2017
Kvicksilver finns med på Världshälsoorganisationens tio-i-topp-lista över kemikalier som hotar den globala folkhälsan. I mer än hälften av Sveriges insjöar och vattendrag innehåller fisken t.ex. så mycket kvicksilver att den bör undvikas som föda. Till råga på allt har det inte heller gått att se någon lösning på problemet, men ny forskning inger hopp: kvicksilverproblemet kan mycket väl vara på väg att blåsa bort.
Resultaten publiceras idag i den ansedda tidskriften Scientific Reports, av en svensk-kinesisk-schweizisk forskargrupp.

– Den första mätserien över ett helt år visade att flödet av kvicksilvergas från myren till atmosfären är dubbelt så stort som inflödet av kvicksilver via regnvatten, vilket är häpnadsväckande. Det måste innebära att den halvering av kvicksilverhalten i atmosfären som har åstadkommits under de senaste 20 åren har vänt riktningen på flödet av kvicksilver mellan atmosfären och myren, säger Mats Nilsson från SLU.


– Ett närmast hopplöst problem verkar alltså plötsligt vara på väg att lösas, och det betydligt snabbare än vi någonsin kunde ha hoppats på, säger Kevin Bishop. Förutsatt att vi fortsätter vårt framgångsrika arbete mot spridning av kvicksilver i miljön. Kvicksilvret tycks sakta men säkert blåsa bort.
Om resultaten visar sig vara giltiga för torvmarker i allmänhet, kommer de FN-ledda ansträngningarna för att minska de globala utsläppen av kvicksilver att få allt större betydelse för Sverige och andra länder som har liknande problem med kvicksilver i sötvattensfisk, bland annat Finland, Kanada och USA.

Mer information
Kevin Bishop, professor
Institutionen för vatten och miljö; Sektionen för geokemi och hydrologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
+46 (0)70-638 25 17, kevin.bishop@slu.se
https://www.slu.se/cv/kevin-bishop/
Mats B. Nilsson, professor
Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Enheten för markbiologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
+46 (0)70-688 44 09, mats.b.nilsson@slu.se
Artikeln
Stefan Osterwalder, Kevin Bishop, Christine Alewell, Johannes Fritsche, Hjalmar Laudon, Staffan Åkerblom & Mats B. Nilsson. (2017). Mercury evasion from a boreal peatland shortens the timeline for recovery from legacy pollution. Scientific Reports, DOI:10.1038/s41598-017-16141-7 freely available at www.nature.com/articles/s41598-017-16141-7
SITES Infastruktur på Degerö stormyr
Det stora myrkomplexet Degerö Stormyr ligger inom Svartberget och är en av de mest intensivt studerade myrarna på norra halvklotet. Här finns riggar och kammare för gasmätningar, grundvattenrör och jordanalyser vilket möjliggjort de längsta oavbrutna instrumentella mätningarna av den totala kol- och växthusgasbalansen på en myr i hela världen. Inom myrkomplexet förekommer olika växtsamhällen som representerar näringsfattiga förhållanden och domineras av vitmossor och halvgräs. Torvens djup är mestadels mellan 3-4 meter, med ett maxvärde på 7,8 meter. Grundvattenrör och gasprovtagare finns även i skogsmarkens mineraljord uppströms myren.
Instrumenteringen på Degeröstormyr har använts för att förstå hur myrar på norra halvklotet, både på kort och lång sikt, med avseende på kolcykeln påverkar atmosfären och därmed klimatet. Sedan 1995 bedrivs forskning i syfte att ta reda på hur nedfall av svavel och fosfor tillsammans med ökad temperatur påverkar metanavgivningen från myrar. År 2001 startade kontinuerliga mätningar av flödet av koldioxid mellan myren och atmosfären och från 2004 finns även mätningar av både den årliga avgivningen av metan till atmosfären och borttransporten av kol med avrinnande vatten från myren.
Välkommen med din ansökan och tack på förhand!
Mer information om vilka infrastrukturer som får finansiering finns på Vetenskapsrådets hemsida.
Anders Lindroth är en av undertecknarna till debattinlägget med rubriken ”Överge modellen med kalhyggen – för klimatets skull”.
Tomas Lundmark ger sin replik i ”Hyggesfritt i skogsbruket inte bättre för klimatet”.

DN i Fokus - Kebnekaise

På Sveriges högsta topp är klimatförändringen tydlig - länk till DN:s artikel av
Jannike Khilberg och Niklas Thegerström

SITES har tidigare har skrivit om forskningsstigen här:
- Fenologisk forskningsstig längst berget Nuolja - med klipp från Västerbottenskuriren
- Forskning om växtlighet på Kungsleden nystartar med hjälp av allmänheten
Linda-Maria Mårtensson berättar om SAFE och SITES Spectral, den nya anläggningen med olika agroekosystem t.ex. perennt vete och rader med äppleträd och ger exempel på hur mätprogram kopplas an till den fenologiska utvecklingen av grödorna.
Lyssna och läs om Sveriges Radios inslag om Här testas framtidens växtodling här.
Erik Steen-Jensen berättar om odlingen av ekologiska linser i Sverige. Sedan efterfrågan av andra typer av proteinkällor ökat de senaste åren pågår samtidigt ett samarbete med odlare och forskare på Lönnstorp för att kunna skörda ekologiska linser. Plantorna är relativt små och har svårt att konkurrera med ogräs, därför samodlas de t.ex. med havre. Även om plantan är liten är den en nyttogörare, eftersom de fixerar kväve i marken.
Lyssna och läs om Sveriges Radios inslag om På SLU i Alnarp odlas framtidens grödor här.

Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning som administreras av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Stiftelsens huvudsaklig uppgift är att befordra och understödja en fördjupad teknisk-vetenskaplig växtnäringsforskning med särskild inriktning på användningen av mineralgödsel och kalkningsmedel i Sverige. Syftet är att åstadkomma praktiskt tillämpbara, ekonomiskt betydelsefulla och miljömässigt uthålliga resultat.

För 100 år sedan gjorde botanisten och föregångaren Thore C. E. Fries samma sak och noterade datum för snösmältningen och följde utvecklingen av 150 växtarter. Det finns fortfarande snö på sluttningen men den smälter väldigt fort nu i juni och många växter har börjat utveckla knoppar och löv.
Intresserade av att delta i forskningsprojektet uppmanas kontakta projektledare Keith Larsson på AbiskoCitizenScience@gmail.com.
Forskningsstigen kommer att invigas 27-28 juni under Arktiska dagar i Abisko samtidigt som den digitala applikationen deltagarna ska använda presenteras. Mer information om Arktiska dagar i Abisko, finns här.
Keith Larsson som projekteldare berättade om projetket i Västerbottens kuririen 2017-06-01.

För hundra år sedan genomförde botanikern Thore C. E. Fries en undersökning av snösmältning och vegetationens växlingar över årstiderna (fenologi) i den relativt nya nationalparken i Abisko (etablerades år 1909). Hans studie ägde rum längs en stig från foten till toppen av fjället Nuolja som ligger vid starten på Kungsleden – Sveriges mest kända vandringsled. När han vandrade uppför och nerför bergssluttningen cirka 150 gånger under studiens tre år kunde han förmodligen inte föreställa sig hur viktigt hans studie skulle bli 100 år senare.

Nu ska alltså projektet starta igen. Med allmänhetens hjälp ska effekterna av 100 års klimatförändringar i Abisko dokumenteras. Projektet leds av forskaren Keith Larson vid Climate Impacts Research Centre, Umeå universitet.
Med hjälp av en mobilapp, som utvecklas av Svenska fenologinätverket, kan besökaren notera sina data och lagra fotografier. Längs med forskningsstigen kommer de också kunna läsa skyltar med information om klimatforskning i Arktis och de verktyg som behövs, för att förstå hur forskningen utförs och själva kunna jämföra sina resultat direkt med den ursprungliga studien från 1917 berättar Keith Larson.
Är du intresserad av att göra vetenskapen en tjänst?
Intresserade (Abisko) besökare uppmanas att kontakta forskare på AbiskoCitizenScience@gmail.com
Denna text är hämtad från Polarforskningssekretaratets hemsida.
Pressmeddelandet om nyheten skickades av Umeå universiet
Svenska fenologinätverket skriver om projektet på Naturens kalenders facebook sida
Abisko Naturrum är också partner i projektet
Förändringar i det arktiska landskapet kan symboliseras av smältande glaciärer, men det finns också andra element i landskapet som gör förändringarna påtagliga. Med andra is och snöförhållanden påverkas renskötsel, transporter, turism, lavinfara samt förutsättningarna eller möjligheterna att nå Sveriges högsta punkt.
SITES styrelseledamot är också en Wallenberg Academy Fellow forskare, hon berättar här om sin forskning om hur moln renar luft från partiklar.
2016 erhöll Jan Kalsson m.fl. ett projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som ska undersöka hur fjällfisk påverkas av varmare klimat via flera SITES-stationer.
Att matjorden som vi odlar i utarmas på biologisk mångfald och organiskt material vilket bland annat leder till livsmedel med lägre näringsinnehåll. Vi konsumerar mer idag än tidigare och har fått välfärdssjukdomar. Tillgänglig yta av matjord att odla på minskar när städer växer. Om alla dessa parametrar fortsätter att minska respektive öka kommer matjorden kollapsa, och det är snart – vart ska våra livsmedel komma ifrån då?
I dokumentären möter Tina-Marie bland annat forskare och förespråkare som vill öka matjordens mängd av organiskt material, bland annat genom att använda fleråriga växter. Ett experiment med fleråriga grödor finns på Lönnstorp inom SAFE, SITES Agroekologiska Fält Experiment där dokumentären visar flera exempel på hur SAFE kan användas för att studera potentiella framtida odlingssystem.

