2017
Pressmeddelande publicerat på www.slu.se 2017-11-22
Kvicksilver finns med på Världshälsoorganisationens tio-i-topp-lista över kemikalier som hotar den globala folkhälsan. I mer än hälften av Sveriges insjöar och vattendrag innehåller fisken t.ex. så mycket kvicksilver att den bör undvikas som föda. Till råga på allt har det inte heller gått att se någon lösning på problemet, men ny forskning inger hopp: kvicksilverproblemet kan mycket väl vara på väg att blåsa bort.
Resultaten publiceras idag i den ansedda tidskriften Scientific Reports, av en svensk-kinesisk-schweizisk forskargrupp.
Kvicksilver finns med på Världshälsoorganisationens tio-i-topp-lista över kemikalier som hotar den globala folkhälsan. I mer än hälften av Sveriges insjöar och vattendrag innehåller fisken t.ex. så mycket kvicksilver att den bör undvikas som föda. Till råga på allt har det inte heller gått att se någon lösning på problemet, men ny forskning inger hopp: kvicksilverproblemet kan mycket väl vara på väg att blåsa bort.
Resultaten publiceras idag i den ansedda tidskriften Scientific Reports, av en svensk-kinesisk-schweizisk forskargrupp.
– Vår forskning visar att det kan vara riskfritt att äta svensk insjöfisk inom några årtionden, om vi fortsätter med dagens förebyggande åtgärder. Det handlar inte längre om århundraden, som vi trodde tidigare, säger Kevin Bishop från Sveriges lantbruksuniversitet, en av forskarna bakom studien.
Det forskarna nu redovisar är den första massbalansen som har gjorts för kvicksilver i ett myrområde (Degerö stormyr i Västerbotten), dvs. en mätning av samtliga flöden av kvicksilver till och från myren. Studien blev möjlig efter ett nästan tioårigt arbete med att ta fram en utrustning som är tillräckligt känslig för att kunna mäta flöden av kvicksilvergas mellan atmosfären och landskapet. Att tio gånger per sekund under ett års tid ha undersökt huruvida kvicksilvergas flödar in i myren eller ut ifrån den, är i sig en stor teknisk bedrift, men det verkligt anmärkningsvärda är resultaten.
– Den första mätserien över ett helt år visade att flödet av kvicksilvergas från myren till atmosfären är dubbelt så stort som inflödet av kvicksilver via regnvatten, vilket är häpnadsväckande. Det måste innebära att den halvering av kvicksilverhalten i atmosfären som har åstadkommits under de senaste 20 åren har vänt riktningen på flödet av kvicksilver mellan atmosfären och myren, säger Mats Nilsson från SLU.
– Den första mätserien över ett helt år visade att flödet av kvicksilvergas från myren till atmosfären är dubbelt så stort som inflödet av kvicksilver via regnvatten, vilket är häpnadsväckande. Det måste innebära att den halvering av kvicksilverhalten i atmosfären som har åstadkommits under de senaste 20 åren har vänt riktningen på flödet av kvicksilver mellan atmosfären och myren, säger Mats Nilsson från SLU.
Med den takt som kvicksilver nu försvinner uppskattar forskarna att allt upplagrat kvicksilver i myren kommer att ha försvunnit inom bara några årtionden, merparten till atmosfären. Det här är mycket goda nyheter, eftersom torvmarker är så förorenade med kvicksilver att de påverkar den fisk som lever nedströms i sjöar och vattendrag.
Det faktum att det inte verkade gå att göra något åt kvicksilversituationen, har gjort det bekvämt att blunda för problemet. Den offentliga uppmärksamheten har hellre lagt fokus på nya föroreningar som kan finnas i miljön, än på det till synes olösliga gamla problemet.
– Ett närmast hopplöst problem verkar alltså plötsligt vara på väg att lösas, och det betydligt snabbare än vi någonsin kunde ha hoppats på, säger Kevin Bishop. Förutsatt att vi fortsätter vårt framgångsrika arbete mot spridning av kvicksilver i miljön. Kvicksilvret tycks sakta men säkert blåsa bort.
Om resultaten visar sig vara giltiga för torvmarker i allmänhet, kommer de FN-ledda ansträngningarna för att minska de globala utsläppen av kvicksilver att få allt större betydelse för Sverige och andra länder som har liknande problem med kvicksilver i sötvattensfisk, bland annat Finland, Kanada och USA.
– Ett närmast hopplöst problem verkar alltså plötsligt vara på väg att lösas, och det betydligt snabbare än vi någonsin kunde ha hoppats på, säger Kevin Bishop. Förutsatt att vi fortsätter vårt framgångsrika arbete mot spridning av kvicksilver i miljön. Kvicksilvret tycks sakta men säkert blåsa bort.
Om resultaten visar sig vara giltiga för torvmarker i allmänhet, kommer de FN-ledda ansträngningarna för att minska de globala utsläppen av kvicksilver att få allt större betydelse för Sverige och andra länder som har liknande problem med kvicksilver i sötvattensfisk, bland annat Finland, Kanada och USA.
Mer information
Kontakt
Kevin Bishop, professor
Institutionen för vatten och miljö; Sektionen för geokemi och hydrologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
+46 (0)70-638 25 17, kevin.bishop@slu.se
https://www.slu.se/cv/kevin-bishop/
Mats B. Nilsson, professor
Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Enheten för markbiologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
+46 (0)70-688 44 09, mats.b.nilsson@slu.se
Artikeln
Stefan Osterwalder, Kevin Bishop, Christine Alewell, Johannes Fritsche, Hjalmar Laudon, Staffan Åkerblom & Mats B. Nilsson. (2017). Mercury evasion from a boreal peatland shortens the timeline for recovery from legacy pollution. Scientific Reports, DOI:10.1038/s41598-017-16141-7 freely available at www.nature.com/articles/s41598-017-16141-7
SITES Infastruktur på Degerö stormyr
Det stora myrkomplexet Degerö Stormyr ligger inom Svartberget och är en av de mest intensivt studerade myrarna på norra halvklotet. Här finns riggar och kammare för gasmätningar, grundvattenrör och jordanalyser vilket möjliggjort de längsta oavbrutna instrumentella mätningarna av den totala kol- och växthusgasbalansen på en myr i hela världen. Inom myrkomplexet förekommer olika växtsamhällen som representerar näringsfattiga förhållanden och domineras av vitmossor och halvgräs. Torvens djup är mestadels mellan 3-4 meter, med ett maxvärde på 7,8 meter. Grundvattenrör och gasprovtagare finns även i skogsmarkens mineraljord uppströms myren.
Instrumenteringen på Degeröstormyr har använts för att förstå hur myrar på norra halvklotet, både på kort och lång sikt, med avseende på kolcykeln påverkar atmosfären och därmed klimatet. Sedan 1995 bedrivs forskning i syfte att ta reda på hur nedfall av svavel och fosfor tillsammans med ökad temperatur påverkar metanavgivningen från myrar. År 2001 startade kontinuerliga mätningar av flödet av koldioxid mellan myren och atmosfären och från 2004 finns även mätningar av både den årliga avgivningen av metan till atmosfären och borttransporten av kol med avrinnande vatten från myren.
