917 berättar Keith Larson.
Är du intresserad av att göra vetenskapen en tjänst?
Intresserade (Abisko) besökare uppmanas att kontakta forskare på AbiskoCitizenScience@gmail.com
Denna text är hämtad från Polarforskningssekretaratets hemsida.
Pressmeddelandet om nyheten skickades av Umeå universiet
Svenska fenologinätverket skriver om projektet på Naturens kalenders facebook sida
Abisko Naturrum är också partner i projektet
Förändringar i det arktiska landskapet kan symboliseras av smältande glaciärer, men det finns också andra element i landskapet som gör förändringarna påtagliga. Med andra is och snöförhållanden påverkas renskötsel, transporter, turism, lavinfara samt förutsättningarna eller möjligheterna att nå Sveriges högsta punkt.
SITES styrelseledamot är också en Wallenberg Academy Fellow forskare, hon berättar här om sin forskning om hur moln renar luft från partiklar.
2016 erhöll Jan Kalsson m.fl. ett projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som ska undersöka hur fjällfisk påverkas av varmare klimat via flera SITES-stationer.
Att matjorden som vi odlar i utarmas på biologisk mångfald och organiskt material vilket bland annat leder till livsmedel med lägre näringsinnehåll. Vi konsumerar mer idag än tidigare och har fått välfärdssjukdomar. Tillgänglig yta av matjord att odla på minskar när städer växer. Om alla dessa parametrar fortsätter att minska respektive öka kommer matjorden kollapsa, och det är snart – vart ska våra livsmedel komma ifrån då?
I dokumentären möter Tina-Marie bland annat forskare och förespråkare som vill öka matjordens mängd av organiskt material, bland annat genom att använda fleråriga växter. Ett experiment med fleråriga grödor finns på Lönnstorp inom SAFE, SITES Agroekologiska Fält Experiment där dokumentären visar flera exempel på hur SAFE kan användas för att studera potentiella framtida odlingssystem.

SAFE - SITES Agroekologiska Fält Experiment finns beskrivet på engelska här.
Pressmeddelandet samt länk till artikeln i sin helhet finns här.
Latest News
- Research Infrastructures are also Educational Infrastructures
- Master Thesis at SITES Bolmen – Studying the brownification of inflows to Lake Bolmen
- September Data in Focus: SITES AquaNet - an open infrastructure to run mesocosm experiments across …
- Re-wetting area in Skogaryd mapped by SITES Spectral drones
- New Eddy Covariance flux tower installment at SITES Röbäcksdalen station
- August Data in Focus: SITES Spectral drone flight over Lönnstorp Station agricultural fields
- AquaNet summer experiments are wrapping up
- Evaluation of camera trap designs – a joint SITES and FoMA project at Grimsö
- July Data in Focus: SITES AquaNet at associated Bolmen Research Station
- Raising the mast at Skogaryd's Stordalen for continued measurement of CO2 exchange between a yo…