SAFE - SITES Agroekologiska Fält Experiment finns beskrivet på engelska här.
Pressmeddelandet samt länk till artikeln i sin helhet finns här.
Gunnar Jansson är forskare och koordinerar SITES verksamhet på Grimsö. Han säger att syftet med inventeringen på Grimsö är att följa smågnagarnas populationsdynamik, vilken är en viktig faktor i ekosystemen eftersom framför allt sorkar i sin tur påverkar upp- och nedgångar för flera andra arter.

Hur går inventeringen på Grimsö till?
I Sverige finns det ett antal olika arter smågnagare, på Grimsö hittas vanligtvis fyra-fem arter där fynd av skogssork dominerar kraftigt, därefter åkersork samt större och mindre skogsmus. Sorkindex, totalt och för respektive art, tas fram i enheten Fångster/100 fällnätter.
Den nationella miljöövervakningen av smågnagare
Inventeringen på Grimsö forskningsområde representerar Bergslagen men den nationella övervakningen täcker även in andra områden, berättar Frauke Ecke. Bland annat ingår området kring Vindeln, i närheten av Svartberget, med den längsta tidsserien sedan 1971 och med 58 permanenta fångstytor. Till detta kommer miljöövervakningen i fjällen sedan 2001, i Vålådalen/Ljungdalen med 42 fångstytor, Ammarnäs sedan 1995 med 44 fångstytor och Stora Sjöfallet sedan 2001 med 41 fångstytor.
Trots det stora geografiska avståndet finns det många likheter i sorkarnas populationsdynamik mellan Grimsö och Vindeln, både med avseende på cyklicitet och populationstäthet säger Frauke Ecke. Medan bägge områden har karakteriserats av minskningar i täthet av framför allt åkersork under 1990-talet fram till ca 2010, kännetecknas dock fjällområdena fortfarande av stora populationsfluktuationer.
Sorkår förekommer ibland som fenomen, vad betyder det och vad beror det på?
Uppkomsten av riktigt ordentliga toppår beror troligen på flera samverkande faktorer, men överlag tycks vintrar med mycket snö och långvariga snötäcken generera goda förutsättningar. Detta kan bero på att sorkarna under gynnsamma vinterförhållanden kan gömma sig under snön från predatorer, har där enklarare att hitta föda och kan därför reproducera sig nästan året runt eller åtminstone kan de starta reproduktionen tidigare jämfört med år med ogynnsamma vinterförhållanden. Efter en snörik vinter finns det därför ofta mycket sork i markerna.
De högsta noteringarna från senare år vid Grimsö var 2005, 2010 och 2014, men överlag har alltså fluktuationerna minskat under senare decennier berättar Gunnar Jansson. I perioden 1988-98 (varav de fem första vintrarna kan klassas som ”gröna”) hade Grimsöområdet t.ex. endast ett mellanår, i övrigt mycket låga noteringar. Att år med riktiga toppar blivit allt mer ovanliga i Göta- och Svealand antas generellt hänga ihop med allt mildare vintrar.
Med sorkarna kommer sorkfeber – eller?
Mer forskning om sorkar – behov och användning av data
Prognoser för den framtida populationsutvecklingen för sorkarna är också viktiga för bl.a. skogssektorn, där framför allt åkersork kan vara ett skadedjur i skogsplanteringarna. Dessa prognoser åstadkoms tack vare de långa tidsserier som har samlats in inom den nationella miljöövervakningen.
Internationellt har data från den nationella miljöövervakningen av smågnagare använts för jämförande studier. Man har bl.a. kunnat konstatera att den långvariga nedgången hos framför allt gråsiding, som är en underart av skogssork, och åkersork sammanfaller med motsvarande långvariga nedgång hos sorkar i andra delar av Europa.
Det 44:e och nu stundande 45 året av smågnagarinventering
Resultat till och med den 44:e inventeringssäsongen över smågnagares populationsdynamik finns sammanställda, fritt tillgängliga via Grimsö forskningsstation eller SITES hemsida, i maj 2017 börjar en ny inventeringsomgång.
Gunnar Jansson, SITES stationsföreståndare på Grimsö Forskningsstation
Frauke Ecke – koordinator för det nationella miljöövervakningsprogrammet av smågnagare som ingår i SLUs fortlöpande miljöanalys (Foma). Verksam vid SLU i Umeå.
Petter Kjellander, Professor Viltekologi, Ekologi SLU, Grimsö forskningsstation
Maria Myrstener och Gerard Rocher-Ros som båda är doktorander vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet bloggar om sin tid i Abisko samt de studentprojekt de hjälper till med.
Läs gärna mer på deras forskarblogg:
Maria Myrstener
Gerard Rocher-Ros

Niila Inga och Gunhild Rosqvist medverkar i Vetenskapens värld måndag 10 april 2017. Kl. 20.00 i SVT 2.
Länk till mer information om inslaget.