Kevin Bishop, professor
Institutionen för vatten och miljö; Sektionen för geokemi och hydrologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
+46 (0)70-638 25 17, kevin.bishop@slu.se
https://www.slu.se/cv/kevin-bishop/
Mats B. Nilsson, professor
Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Enheten för markbiologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
+46 (0)70-688 44 09, mats.b.nilsson@slu.se
Artikeln
Stefan Osterwalder, Kevin Bishop, Christine Alewell, Johannes Fritsche, Hjalmar Laudon, Staffan Åkerblom & Mats B. Nilsson. (2017). Mercury evasion from a boreal peatland shortens the timeline for recovery from legacy pollution. Scientific Reports, DOI:10.1038/s41598-017-16141-7 freely available at www.nature.com/articles/s41598-017-16141-7
SITES Infastruktur på Degerö stormyr
Det stora myrkomplexet Degerö Stormyr ligger inom Svartberget och är en av de mest intensivt studerade myrarna på norra halvklotet. Här finns riggar och kammare för gasmätningar, grundvattenrör och jordanalyser vilket möjliggjort de längsta oavbrutna instrumentella mätningarna av den totala kol- och växthusgasbalansen på en myr i hela världen. Inom myrkomplexet förekommer olika växtsamhällen som representerar näringsfattiga förhållanden och domineras av vitmossor och halvgräs. Torvens djup är mestadels mellan 3-4 meter, med ett maxvärde på 7,8 meter. Grundvattenrör och gasprovtagare finns även i skogsmarkens mineraljord uppströms myren.
Instrumenteringen på Degeröstormyr har använts för att förstå hur myrar på norra halvklotet, både på kort och lång sikt, med avseende på kolcykeln påverkar atmosfären och därmed klimatet. Sedan 1995 bedrivs forskning i syfte att ta reda på hur nedfall av svavel och fosfor tillsammans med ökad temperatur påverkar metanavgivningen från myrar. År 2001 startade kontinuerliga mätningar av flödet av koldioxid mellan myren och atmosfären och från 2004 finns även mätningar av både den årliga avgivningen av metan till atmosfären och borttransporten av kol med avrinnande vatten från myren.
Vill du driva SITES operativt och vetenskapligt i nästa fas, då letar vi efter just dig! Vill du bland annat utveckla SITES och agera som frontfigur för SITES i omvärlden, läs hela uppdragsbeskrivningen för tjänsten som föreståndare för SITES här. Om du själv är intresserad sök innan 8 november, och hjälp gärna till att sprida annonsen i lämpliga nätverk.
Välkommen med din ansökan och tack på förhand!
Välkommen med din ansökan och tack på förhand!
Forskningsinfrastrukturen SITES kommer få fortsatt finansiering av Vetenskapsrådet (VR). Detta är ett mycket glädjande besked säger Anders Lindroth, SITES föreståndare. Slutligt beslut gällande omfattning och tidsperiod av finansieringen kommer att fastställas efter dialog mellan VR, SLU och konsortiet. Konsortiet som står bakom SITES består av SLU (värd), Polarforskningssekretariatet, samt universiteten i Stockholm, Uppsala och Göteborg.
Mer information om vilka infrastrukturer som får finansiering finns på Vetenskapsrådets hemsida.
Mer information om vilka infrastrukturer som får finansiering finns på Vetenskapsrådets hemsida.
SITES forskare är aktiva i debatten om kalhyggen och hyggesfritt skogsbruk i Svenska dagbladet.
Anders Lindroth är en av undertecknarna till debattinlägget med rubriken ”Överge modellen med kalhyggen – för klimatets skull”.
Tomas Lundmark ger sin replik i ”Hyggesfritt i skogsbruket inte bättre för klimatet”.
Anders Lindroth är en av undertecknarna till debattinlägget med rubriken ”Överge modellen med kalhyggen – för klimatets skull”.
Tomas Lundmark ger sin replik i ”Hyggesfritt i skogsbruket inte bättre för klimatet”.
I augusti och september varje år mäts Sveriges högsta topp. Denna gång följde DN med på resan. Som också stannade till på Tarfala forskningsstation.
DN i Fokus - Kebnekaise
DN i Fokus - Kebnekaise
För de som har tillgång till DN online finns en längre artikel:
På Sveriges högsta topp är klimatförändringen tydlig - länk till DN:s artikel av
Jannike Khilberg och Niklas Thegerström
På Sveriges högsta topp är klimatförändringen tydlig - länk till DN:s artikel av
Jannike Khilberg och Niklas Thegerström
Climate Impacts Research Centre (CIRC) vid Abisko Naturvetenskapliga station med partners invigde i dag Nuolja forskningsstig – ett medborgarforskningsprojekt där turister i Abisko kan medverka i arktisk klimatforskning genom att identifiera växter och registrera dem med hjälp av sin mobil.
– Det har varit en mycket lyckad dag! Särskilt kul var det att ättlingar till Thore C. E. Fries, botanikern som undersökte samma område för 100 år sedan fanns bland våra gäster. Vi fick höra att botanikintresset gått i arv till de båda bröderna Claes och Anders, säger Keith Larson, projektledare och forskare på CIRC vid Umeå universitet.
Denna text är hämtad från Umeå univeristets hemsida och nyheten om att forskningsstigen är invigd, se hela nyheten om invigningen av forskningsstigen längst Noulja på Umeå universitets hemsida här.
SITES har tidigare har skrivit om forskningsstigen här:
- Fenologisk forskningsstig längst berget Nuolja - med klipp från Västerbottenskuriren
- Forskning om växtlighet på Kungsleden nystartar med hjälp av allmänheten
SITES har tidigare har skrivit om forskningsstigen här:
- Fenologisk forskningsstig längst berget Nuolja - med klipp från Västerbottenskuriren
- Forskning om växtlighet på Kungsleden nystartar med hjälp av allmänheten
Linda-Maria Mårtensson och Erik Steen-Jensen har intervjuats av Sveriges Radios P4 Malmöhus.
Linda-Maria Mårtensson berättar om SAFE och SITES Spectral, den nya anläggningen med olika agroekosystem t.ex. perennt vete och rader med äppleträd och ger exempel på hur mätprogram kopplas an till den fenologiska utvecklingen av grödorna.
Lyssna och läs om Sveriges Radios inslag om Här testas framtidens växtodling här.
Erik Steen-Jensen berättar om odlingen av ekologiska linser i Sverige. Sedan efterfrågan av andra typer av proteinkällor ökat de senaste åren pågår samtidigt ett samarbete med odlare och forskare på Lönnstorp för att kunna skörda ekologiska linser. Plantorna är relativt små och har svårt att konkurrera med ogräs, därför samodlas de t.ex. med havre. Även om plantan är liten är den en nyttogörare, eftersom de fixerar kväve i marken.
Lyssna och läs om Sveriges Radios inslag om På SLU i Alnarp odlas framtidens grödor här.
Linda-Maria Mårtensson berättar om SAFE och SITES Spectral, den nya anläggningen med olika agroekosystem t.ex. perennt vete och rader med äppleträd och ger exempel på hur mätprogram kopplas an till den fenologiska utvecklingen av grödorna.
Lyssna och läs om Sveriges Radios inslag om Här testas framtidens växtodling här.
Erik Steen-Jensen berättar om odlingen av ekologiska linser i Sverige. Sedan efterfrågan av andra typer av proteinkällor ökat de senaste åren pågår samtidigt ett samarbete med odlare och forskare på Lönnstorp för att kunna skörda ekologiska linser. Plantorna är relativt små och har svårt att konkurrera med ogräs, därför samodlas de t.ex. med havre. Även om plantan är liten är den en nyttogörare, eftersom de fixerar kväve i marken.
Lyssna och läs om Sveriges Radios inslag om På SLU i Alnarp odlas framtidens grödor här.
Nu i juni besökte Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning Röbäcksdalen, där bland annat SITES presenterades.
Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning som administreras av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Stiftelsens huvudsaklig uppgift är att befordra och understödja en fördjupad teknisk-vetenskaplig växtnäringsforskning med särskild inriktning på användningen av mineralgödsel och kalkningsmedel i Sverige. Syftet är att åstadkomma praktiskt tillämpbara, ekonomiskt betydelsefulla och miljömässigt uthålliga resultat.
Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning som administreras av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Stiftelsens huvudsaklig uppgift är att befordra och understödja en fördjupad teknisk-vetenskaplig växtnäringsforskning med särskild inriktning på användningen av mineralgödsel och kalkningsmedel i Sverige. Syftet är att åstadkomma praktiskt tillämpbara, ekonomiskt betydelsefulla och miljömässigt uthålliga resultat.
Mer information om Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning.
Kommer du vandra i Abisko i sommar, då kan du vara del i ett medborgarforskningsprojekt som kommer att observera och följa växters fenologiska utveckling längst sluttningen på berget Nuolja.
För 100 år sedan gjorde botanisten och föregångaren Thore C. E. Fries samma sak och noterade datum för snösmältningen och följde utvecklingen av 150 växtarter. Det finns fortfarande snö på sluttningen men den smälter väldigt fort nu i juni och många växter har börjat utveckla knoppar och löv.
Intresserade av att delta i forskningsprojektet uppmanas kontakta projektledare Keith Larsson på AbiskoCitizenScience@gmail.com.
Forskningsstigen kommer att invigas 27-28 juni under Arktiska dagar i Abisko samtidigt som den digitala applikationen deltagarna ska använda presenteras. Mer information om Arktiska dagar i Abisko, finns här.
Keith Larsson som projekteldare berättade om projetket i Västerbottens kuririen 2017-06-01.
För 100 år sedan gjorde botanisten och föregångaren Thore C. E. Fries samma sak och noterade datum för snösmältningen och följde utvecklingen av 150 växtarter. Det finns fortfarande snö på sluttningen men den smälter väldigt fort nu i juni och många växter har börjat utveckla knoppar och löv.
Intresserade av att delta i forskningsprojektet uppmanas kontakta projektledare Keith Larsson på AbiskoCitizenScience@gmail.com.
Forskningsstigen kommer att invigas 27-28 juni under Arktiska dagar i Abisko samtidigt som den digitala applikationen deltagarna ska använda presenteras. Mer information om Arktiska dagar i Abisko, finns här.
Keith Larsson som projekteldare berättade om projetket i Västerbottens kuririen 2017-06-01.
För hundra år sedan genomförde botanikern Thore C. E. Fries en undersökning av snösmältning och vegetationens växlingar över årstiderna (fenologi) i den relativt nya nationalparken i Abisko (etablerades år 1909). Hans studie ägde rum längs en stig från foten till toppen av fjället Nuolja som ligger vid starten på Kungsleden – Sveriges mest kända vandringsled. När han vandrade uppför och nerför bergssluttningen cirka 150 gånger under studiens tre år kunde han förmodligen inte föreställa sig hur viktigt hans studie skulle bli 100 år senare.
Nu ska alltså projektet starta igen. Med allmänhetens hjälp ska effekterna av 100 års klimatförändringar i Abisko dokumenteras. Projektet leds av forskaren Keith Larson vid Climate Impacts Research Centre, Umeå universitet.
Med hjälp av en mobilapp, som utvecklas av Svenska fenologinätverket, kan besökaren notera sina data och lagra fotografier. Längs med forskningsstigen kommer de också kunna läsa skyltar med information om klimatforskning i Arktis och de verktyg som behövs, för att förstå hur forskningen utförs och själva kunna jämföra sina resultat direkt med den ursprungliga studien från 1917 berättar Keith Larson.
Är du intresserad av att göra vetenskapen en tjänst?
Intresserade (Abisko) besökare uppmanas att kontakta forskare på AbiskoCitizenScience@gmail.com
Denna text är hämtad från Polarforskningssekretaratets hemsida.
Pressmeddelandet om nyheten skickades av Umeå universiet
Svenska fenologinätverket skriver om projektet på Naturens kalenders facebook sida
Abisko Naturrum är också partner i projektet
Gunhild ”Ninis” Rosqvist har gästat SVT programmet Go`kväll och berättat om sin drivkraft för forskning i arktiska miljöer. Ninis berättar också om arbetet på fältstationen i Tarfala i form av stöd till forskare och dess monitporingprogram.
Förändringar i det arktiska landskapet kan symboliseras av smältande glaciärer, men det finns också andra element i landskapet som gör förändringarna påtagliga. Med andra is och snöförhållanden påverkas renskötsel, transporter, turism, lavinfara samt förutsättningarna eller möjligheterna att nå Sveriges högsta punkt.
Förändringar i det arktiska landskapet kan symboliseras av smältande glaciärer, men det finns också andra element i landskapet som gör förändringarna påtagliga. Med andra is och snöförhållanden påverkas renskötsel, transporter, turism, lavinfara samt förutsättningarna eller möjligheterna att nå Sveriges högsta punkt.
Storglaciärern har under 100 år förlorat en tredjedel av sin massa, det motsvarar 150 Globenarenor - Gunuild "Ninis" Rosqvist.
Lyssna på Ninis berättelse och få fler exempel på klimatförändringar i Arktis. Intervjun startar 3:43 in i programmet här.
Möt forskare i Abisko och Svartberget som erhållit Wallenberg Academy Fellows anslag i denna film Sverige – ett titthål för framtida klimatförändringar.
SITES styrelseledamot är också en Wallenberg Academy Fellow forskare, hon berättar här om sin forskning om hur moln renar luft från partiklar.
2016 erhöll Jan Kalsson m.fl. ett projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som ska undersöka hur fjällfisk påverkas av varmare klimat via flera SITES-stationer.
SITES styrelseledamot är också en Wallenberg Academy Fellow forskare, hon berättar här om sin forskning om hur moln renar luft från partiklar.
2016 erhöll Jan Kalsson m.fl. ett projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som ska undersöka hur fjällfisk påverkas av varmare klimat via flera SITES-stationer.
Samtliga artiklar och filmen här är skrivna och gjorda av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Sista skörden är en dokumentär av Tina-Marie Qwiberg. Den lyfter jordbruksekosystemets utmaningar med monokulturer, näringsinnehåll, organiskt material och biologiskt mångfald utifrån aspekten att det är en ekvation som inte går ihop.
Att matjorden som vi odlar i utarmas på biologisk mångfald och organiskt material vilket bland annat leder till livsmedel med lägre näringsinnehåll. Vi konsumerar mer idag än tidigare och har fått välfärdssjukdomar. Tillgänglig yta av matjord att odla på minskar när städer växer. Om alla dessa parametrar fortsätter att minska respektive öka kommer matjorden kollapsa, och det är snart – vart ska våra livsmedel komma ifrån då?
I dokumentären möter Tina-Marie bland annat forskare och förespråkare som vill öka matjordens mängd av organiskt material, bland annat genom att använda fleråriga växter. Ett experiment med fleråriga grödor finns på Lönnstorp inom SAFE, SITES Agroekologiska Fält Experiment där dokumentären visar flera exempel på hur SAFE kan användas för att studera potentiella framtida odlingssystem.