Workshopen, med ca 15 deltagare (från 5 olika länder), leds av Steve Redpath som innehar H. M. Konungens professur i miljövetenskap 2016/2017 knuten till institutionen för Ekologi och Grimsö forskningsstation. Steve är verksam vid Grimsö under perioden mars-september i år och kommer i huvudsak fortsätta sin forskning kring konflikter mellan naturvärden/uthållig naturförvaltning och andra mänskliga aktiviteter/behov, ett tema inom vilket han är en av de världsledande.
Länk till Steve Redpaths` introduktionsföreläsning till professuren på Ultuna tidigare i år (på engelska).

Det är ovärdeligt att få uppleva en liknade miljö innan expeditionen börjar, dels säkerhetsmässigt vad gäller, tansport med skotrar, brandfara och räddning samt att vistas och arbeta på glaciärer. I december 2017 åker forskanrna till den antarkiska högsommaren för att beräkna hur mycket isarna har smält sedan senaste istiden förberedda med erfarenheter de fått genom att vistas i Abisko.
Se inslaget från SVT nyheter Norrbotten här




Don och William visade först hur vattenprovtagning och behandlingar kan utföras i mesocosmerna under vinterförhållanden med istäcke. Därefter gjordes ett besök på ön i Erken, där större delen av de fasta installationerna finns i Erkens infrastruktur. Gruppen ägnade resten av dagen åt att gå igenom dataloggrar och givare, hur kommunikationen kan upprättas och hur de ska programmeras för att mäta och lagra data från sensorerna, liksom hur sensorerna ska installeras i mesocosmerna. Datalogger/sensor-installationen ska testas vid Asa forskningsstation och den fysiska installationen av mesocosmer, givare och omrörare ska testas vid Erkenlaboratoriet innan AquaNet samlas till workshop i slutet av april.

Tjänsten är inom jordbruksvetenskap med inriktning på mikrobiell markekologi i produktionsgräsmarker. Forksningen kommer ingå i EU-samarbetet BIOINVENT och delvid bredrivas på Lönnstorp.
Annonsen i sin helhet
Kontakt: Linda-Maria Mårtensson
Mer om OIKOS
Mer om ICOS
Mer om SITES turné
Välkomna att delta!

Radioprogrammet och de forskningsfrågor som låg till grund för etableringen av tillväxtparken tar sitt avstamp i de allt högre krav som ställs på skogen.

Parallellt med de tillväxthöjande åtgärderna pågår olika monitoringaktiviteter för att ha koll på vilka andra effekter det intensiva brukandet har på skogsekosystemet. Mätningar av kemisk ämnestransport i ett antal avrinningsområden inom tillväxtparken pågår kontinuerligt liksom med nettotransport (flux) av koldioxid över en av parkens ungskogar.
Tillväxtparken erbjuder en världsunik möjlighet att studera effekterna av intensivskogbruk ur dels ett produktionsperspektiv, dels med avseende på miljöeffekter av det intensiva brukandet. Resursen (skogen, träden och resultaten från de kemiska analyserna mm) står till fritt förfogande för andra forskare, bland annat studerar Therese Johansson skalbaggar vilket hon berättar om i programmet och Patrik Vestin forskar om hur koldioxiden tas upp eller avges av skogen.
Programmet är gjort för Sveriges radio P1 Vetandets värld av Thomas Lindberg.
Lyssna på programmet här
Läs mer om Asa här
Kontakta Martin Ahlström här
” … när det pratas om att klimatförändringen och den globala uppvärmningen märks mest i Arktis verkar många inte tänka på att det handlar om Sverige. Hela delen ovanför polcirkeln – gränsen går strax söder om Jokkmokk – ingår i Arktis. Bilder på isbjörnar som riskerar att drabbas hårt av en varmare värld är vanliga. Men i diskussionen syns sällan bilder på renar som stressas av uppvärmningen” säger Gunhild Rosqvist och Niila Inga.
Niila Inga är renskötare och ordförande i Laevas sameby. Gunhild Roskvist är professor vid Stockholms universitet och chef vid Tarfalas forskningsstation. Sedan tre år samarbetar de i ett projekt för att kartlägga väder och klimat samt hur det påverkar renarna och fjällvärlden.

Vid 2016 års kortaste dag borde midvinterkölden vara hård men det var den inte, den 21 december 2016 var det kring nollan, dagen innan plus sex grader varmt i Kiruna med varmare västliga vindar. Renen blir osäker. De är nervösa, förvirrade, det är som om de undrar ”vad är det för årstid?”. Renen går med nosen mot vinden, varma västliga vindar mitt i vintern lurar iväg renen åt fel håll, berättar Niila Inga.
2017
Kvicksilver finns med på Världshälsoorganisationens tio-i-topp-lista över kemikalier som hotar den globala folkhälsan. I mer än hälften av Sveriges insjöar och vattendrag innehåller fisken t.ex. så mycket kvicksilver att den bör undvikas som föda. Till råga på allt har det inte heller gått att se någon lösning på problemet, men ny forskning inger hopp: kvicksilverproblemet kan mycket väl vara på väg att blåsa bort.
Resultaten publiceras idag i den ansedda tidskriften Scientific Reports, av en svensk-kinesisk-schweizisk forskargrupp.