Att matjorden som vi odlar i utarmas på biologisk mångfald och organiskt material vilket bland annat leder till livsmedel med lägre näringsinnehåll. Vi konsumerar mer idag än tidigare och har fått välfärdssjukdomar. Tillgänglig yta av matjord att odla på minskar när städer växer. Om alla dessa parametrar fortsätter att minska respektive öka kommer matjorden kollapsa, och det är snart – vart ska våra livsmedel komma ifrån då?
I dokumentären möter Tina-Marie bland annat forskare och förespråkare som vill öka matjordens mängd av organiskt material, bland annat genom att använda fleråriga växter. Ett experiment med fleråriga grödor finns på Lönnstorp inom SAFE, SITES Agroekologiska Fält Experiment där dokumentären visar flera exempel på hur SAFE kan användas för att studera potentiella framtida odlingssystem.
Sista skörden finns på SVT play och kan ses fram till 22 oktober.
SAFE - SITES Agroekologiska Fält Experiment finns beskrivet på engelska här.
SAFE - SITES Agroekologiska Fält Experiment finns beskrivet på engelska här.
Parallellt med årliga rapporter om rekordtemperaturer i arktiska områden har en rad mätstationer som följer sötvattensflödena i dessa områden lagts ned. Om denna trend fortsätter blir det snart omöjligt för oss att ta fram vetenskapliga underlag inför klimatpolitiska beslut. Det skriver SLU-forskaren Hjalmar Laudon och kollegor från Skottland, Kanada och USA i ett debattinlägg i tidskriften Nature Geoscience den 2 maj.
Som tur är finns det fortfarande några delar att rädda, men det kräver att finansieringen av de mätstationer som fortfarande är aktiva faktiskt fortsätter, säger Hjalmar Laudon.
Hela denna text är ett utdrag av pressmeddelandet från SLU, 2017-05-02. Artikeln är publicerad i Nature Geoscience den 2 maj.
Pressmeddelandet samt länk till artikeln i sin helhet finns här.
Pressmeddelandet samt länk till artikeln i sin helhet finns här.
Grimsö forskningsstation är helt unik som viltekologiskt centrum i Sverige. Här bedrivs bland annat inventeringar av flera djurarter för miljöövervakning där resultat och kunskap sedan används inom forskning och förvaltning. SITES har pratat med tre nyckelpersoner om inventeringen, miljöövervakningen och forskning om smågnagare, Gunnar Jansson, Frauke Ecke och Petter Kjellander.
Två gånger varje år genomförs inventeringar av smågnagare på Grimsö, i maj och i september. Smågnagare är en av SITES Grimsös 19 monitoringserier vilket även inkluderar t.ex. älg, räv och stare. 2017 blir det 45:e året i rad som smågnagare inventeras vilket inkluderar sorkar, möss och näbbmöss. Även en del större djur som bäver, hare, kanin är också gnagare, men de inkluderas alltså inte i denna inventering.
Gunnar Jansson är forskare och koordinerar SITES verksamhet på Grimsö. Han säger att syftet med inventeringen på Grimsö är att följa smågnagarnas populationsdynamik, vilken är en viktig faktor i ekosystemen eftersom framför allt sorkar i sin tur påverkar upp- och nedgångar för flera andra arter.
Gunnar Jansson är forskare och koordinerar SITES verksamhet på Grimsö. Han säger att syftet med inventeringen på Grimsö är att följa smågnagarnas populationsdynamik, vilken är en viktig faktor i ekosystemen eftersom framför allt sorkar i sin tur påverkar upp- och nedgångar för flera andra arter.
I förlängningen märks alltså toppåren för sork rätt tydligt i rävstammen (samma och nästa år) och överlag ses en fin överensstämmelse även med till exempel skogsharens populationsdynamik. Ett bra ”sorkår” gynnar många arter, finns det mycket sork att tillgå för rävarna minskar predationstrycket på flera andra småviltarter, t.ex. tjäder, orre och hare.
Hur går inventeringen på Grimsö till?
Inventeringen är upplagd för att spegla hela forskningsområdets 13 000 ha förklarar Gunnar Jansson. I 20 systematiskt utlagda rutor om vardera 1 ha placeras 50 fällor. De totalt 1000 fällorna står i varje inventeringsomgång ute under tre dygn, och vittjas och vid behov laddas om varje dag.
I Sverige finns det ett antal olika arter smågnagare, på Grimsö hittas vanligtvis fyra-fem arter där fynd av skogssork dominerar kraftigt, därefter åkersork samt större och mindre skogsmus. Sorkindex, totalt och för respektive art, tas fram i enheten Fångster/100 fällnätter.
I Sverige finns det ett antal olika arter smågnagare, på Grimsö hittas vanligtvis fyra-fem arter där fynd av skogssork dominerar kraftigt, därefter åkersork samt större och mindre skogsmus. Sorkindex, totalt och för respektive art, tas fram i enheten Fångster/100 fällnätter.
Den nationella miljöövervakningen av smågnagare
Inventeringarna vid Grimsö ingår tillsammans med ett flertal platser runt om i landet i det nationella miljöövervakningsprogrammet för smågnagare. Programmet är en del av SLUs uppdrag inom Fortlöpande Miljöanalys (FOMA), där Frauke Ecke vid SLU i Umeå är koordinator.
Inventeringen på Grimsö forskningsområde representerar Bergslagen men den nationella övervakningen täcker även in andra områden, berättar Frauke Ecke. Bland annat ingår området kring Vindeln, i närheten av Svartberget, med den längsta tidsserien sedan 1971 och med 58 permanenta fångstytor. Till detta kommer miljöövervakningen i fjällen sedan 2001, i Vålådalen/Ljungdalen med 42 fångstytor, Ammarnäs sedan 1995 med 44 fångstytor och Stora Sjöfallet sedan 2001 med 41 fångstytor.
Trots det stora geografiska avståndet finns det många likheter i sorkarnas populationsdynamik mellan Grimsö och Vindeln, både med avseende på cyklicitet och populationstäthet säger Frauke Ecke. Medan bägge områden har karakteriserats av minskningar i täthet av framför allt åkersork under 1990-talet fram till ca 2010, kännetecknas dock fjällområdena fortfarande av stora populationsfluktuationer.
Inventeringen på Grimsö forskningsområde representerar Bergslagen men den nationella övervakningen täcker även in andra områden, berättar Frauke Ecke. Bland annat ingår området kring Vindeln, i närheten av Svartberget, med den längsta tidsserien sedan 1971 och med 58 permanenta fångstytor. Till detta kommer miljöövervakningen i fjällen sedan 2001, i Vålådalen/Ljungdalen med 42 fångstytor, Ammarnäs sedan 1995 med 44 fångstytor och Stora Sjöfallet sedan 2001 med 41 fångstytor.
Trots det stora geografiska avståndet finns det många likheter i sorkarnas populationsdynamik mellan Grimsö och Vindeln, både med avseende på cyklicitet och populationstäthet säger Frauke Ecke. Medan bägge områden har karakteriserats av minskningar i täthet av framför allt åkersork under 1990-talet fram till ca 2010, kännetecknas dock fjällområdena fortfarande av stora populationsfluktuationer.
Sorkår förekommer ibland som fenomen, vad betyder det och vad beror det på?
Generellt sett kan man dela in populationsdynamiken i botten-, mellan- och toppår eller sorkår, där de sistnämnda nu mer är ovanliga i södra och mellersta Sverige. Däremot är sorkpopulationerna fortfarande cykliska i Bergslagen, dock med lägre tätheter nu jämfört med 1970- och 1980-talet, säger Frauke Ecke.
Uppkomsten av riktigt ordentliga toppår beror troligen på flera samverkande faktorer, men överlag tycks vintrar med mycket snö och långvariga snötäcken generera goda förutsättningar. Detta kan bero på att sorkarna under gynnsamma vinterförhållanden kan gömma sig under snön från predatorer, har där enklarare att hitta föda och kan därför reproducera sig nästan året runt eller åtminstone kan de starta reproduktionen tidigare jämfört med år med ogynnsamma vinterförhållanden. Efter en snörik vinter finns det därför ofta mycket sork i markerna.
De högsta noteringarna från senare år vid Grimsö var 2005, 2010 och 2014, men överlag har alltså fluktuationerna minskat under senare decennier berättar Gunnar Jansson. I perioden 1988-98 (varav de fem första vintrarna kan klassas som ”gröna”) hade Grimsöområdet t.ex. endast ett mellanår, i övrigt mycket låga noteringar. Att år med riktiga toppar blivit allt mer ovanliga i Göta- och Svealand antas generellt hänga ihop med allt mildare vintrar.
Uppkomsten av riktigt ordentliga toppår beror troligen på flera samverkande faktorer, men överlag tycks vintrar med mycket snö och långvariga snötäcken generera goda förutsättningar. Detta kan bero på att sorkarna under gynnsamma vinterförhållanden kan gömma sig under snön från predatorer, har där enklarare att hitta föda och kan därför reproducera sig nästan året runt eller åtminstone kan de starta reproduktionen tidigare jämfört med år med ogynnsamma vinterförhållanden. Efter en snörik vinter finns det därför ofta mycket sork i markerna.
De högsta noteringarna från senare år vid Grimsö var 2005, 2010 och 2014, men överlag har alltså fluktuationerna minskat under senare decennier berättar Gunnar Jansson. I perioden 1988-98 (varav de fem första vintrarna kan klassas som ”gröna”) hade Grimsöområdet t.ex. endast ett mellanår, i övrigt mycket låga noteringar. Att år med riktiga toppar blivit allt mer ovanliga i Göta- och Svealand antas generellt hänga ihop med allt mildare vintrar.
Med sorkarna kommer sorkfeber – eller?
Sorkfeber omskrivs ibland, främst under våren, och aktualiseras när trädgården ska städas, veden ska hanteras mm. Sorkfeber hör till kategorin zoonoser, dvs. sjukdomar som bärs och sprids via djur till människan, ett forskningsområde som stärkts på sistone både i Sverige och internationellt och ett område Frauke Ecke själv forskar inom. Sorkfeber orsakas av Puumala viruset (PUUV) och där skogssork är enda värddjuret. Inom ett forskningsprojekt som Frauke Ecke ledde undersöktes biobankade skogssorkar som fångades inom den nationella miljöövervakningen i Vindelområdet.
I den studien visade det sig att andelen PUUV infekterade djur är direkt kopplad till antal skogssorkar, så med fler sorkar finns det fler PUUV infekterade djur. Dessutom verkar en artrik smådäggdjursfauna och sorkarnas predatorer kunna motverka PUUV infektionen bland sorkarna. Av en hittills okänd anledning verkar dock fallen av sorkfeber hos människan vara vanligast i Sveriges fyra nordligaste län, trots att skogssork också är en vanlig art i Bergslagen och andra delar av Sverige förklarar Frauke Ecke.
Mer forskning om sorkar – behov och användning av data
Petter Kjellanders forskningsprojekt är också kopplat till zoonoser och epizootier, där det senare innebär allvarliga smittsamma sjukdomar som kan utgöra allvarliga hot mot människors eller djurs hälsa. Från de fångster som görs inom Grimsös inventering tas vävnadsprover på hjärna, hjärta, lunga och mjälte hos smågnagarna. Prover som Petter och hans kollegor undersöker för att hitta eventuella fästingburna patogener som borrelia, anaplasma och TBE-virus. Därför finkammas också dessa gnagare för alla fästingar som de bär på. Därefter analyseras även fästingarna för samma sjukdomsalstrare. Just nu ligger intresset främst på att undersöka gnagarnas betydelse för fästingarnas spridning av borreliabakterien, d.v.s. spelar det någon roll för fästing- och borreliaförekomsten i ett område om det är ett topp- eller bottenår bland smågnagarna?
Prognoser för den framtida populationsutvecklingen för sorkarna är också viktiga för bl.a. skogssektorn, där framför allt åkersork kan vara ett skadedjur i skogsplanteringarna. Dessa prognoser åstadkoms tack vare de långa tidsserier som har samlats in inom den nationella miljöövervakningen.
Internationellt har data från den nationella miljöövervakningen av smågnagare använts för jämförande studier. Man har bl.a. kunnat konstatera att den långvariga nedgången hos framför allt gråsiding, som är en underart av skogssork, och åkersork sammanfaller med motsvarande långvariga nedgång hos sorkar i andra delar av Europa.
Prognoser för den framtida populationsutvecklingen för sorkarna är också viktiga för bl.a. skogssektorn, där framför allt åkersork kan vara ett skadedjur i skogsplanteringarna. Dessa prognoser åstadkoms tack vare de långa tidsserier som har samlats in inom den nationella miljöövervakningen.
Internationellt har data från den nationella miljöövervakningen av smågnagare använts för jämförande studier. Man har bl.a. kunnat konstatera att den långvariga nedgången hos framför allt gråsiding, som är en underart av skogssork, och åkersork sammanfaller med motsvarande långvariga nedgång hos sorkar i andra delar av Europa.
Det 44:e och nu stundande 45 året av smågnagarinventering
Våren 2016 uppvisade låg tillgång på smågnagare i Bergslagen, med ett sorkindex på totalt 0,6 fångster/100 fällnätter. På hösten var det däremot en riktigt bra topp med 4,98 fångster/100 fällnätter.
Resultat till och med den 44:e inventeringssäsongen över smågnagares populationsdynamik finns sammanställda, fritt tillgängliga via Grimsö forskningsstation eller SITES hemsida, i maj 2017 börjar en ny inventeringsomgång.
Resultat till och med den 44:e inventeringssäsongen över smågnagares populationsdynamik finns sammanställda, fritt tillgängliga via Grimsö forskningsstation eller SITES hemsida, i maj 2017 börjar en ny inventeringsomgång.
Kontakt:
Gunnar Jansson, SITES stationsföreståndare på Grimsö Forskningsstation
Frauke Ecke – koordinator för det nationella miljöövervakningsprogrammet av smågnagare som ingår i SLUs fortlöpande miljöanalys (Foma). Verksam vid SLU i Umeå.
Petter Kjellander, Professor Viltekologi, Ekologi SLU, Grimsö forskningsstation
Gunnar Jansson, SITES stationsföreståndare på Grimsö Forskningsstation
Frauke Ecke – koordinator för det nationella miljöövervakningsprogrammet av smågnagare som ingår i SLUs fortlöpande miljöanalys (Foma). Verksam vid SLU i Umeå.
Petter Kjellander, Professor Viltekologi, Ekologi SLU, Grimsö forskningsstation
Under april och maj 2017 befinner sig en grupp universitetsstudenter i Abisko för att studera arktisk geoekologi. Kursen ges av Umeå universitet och brukar locka flera internationella deltagare.
Maria Myrstener och Gerard Rocher-Ros som båda är doktorander vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet bloggar om sin tid i Abisko samt de studentprojekt de hjälper till med.
Läs gärna mer på deras forskarblogg:
Maria Myrstener
Gerard Rocher-Ros
Maria Myrstener och Gerard Rocher-Ros som båda är doktorander vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet bloggar om sin tid i Abisko samt de studentprojekt de hjälper till med.