– Den första mätserien över ett helt år visade att flödet av kvicksilvergas från myren till atmosfären är dubbelt så stort som inflödet av kvicksilver via regnvatten, vilket är häpnadsväckande. Det måste innebära att den halvering av kvicksilverhalten i atmosfären som har åstadkommits under de senaste 20 åren har vänt riktningen på flödet av kvicksilver mellan atmosfären och myren, säger Mats Nilsson från SLU.


– Ett närmast hopplöst problem verkar alltså plötsligt vara på väg att lösas, och det betydligt snabbare än vi någonsin kunde ha hoppats på, säger Kevin Bishop. Förutsatt att vi fortsätter vårt framgångsrika arbete mot spridning av kvicksilver i miljön. Kvicksilvret tycks sakta men säkert blåsa bort.
Om resultaten visar sig vara giltiga för torvmarker i allmänhet, kommer de FN-ledda ansträngningarna för att minska de globala utsläppen av kvicksilver att få allt större betydelse för Sverige och andra länder som har liknande problem med kvicksilver i sötvattensfisk, bland annat Finland, Kanada och USA.

Mer information
Kevin Bishop, professor
Institutionen för vatten och miljö; Sektionen för geokemi och hydrologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
+46 (0)70-638 25 17, kevin.bishop@slu.se
https://www.slu.se/cv/kevin-bishop/
Mats B. Nilsson, professor
Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Enheten för markbiologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
+46 (0)70-688 44 09, mats.b.nilsson@slu.se
Artikeln
Stefan Osterwalder, Kevin Bishop, Christine Alewell, Johannes Fritsche, Hjalmar Laudon, Staffan Åkerblom & Mats B. Nilsson. (2017). Mercury evasion from a boreal peatland shortens the timeline for recovery from legacy pollution. Scientific Reports, DOI:10.1038/s41598-017-16141-7 freely available at www.nature.com/articles/s41598-017-16141-7
SITES Infastruktur på Degerö stormyr
Det stora myrkomplexet Degerö Stormyr ligger inom Svartberget och är en av de mest intensivt studerade myrarna på norra halvklotet. Här finns riggar och kammare för gasmätningar, grundvattenrör och jordanalyser vilket möjliggjort de längsta oavbrutna instrumentella mätningarna av den totala kol- och växthusgasbalansen på en myr i hela världen. Inom myrkomplexet förekommer olika växtsamhällen som representerar näringsfattiga förhållanden och domineras av vitmossor och halvgräs. Torvens djup är mestadels mellan 3-4 meter, med ett maxvärde på 7,8 meter. Grundvattenrör och gasprovtagare finns även i skogsmarkens mineraljord uppströms myren.
Instrumenteringen på Degeröstormyr har använts för att förstå hur myrar på norra halvklotet, både på kort och lång sikt, med avseende på kolcykeln påverkar atmosfären och därmed klimatet. Sedan 1995 bedrivs forskning i syfte att ta reda på hur nedfall av svavel och fosfor tillsammans med ökad temperatur påverkar metanavgivningen från myrar. År 2001 startade kontinuerliga mätningar av flödet av koldioxid mellan myren och atmosfären och från 2004 finns även mätningar av både den årliga avgivningen av metan till atmosfären och borttransporten av kol med avrinnande vatten från myren.
Välkommen med din ansökan och tack på förhand!
Mer information om vilka infrastrukturer som får finansiering finns på Vetenskapsrådets hemsida.
Anders Lindroth är en av undertecknarna till debattinlägget med rubriken ”Överge modellen med kalhyggen – för klimatets skull”.
Tomas Lundmark ger sin replik i ”Hyggesfritt i skogsbruket inte bättre för klimatet”.

DN i Fokus - Kebnekaise

På Sveriges högsta topp är klimatförändringen tydlig - länk till DN:s artikel av
Jannike Khilberg och Niklas Thegerström

SITES har tidigare har skrivit om forskningsstigen här:
- Fenologisk forskningsstig längst berget Nuolja - med klipp från Västerbottenskuriren
- Forskning om växtlighet på Kungsleden nystartar med hjälp av allmänheten
Linda-Maria Mårtensson berättar om SAFE och SITES Spectral, den nya anläggningen med olika agroekosystem t.ex. perennt vete och rader med äppleträd och ger exempel på hur mätprogram kopplas an till den fenologiska utvecklingen av grödorna.
Lyssna och läs om Sveriges Radios inslag om Här testas framtidens växtodling här.
Erik Steen-Jensen berättar om odlingen av ekologiska linser i Sverige. Sedan efterfrågan av andra typer av proteinkällor ökat de senaste åren pågår samtidigt ett samarbete med odlare och forskare på Lönnstorp för att kunna skörda ekologiska linser. Plantorna är relativt små och har svårt att konkurrera med ogräs, därför samodlas de t.ex. med havre. Även om plantan är liten är den en nyttogörare, eftersom de fixerar kväve i marken.
Lyssna och läs om Sveriges Radios inslag om På SLU i Alnarp odlas framtidens grödor här.

Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning som administreras av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Stiftelsens huvudsaklig uppgift är att befordra och understödja en fördjupad teknisk-vetenskaplig växtnäringsforskning med särskild inriktning på användningen av mineralgödsel och kalkningsmedel i Sverige. Syftet är att åstadkomma praktiskt tillämpbara, ekonomiskt betydelsefulla och miljömässigt uthålliga resultat.

För 100 år sedan gjorde botanisten och föregångaren Thore C. E. Fries samma sak och noterade datum för snösmältningen och följde utvecklingen av 150 växtarter. Det finns fortfarande snö på sluttningen men den smälter väldigt fort nu i juni och många växter har börjat utveckla knoppar och löv.
Intresserade av att delta i forskningsprojektet uppmanas kontakta projektledare Keith Larsson på AbiskoCitizenScience@gmail.com.
Forskningsstigen kommer att invigas 27-28 juni under Arktiska dagar i Abisko samtidigt som den digitala applikationen deltagarna ska använda presenteras. Mer information om Arktiska dagar i Abisko, finns här.
Keith Larsson som projekteldare berättade om projetket i Västerbottens kuririen 2017-06-01.

För hundra år sedan genomförde botanikern Thore C. E. Fries en undersökning av snösmältning och vegetationens växlingar över årstiderna (fenologi) i den relativt nya nationalparken i Abisko (etablerades år 1909). Hans studie ägde rum längs en stig från foten till toppen av fjället Nuolja som ligger vid starten på Kungsleden – Sveriges mest kända vandringsled. När han vandrade uppför och nerför bergssluttningen cirka 150 gånger under studiens tre år kunde han förmodligen inte föreställa sig hur viktigt hans studie skulle bli 100 år senare.

Nu ska alltså projektet starta igen. Med allmänhetens hjälp ska effekterna av 100 års klimatförändringar i Abisko dokumenteras. Projektet leds av forskaren Keith Larson vid Climate Impacts Research Centre, Umeå universitet.
Med hjälp av en mobilapp, som utvecklas av Svenska fenologinätverket, kan besökaren notera sina data och lagra fotografier. Längs med forskningsstigen kommer de också kunna läsa skyltar med information om klimatforskning i Arktis och de verktyg som behövs, för att förstå hur forskningen utförs och själva kunna jämföra sina resultat direkt med den ursprungliga studien från 1917 berättar Keith Larson.
Är du intresserad av att göra vetenskapen en tjänst?
Intresserade (Abisko) besökare uppmanas att kontakta forskare på AbiskoCitizenScience@gmail.com
Denna text är hämtad från Polarforskningssekretaratets hemsida.
Pressmeddelandet om nyheten skickades av Umeå universiet
Svenska fenologinätverket skriver om projektet på Naturens kalenders facebook sida
Abisko Naturrum är också partner i projektet
Förändringar i det arktiska landskapet kan symboliseras av smältande glaciärer, men det finns också andra element i landskapet som gör förändringarna påtagliga. Med andra is och snöförhållanden påverkas renskötsel, transporter, turism, lavinfara samt förutsättningarna eller möjligheterna att nå Sveriges högsta punkt.
SITES styrelseledamot är också en Wallenberg Academy Fellow forskare, hon berättar här om sin forskning om hur moln renar luft från partiklar.
2016 erhöll Jan Kalsson m.fl. ett projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som ska undersöka hur fjällfisk påverkas av varmare klimat via flera SITES-stationer.
Att matjorden som vi odlar i utarmas på biologisk mångfald och organiskt material vilket bland annat leder till livsmedel med lägre näringsinnehåll. Vi konsumerar mer idag än tidigare och har fått välfärdssjukdomar. Tillgänglig yta av matjord att odla på minskar när städer växer. Om alla dessa parametrar fortsätter att minska respektive öka kommer matjorden kollapsa, och det är snart – vart ska våra livsmedel komma ifrån då?
I dokumentären möter Tina-Marie bland annat forskare och förespråkare som vill öka matjordens mängd av organiskt material, bland annat genom att använda fleråriga växter. Ett experiment med fleråriga grödor finns på Lönnstorp inom SAFE, SITES Agroekologiska Fält Experiment där dokumentären visar flera exempel på hur SAFE kan användas för att studera potentiella framtida odlingssystem.

SAFE - SITES Agroekologiska Fält Experiment finns beskrivet på engelska här.
Pressmeddelandet samt länk till artikeln i sin helhet finns här.
Gunnar Jansson är forskare och koordinerar SITES verksamhet på Grimsö. Han säger att syftet med inventeringen på Grimsö är att följa smågnagarnas populationsdynamik, vilken är en viktig faktor i ekosystemen eftersom framför allt sorkar i sin tur påverkar upp- och nedgångar för flera andra arter.