Läs gärna mer på deras forskarblogg:
Maria Myrstener
Gerard Rocher-Ros
– Renen hittar inte längre föda, berättar Niila Inga från Laevas sameby utanför Kiruna. Och vi kan inte vända oss till våra äldre för att få råd. Ingen har upplevt något liknande förut.
Niila Inga och Gunhild Rosqvist medverkar i Vetenskapens värld måndag 10 april 2017. Kl. 20.00 i SVT 2.
Länk till mer information om inslaget.
Niila Inga och Gunhild Rosqvist medverkar i Vetenskapens värld måndag 10 april 2017. Kl. 20.00 i SVT 2.
Länk till mer information om inslaget.
Under sista veckan in mars pågår en fyra dagars workshop på Grimsö med titeln; Introduction to conservation conflicts, what they are and why we might need game theories.
Workshopen, med ca 15 deltagare (från 5 olika länder), leds av Steve Redpath som innehar H. M. Konungens professur i miljövetenskap 2016/2017 knuten till institutionen för Ekologi och Grimsö forskningsstation. Steve är verksam vid Grimsö under perioden mars-september i år och kommer i huvudsak fortsätta sin forskning kring konflikter mellan naturvärden/uthållig naturförvaltning och andra mänskliga aktiviteter/behov, ett tema inom vilket han är en av de världsledande.
Länk till Steve Redpaths` introduktionsföreläsning till professuren på Ultuna tidigare i år (på engelska).
Workshopen, med ca 15 deltagare (från 5 olika länder), leds av Steve Redpath som innehar H. M. Konungens professur i miljövetenskap 2016/2017 knuten till institutionen för Ekologi och Grimsö forskningsstation. Steve är verksam vid Grimsö under perioden mars-september i år och kommer i huvudsak fortsätta sin forskning kring konflikter mellan naturvärden/uthållig naturförvaltning och andra mänskliga aktiviteter/behov, ett tema inom vilket han är en av de världsledande.
Länk till Steve Redpaths` introduktionsföreläsning till professuren på Ultuna tidigare i år (på engelska).
Inför forskingsexperitionen till Antarktis i december 2017 övar forskarna redan nu på att vistas i liknande miljöer vilket de gör i Abisko. Denna vinterdag bjöd på blåsigt och -5 grader, förhållanden som mycket väl kan jämföras med högsommaren på Antarktis.
Det är ovärdeligt att få uppleva en liknade miljö innan expeditionen börjar, dels säkerhetsmässigt vad gäller, tansport med skotrar, brandfara och räddning samt att vistas och arbeta på glaciärer. I december 2017 åker forskanrna till den antarkiska högsommaren för att beräkna hur mycket isarna har smält sedan senaste istiden förberedda med erfarenheter de fått genom att vistas i Abisko.
Se inslaget från SVT nyheter Norrbotten här
Det är ovärdeligt att få uppleva en liknade miljö innan expeditionen börjar, dels säkerhetsmässigt vad gäller, tansport med skotrar, brandfara och räddning samt att vistas och arbeta på glaciärer. I december 2017 åker forskanrna till den antarkiska högsommaren för att beräkna hur mycket isarna har smält sedan senaste istiden förberedda med erfarenheter de fått genom att vistas i Abisko.
Se inslaget från SVT nyheter Norrbotten här
Projektets koordinator, Pablo Urrutia Cordero, besökte Asa forskningsstation den 13 februari. Han presenterade planerna och ekonomin för AquaNet under 2017 och diskuterade med personalen i Asa hur genomförandet kan göras här. Vid besöket gjordes även en tur ut på Feresjöns is, för att titta på placeringen av plattformen och diskutera lösningar för kommande installationer som ska ske på plattformen.
Installationerna i Feresjön i Asa för SITES Water har fortskridit under hösten och vintern. När väl flotten där mätstationen ska anläggas var på plats, installerades utrustningen för temperaturprofilmätningen. Sjön är 11,5 m djup på platsen där flotten ligger och temperaturen mäts var 0,5 m över hela djupet. Detta är den enda utrustning som kommer att finnas på plats året runt, medan övrig mätutrustning kommer att finnas på plats under den isfria perioden. Även en mätdamm för flödesmätning och vattenprovtagning har anlagts i Rävabäcken, som är det främsta tillflödet till Feresjön, har anlagts under vintern.
Under de tre vintermånaderna som gått efter starten på temperaturmätningarna den 21 november, har sjön haft tre perioder med is, då vattnet har skiktat sig i en tydlig gradient (se figur), däremellan har isen gått upp, vattnet har rörts om och temperaturen har jämnats ut över hela djupet. Sedan årsskiftet har isen legat permanent på sjön.
I februari träffades Ola Langvall, Pablo Urrutia Cordero, Don Pierson and William Colom på Erkens forskningsstation för att planera installationerna som ska göras på AquaNet-plattformarna.
Don och William visade först hur vattenprovtagning och behandlingar kan utföras i mesocosmerna under vinterförhållanden med istäcke. Därefter gjordes ett besök på ön i Erken, där större delen av de fasta installationerna finns i Erkens infrastruktur. Gruppen ägnade resten av dagen åt att gå igenom dataloggrar och givare, hur kommunikationen kan upprättas och hur de ska programmeras för att mäta och lagra data från sensorerna, liksom hur sensorerna ska installeras i mesocosmerna. Datalogger/sensor-installationen ska testas vid Asa forskningsstation och den fysiska installationen av mesocosmer, givare och omrörare ska testas vid Erkenlaboratoriet innan AquaNet samlas till workshop i slutet av april.
Don och William visade först hur vattenprovtagning och behandlingar kan utföras i mesocosmerna under vinterförhållanden med istäcke. Därefter gjordes ett besök på ön i Erken, där större delen av de fasta installationerna finns i Erkens infrastruktur. Gruppen ägnade resten av dagen åt att gå igenom dataloggrar och givare, hur kommunikationen kan upprättas och hur de ska programmeras för att mäta och lagra data från sensorerna, liksom hur sensorerna ska installeras i mesocosmerna. Datalogger/sensor-installationen ska testas vid Asa forskningsstation och den fysiska installationen av mesocosmer, givare och omrörare ska testas vid Erkenlaboratoriet innan AquaNet samlas till workshop i slutet av april.
På detta möte delas dessa erfarenheter med övriga projektdeltagare, för att diskutera och fastställa den slutliga lösningen som senare ska implementeras på alla plattformar.
SLU i Alnarp söker en postdoktor till Institutionen för biosystem och teknologi.
Tjänsten är inom jordbruksvetenskap med inriktning på mikrobiell markekologi i produktionsgräsmarker. Forksningen kommer ingå i EU-samarbetet BIOINVENT och delvid bredrivas på Lönnstorp.
Annonsen i sin helhet
Kontakt: Linda-Maria Mårtensson
Tjänsten är inom jordbruksvetenskap med inriktning på mikrobiell markekologi i produktionsgräsmarker. Forksningen kommer ingå i EU-samarbetet BIOINVENT och delvid bredrivas på Lönnstorp.
Annonsen i sin helhet
Kontakt: Linda-Maria Mårtensson
Denna vecka är det OIKOS konfernes i Lund. SITES deltar under onsdagen den 8 februari med en workshop inom "Hur SITES och ICOS kan stödja din forksning"
Mer om OIKOS
Mer om ICOS
Mer om SITES turné
Välkomna att delta!