Hur går inventeringen på Grimsö till?
I Sverige finns det ett antal olika arter smågnagare, på Grimsö hittas vanligtvis fyra-fem arter där fynd av skogssork dominerar kraftigt, därefter åkersork samt större och mindre skogsmus. Sorkindex, totalt och för respektive art, tas fram i enheten Fångster/100 fällnätter.
Den nationella miljöövervakningen av smågnagare
Inventeringen på Grimsö forskningsområde representerar Bergslagen men den nationella övervakningen täcker även in andra områden, berättar Frauke Ecke. Bland annat ingår området kring Vindeln, i närheten av Svartberget, med den längsta tidsserien sedan 1971 och med 58 permanenta fångstytor. Till detta kommer miljöövervakningen i fjällen sedan 2001, i Vålådalen/Ljungdalen med 42 fångstytor, Ammarnäs sedan 1995 med 44 fångstytor och Stora Sjöfallet sedan 2001 med 41 fångstytor.
Trots det stora geografiska avståndet finns det många likheter i sorkarnas populationsdynamik mellan Grimsö och Vindeln, både med avseende på cyklicitet och populationstäthet säger Frauke Ecke. Medan bägge områden har karakteriserats av minskningar i täthet av framför allt åkersork under 1990-talet fram till ca 2010, kännetecknas dock fjällområdena fortfarande av stora populationsfluktuationer.
Sorkår förekommer ibland som fenomen, vad betyder det och vad beror det på?
Uppkomsten av riktigt ordentliga toppår beror troligen på flera samverkande faktorer, men överlag tycks vintrar med mycket snö och långvariga snötäcken generera goda förutsättningar. Detta kan bero på att sorkarna under gynnsamma vinterförhållanden kan gömma sig under snön från predatorer, har där enklarare att hitta föda och kan därför reproducera sig nästan året runt eller åtminstone kan de starta reproduktionen tidigare jämfört med år med ogynnsamma vinterförhållanden. Efter en snörik vinter finns det därför ofta mycket sork i markerna.
De högsta noteringarna från senare år vid Grimsö var 2005, 2010 och 2014, men överlag har alltså fluktuationerna minskat under senare decennier berättar Gunnar Jansson. I perioden 1988-98 (varav de fem första vintrarna kan klassas som ”gröna”) hade Grimsöområdet t.ex. endast ett mellanår, i övrigt mycket låga noteringar. Att år med riktiga toppar blivit allt mer ovanliga i Göta- och Svealand antas generellt hänga ihop med allt mildare vintrar.
Med sorkarna kommer sorkfeber – eller?
Mer forskning om sorkar – behov och användning av data
Prognoser för den framtida populationsutvecklingen för sorkarna är också viktiga för bl.a. skogssektorn, där framför allt åkersork kan vara ett skadedjur i skogsplanteringarna. Dessa prognoser åstadkoms tack vare de långa tidsserier som har samlats in inom den nationella miljöövervakningen.
Internationellt har data från den nationella miljöövervakningen av smågnagare använts för jämförande studier. Man har bl.a. kunnat konstatera att den långvariga nedgången hos framför allt gråsiding, som är en underart av skogssork, och åkersork sammanfaller med motsvarande långvariga nedgång hos sorkar i andra delar av Europa.
Det 44:e och nu stundande 45 året av smågnagarinventering
Resultat till och med den 44:e inventeringssäsongen över smågnagares populationsdynamik finns sammanställda, fritt tillgängliga via Grimsö forskningsstation eller SITES hemsida, i maj 2017 börjar en ny inventeringsomgång.
Gunnar Jansson, SITES stationsföreståndare på Grimsö Forskningsstation
Frauke Ecke – koordinator för det nationella miljöövervakningsprogrammet av smågnagare som ingår i SLUs fortlöpande miljöanalys (Foma). Verksam vid SLU i Umeå.
Petter Kjellander, Professor Viltekologi, Ekologi SLU, Grimsö forskningsstation
Maria Myrstener och Gerard Rocher-Ros som båda är doktorander vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet bloggar om sin tid i Abisko samt de studentprojekt de hjälper till med.
Läs gärna mer på deras forskarblogg:
Maria Myrstener
Gerard Rocher-Ros

Niila Inga och Gunhild Rosqvist medverkar i Vetenskapens värld måndag 10 april 2017. Kl. 20.00 i SVT 2.
Länk till mer information om inslaget.

Workshopen, med ca 15 deltagare (från 5 olika länder), leds av Steve Redpath som innehar H. M. Konungens professur i miljövetenskap 2016/2017 knuten till institutionen för Ekologi och Grimsö forskningsstation. Steve är verksam vid Grimsö under perioden mars-september i år och kommer i huvudsak fortsätta sin forskning kring konflikter mellan naturvärden/uthållig naturförvaltning och andra mänskliga aktiviteter/behov, ett tema inom vilket han är en av de världsledande.
Länk till Steve Redpaths` introduktionsföreläsning till professuren på Ultuna tidigare i år (på engelska).