Mer om OIKOS
Mer om ICOS
Mer om SITES turné
Välkomna att delta!
Radioprogrammet Vetandets värld i Sveriges radio P1 har besökt Asa och Tillväxtparken mitt under vårens helikoptergödsling av ett antal granungskogar. Målet är att öka produktionen med 50 %.
Någon liknande satsning har aldrig tidigare genomförts på landskapsnivå. Att gödsling leder till ökad tillväxt i bestånd vet man sedan länge, men hur helheten påverkas och vad som händer på landskapsnivå är mer oklart.
Radioprogrammet och de forskningsfrågor som låg till grund för etableringen av tillväxtparken tar sitt avstamp i de allt högre krav som ställs på skogen.
Radioprogrammet och de forskningsfrågor som låg till grund för etableringen av tillväxtparken tar sitt avstamp i de allt högre krav som ställs på skogen.
Den ska helst vara orörd och bevara biologisk mångfald. Samtidigt ska råvara levereras till en växande befolkning.
Tillväxtparken i Asa är 1500 ha som till största delen består av granskog men även introducerade trädslag som hybridlärk och contorta. För att öka tillväxten används flera verktyg. Bra och effektiva markberedningsmetoder som inversmarkberedning tillsammans med förädlat plantmaterial utgör en bra start. I ungskogsstadiet startar gödslingen som sedan sker vartannat år tills skogen har slutit sig. Gödslingsgivan bestäms efter barranalyser för att optimera givan och minska risken för utlakning.
Parallellt med de tillväxthöjande åtgärderna pågår olika monitoringaktiviteter för att ha koll på vilka andra effekter det intensiva brukandet har på skogsekosystemet. Mätningar av kemisk ämnestransport i ett antal avrinningsområden inom tillväxtparken pågår kontinuerligt liksom med nettotransport (flux) av koldioxid över en av parkens ungskogar.
Tillväxtparken erbjuder en världsunik möjlighet att studera effekterna av intensivskogbruk ur dels ett produktionsperspektiv, dels med avseende på miljöeffekter av det intensiva brukandet. Resursen (skogen, träden och resultaten från de kemiska analyserna mm) står till fritt förfogande för andra forskare, bland annat studerar Therese Johansson skalbaggar vilket hon berättar om i programmet och Patrik Vestin forskar om hur koldioxiden tas upp eller avges av skogen.
Parallellt med de tillväxthöjande åtgärderna pågår olika monitoringaktiviteter för att ha koll på vilka andra effekter det intensiva brukandet har på skogsekosystemet. Mätningar av kemisk ämnestransport i ett antal avrinningsområden inom tillväxtparken pågår kontinuerligt liksom med nettotransport (flux) av koldioxid över en av parkens ungskogar.
Tillväxtparken erbjuder en världsunik möjlighet att studera effekterna av intensivskogbruk ur dels ett produktionsperspektiv, dels med avseende på miljöeffekter av det intensiva brukandet. Resursen (skogen, träden och resultaten från de kemiska analyserna mm) står till fritt förfogande för andra forskare, bland annat studerar Therese Johansson skalbaggar vilket hon berättar om i programmet och Patrik Vestin forskar om hur koldioxiden tas upp eller avges av skogen.
I programmet medverkar parkchef Martin Ahlström, SLU, Patrik Vestin, Naturgeografen vid Lunds universitet, Therese Johanson, institutionen på SLU för vilt, fisk och miljö i Umeå, Johan Bergh, professor vid Linnéuniversitet i Växjö och Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid SLU i Umeå.
Programmet är gjort för Sveriges radio P1 Vetandets värld av Thomas Lindberg.
Lyssna på programmet här
Läs mer om Asa här
Kontakta Martin Ahlström här
Programmet är gjort för Sveriges radio P1 Vetandets värld av Thomas Lindberg.
Lyssna på programmet här
Läs mer om Asa här
Kontakta Martin Ahlström här
Utdrag från Jannike Kihlbergs artikel i Dagens Nyheter 2016-12-27.
” … när det pratas om att klimatförändringen och den globala uppvärmningen märks mest i Arktis verkar många inte tänka på att det handlar om Sverige. Hela delen ovanför polcirkeln – gränsen går strax söder om Jokkmokk – ingår i Arktis. Bilder på isbjörnar som riskerar att drabbas hårt av en varmare värld är vanliga. Men i diskussionen syns sällan bilder på renar som stressas av uppvärmningen” säger Gunhild Rosqvist och Niila Inga.
Niila Inga är renskötare och ordförande i Laevas sameby. Gunhild Roskvist är professor vid Stockholms universitet och chef vid Tarfalas forskningsstation. Sedan tre år samarbetar de i ett projekt för att kartlägga väder och klimat samt hur det påverkar renarna och fjällvärlden.
” … när det pratas om att klimatförändringen och den globala uppvärmningen märks mest i Arktis verkar många inte tänka på att det handlar om Sverige. Hela delen ovanför polcirkeln – gränsen går strax söder om Jokkmokk – ingår i Arktis. Bilder på isbjörnar som riskerar att drabbas hårt av en varmare värld är vanliga. Men i diskussionen syns sällan bilder på renar som stressas av uppvärmningen” säger Gunhild Rosqvist och Niila Inga.
Niila Inga är renskötare och ordförande i Laevas sameby. Gunhild Roskvist är professor vid Stockholms universitet och chef vid Tarfalas forskningsstation. Sedan tre år samarbetar de i ett projekt för att kartlägga väder och klimat samt hur det påverkar renarna och fjällvärlden.
Renskötare står villrådiga när deras traditionella kunskap från generationer tillbaka inte går att tillämpa. Svaret är inte ny teknik, men med hjälp av den kan renskötare och forskare kartlägga renarnas rörelsemönster och koppla det till väder och klimat på strategiska platser i fjällen. Samtidigt är renskötarnas kunskap om t.ex. väder, vind, snöförhållanden, vegetation, bete och observationer av andra djurarter otroligt värdefull, såklart för dem själva men även för forskare. Hittills har vi inte tagit vara på den värdefulla kunskapen samerna har om fjällmiljön tillräckligt mycket, säger Gunhild Rosqvist.
Vid 2016 års kortaste dag borde midvinterkölden vara hård men det var den inte, den 21 december 2016 var det kring nollan, dagen innan plus sex grader varmt i Kiruna med varmare västliga vindar. Renen blir osäker. De är nervösa, förvirrade, det är som om de undrar ”vad är det för årstid?”. Renen går med nosen mot vinden, varma västliga vindar mitt i vintern lurar iväg renen åt fel håll, berättar Niila Inga.
Vid 2016 års kortaste dag borde midvinterkölden vara hård men det var den inte, den 21 december 2016 var det kring nollan, dagen innan plus sex grader varmt i Kiruna med varmare västliga vindar. Renen blir osäker. De är nervösa, förvirrade, det är som om de undrar ”vad är det för årstid?”. Renen går med nosen mot vinden, varma västliga vindar mitt i vintern lurar iväg renen åt fel håll, berättar Niila Inga.
2017
Pressmeddelande publicerat på www.slu.se 2017-11-22
Kvicksilver finns med på Världshälsoorganisationens tio-i-topp-lista över kemikalier som hotar den globala folkhälsan. I mer än hälften av Sveriges insjöar och vattendrag innehåller fisken t.ex. så mycket kvicksilver att den bör undvikas som föda. Till råga på allt har det inte heller gått att se någon lösning på problemet, men ny forskning inger hopp: kvicksilverproblemet kan mycket väl vara på väg att blåsa bort.