Det är ovärdeligt att få uppleva en liknade miljö innan expeditionen börjar, dels säkerhetsmässigt vad gäller, tansport med skotrar, brandfara och räddning samt att vistas och arbeta på glaciärer. I december 2017 åker forskanrna till den antarkiska högsommaren för att beräkna hur mycket isarna har smält sedan senaste istiden förberedda med erfarenheter de fått genom att vistas i Abisko.
Se inslaget från SVT nyheter Norrbotten här




Don och William visade först hur vattenprovtagning och behandlingar kan utföras i mesocosmerna under vinterförhållanden med istäcke. Därefter gjordes ett besök på ön i Erken, där större delen av de fasta installationerna finns i Erkens infrastruktur. Gruppen ägnade resten av dagen åt att gå igenom dataloggrar och givare, hur kommunikationen kan upprättas och hur de ska programmeras för att mäta och lagra data från sensorerna, liksom hur sensorerna ska installeras i mesocosmerna. Datalogger/sensor-installationen ska testas vid Asa forskningsstation och den fysiska installationen av mesocosmer, givare och omrörare ska testas vid Erkenlaboratoriet innan AquaNet samlas till workshop i slutet av april.

Tjänsten är inom jordbruksvetenskap med inriktning på mikrobiell markekologi i produktionsgräsmarker. Forksningen kommer ingå i EU-samarbetet BIOINVENT och delvid bredrivas på Lönnstorp.
Annonsen i sin helhet
Kontakt: Linda-Maria Mårtensson
Mer om OIKOS
Mer om ICOS
Mer om SITES turné
Välkomna att delta!

Radioprogrammet och de forskningsfrågor som låg till grund för etableringen av tillväxtparken tar sitt avstamp i de allt högre krav som ställs på skogen.

Parallellt med de tillväxthöjande åtgärderna pågår olika monitoringaktiviteter för att ha koll på vilka andra effekter det intensiva brukandet har på skogsekosystemet. Mätningar av kemisk ämnestransport i ett antal avrinningsområden inom tillväxtparken pågår kontinuerligt liksom med nettotransport (flux) av koldioxid över en av parkens ungskogar.
Tillväxtparken erbjuder en världsunik möjlighet att studera effekterna av intensivskogbruk ur dels ett produktionsperspektiv, dels med avseende på miljöeffekter av det intensiva brukandet. Resursen (skogen, träden och resultaten från de kemiska analyserna mm) står till fritt förfogande för andra forskare, bland annat studerar Therese Johansson skalbaggar vilket hon berättar om i programmet och Patrik Vestin forskar om hur koldioxiden tas upp eller avges av skogen.
Programmet är gjort för Sveriges radio P1 Vetandets värld av Thomas Lindberg.
Lyssna på programmet här
Läs mer om Asa här
Kontakta Martin Ahlström här
” … när det pratas om att klimatförändringen och den globala uppvärmningen märks mest i Arktis verkar många inte tänka på att det handlar om Sverige. Hela delen ovanför polcirkeln – gränsen går strax söder om Jokkmokk – ingår i Arktis. Bilder på isbjörnar som riskerar att drabbas hårt av en varmare värld är vanliga. Men i diskussionen syns sällan bilder på renar som stressas av uppvärmningen” säger Gunhild Rosqvist och Niila Inga.
Niila Inga är renskötare och ordförande i Laevas sameby. Gunhild Roskvist är professor vid Stockholms universitet och chef vid Tarfalas forskningsstation. Sedan tre år samarbetar de i ett projekt för att kartlägga väder och klimat samt hur det påverkar renarna och fjällvärlden.

Vid 2016 års kortaste dag borde midvinterkölden vara hård men det var den inte, den 21 december 2016 var det kring nollan, dagen innan plus sex grader varmt i Kiruna med varmare västliga vindar. Renen blir osäker. De är nervösa, förvirrade, det är som om de undrar ”vad är det för årstid?”. Renen går med nosen mot vinden, varma västliga vindar mitt i vintern lurar iväg renen åt fel håll, berättar Niila Inga.
Latest News
- Research Infrastructures are also Educational Infrastructures
- Master Thesis at SITES Bolmen – Studying the brownification of inflows to Lake Bolmen
- September Data in Focus: SITES AquaNet - an open infrastructure to run mesocosm experiments across …
- Re-wetting area in Skogaryd mapped by SITES Spectral drones
- New Eddy Covariance flux tower installment at SITES Röbäcksdalen station
- August Data in Focus: SITES Spectral drone flight over Lönnstorp Station agricultural fields
- AquaNet summer experiments are wrapping up
- Evaluation of camera trap designs – a joint SITES and FoMA project at Grimsö
- July Data in Focus: SITES AquaNet at associated Bolmen Research Station
- Raising the mast at Skogaryd's Stordalen for continued measurement of CO2 exchange between a yo…