Resultaten publiceras idag i den ansedda tidskriften Scientific Reports, av en svensk-kinesisk-schweizisk forskargrupp.
Kvicksilver finns med på Världshälsoorganisationens tio-i-topp-lista över kemikalier som hotar den globala folkhälsan. I mer än hälften av Sveriges insjöar och vattendrag innehåller fisken t.ex. så mycket kvicksilver att den bör undvikas som föda. Till råga på allt har det inte heller gått att se någon lösning på problemet, men ny forskning inger hopp: kvicksilverproblemet kan mycket väl vara på väg att blåsa bort.
Resultaten publiceras idag i den ansedda tidskriften Scientific Reports, av en svensk-kinesisk-schweizisk forskargrupp.
– Vår forskning visar att det kan vara riskfritt att äta svensk insjöfisk inom några årtionden, om vi fortsätter med dagens förebyggande åtgärder. Det handlar inte längre om århundraden, som vi trodde tidigare, säger Kevin Bishop från Sveriges lantbruksuniversitet, en av forskarna bakom studien.
Det forskarna nu redovisar är den första massbalansen som har gjorts för kvicksilver i ett myrområde (Degerö stormyr i Västerbotten), dvs. en mätning av samtliga flöden av kvicksilver till och från myren. Studien blev möjlig efter ett nästan tioårigt arbete med att ta fram en utrustning som är tillräckligt känslig för att kunna mäta flöden av kvicksilvergas mellan atmosfären och landskapet. Att tio gånger per sekund under ett års tid ha undersökt huruvida kvicksilvergas flödar in i myren eller ut ifrån den, är i sig en stor teknisk bedrift, men det verkligt anmärkningsvärda är resultaten.
– Den första mätserien över ett helt år visade att flödet av kvicksilvergas från myren till atmosfären är dubbelt så stort som inflödet av kvicksilver via regnvatten, vilket är häpnadsväckande. Det måste innebära att den halvering av kvicksilverhalten i atmosfären som har åstadkommits under de senaste 20 åren har vänt riktningen på flödet av kvicksilver mellan atmosfären och myren, säger Mats Nilsson från SLU.
– Den första mätserien över ett helt år visade att flödet av kvicksilvergas från myren till atmosfären är dubbelt så stort som inflödet av kvicksilver via regnvatten, vilket är häpnadsväckande. Det måste innebära att den halvering av kvicksilverhalten i atmosfären som har åstadkommits under de senaste 20 åren har vänt riktningen på flödet av kvicksilver mellan atmosfären och myren, säger Mats Nilsson från SLU.
Med den takt som kvicksilver nu försvinner uppskattar forskarna att allt upplagrat kvicksilver i myren kommer att ha försvunnit inom bara några årtionden, merparten till atmosfären. Det här är mycket goda nyheter, eftersom torvmarker är så förorenade med kvicksilver att de påverkar den fisk som lever nedströms i sjöar och vattendrag.
Det faktum att det inte verkade gå att göra något åt kvicksilversituationen, har gjort det bekvämt att blunda för problemet. Den offentliga uppmärksamheten har hellre lagt fokus på nya föroreningar som kan finnas i miljön, än på det till synes olösliga gamla problemet.
– Ett närmast hopplöst problem verkar alltså plötsligt vara på väg att lösas, och det betydligt snabbare än vi någonsin kunde ha hoppats på, säger Kevin Bishop. Förutsatt att vi fortsätter vårt framgångsrika arbete mot spridning av kvicksilver i miljön. Kvicksilvret tycks sakta men säkert blåsa bort.
Om resultaten visar sig vara giltiga för torvmarker i allmänhet, kommer de FN-ledda ansträngningarna för att minska de globala utsläppen av kvicksilver att få allt större betydelse för Sverige och andra länder som har liknande problem med kvicksilver i sötvattensfisk, bland annat Finland, Kanada och USA.
– Ett närmast hopplöst problem verkar alltså plötsligt vara på väg att lösas, och det betydligt snabbare än vi någonsin kunde ha hoppats på, säger Kevin Bishop. Förutsatt att vi fortsätter vårt framgångsrika arbete mot spridning av kvicksilver i miljön. Kvicksilvret tycks sakta men säkert blåsa bort.
Om resultaten visar sig vara giltiga för torvmarker i allmänhet, kommer de FN-ledda ansträngningarna för att minska de globala utsläppen av kvicksilver att få allt större betydelse för Sverige och andra länder som har liknande problem med kvicksilver i sötvattensfisk, bland annat Finland, Kanada och USA.
Mer information
Kontakt
Kevin Bishop, professor
Institutionen för vatten och miljö; Sektionen för geokemi och hydrologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
+46 (0)70-638 25 17, kevin.bishop@slu.se
https://www.slu.se/cv/kevin-bishop/
Mats B. Nilsson, professor
Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Enheten för markbiologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
+46 (0)70-688 44 09, mats.b.nilsson@slu.se
Artikeln
Stefan Osterwalder, Kevin Bishop, Christine Alewell, Johannes Fritsche, Hjalmar Laudon, Staffan Åkerblom & Mats B. Nilsson. (2017). Mercury evasion from a boreal peatland shortens the timeline for recovery from legacy pollution. Scientific Reports, DOI:10.1038/s41598-017-16141-7 freely available at www.nature.com/articles/s41598-017-16141-7
SITES Infastruktur på Degerö stormyr
Det stora myrkomplexet Degerö Stormyr ligger inom Svartberget och är en av de mest intensivt studerade myrarna på norra halvklotet. Här finns riggar och kammare för gasmätningar, grundvattenrör och jordanalyser vilket möjliggjort de längsta oavbrutna instrumentella mätningarna av den totala kol- och växthusgasbalansen på en myr i hela världen. Inom myrkomplexet förekommer olika växtsamhällen som representerar näringsfattiga förhållanden och domineras av vitmossor och halvgräs. Torvens djup är mestadels mellan 3-4 meter, med ett maxvärde på 7,8 meter. Grundvattenrör och gasprovtagare finns även i skogsmarkens mineraljord uppströms myren.
Instrumenteringen på Degeröstormyr har använts för att förstå hur myrar på norra halvklotet, både på kort och lång sikt, med avseende på kolcykeln påverkar atmosfären och därmed klimatet. Sedan 1995 bedrivs forskning i syfte att ta reda på hur nedfall av svavel och fosfor tillsammans med ökad temperatur påverkar metanavgivningen från myrar. År 2001 startade kontinuerliga mätningar av flödet av koldioxid mellan myren och atmosfären och från 2004 finns även mätningar av både den årliga avgivningen av metan till atmosfären och borttransporten av kol med avrinnande vatten från myren.
Kevin Bishop, professor
Institutionen för vatten och miljö; Sektionen för geokemi och hydrologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
+46 (0)70-638 25 17, kevin.bishop@slu.se
https://www.slu.se/cv/kevin-bishop/
Mats B. Nilsson, professor
Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Enheten för markbiologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
+46 (0)70-688 44 09, mats.b.nilsson@slu.se
Artikeln
Stefan Osterwalder, Kevin Bishop, Christine Alewell, Johannes Fritsche, Hjalmar Laudon, Staffan Åkerblom & Mats B. Nilsson. (2017). Mercury evasion from a boreal peatland shortens the timeline for recovery from legacy pollution. Scientific Reports, DOI:10.1038/s41598-017-16141-7 freely available at www.nature.com/articles/s41598-017-16141-7
SITES Infastruktur på Degerö stormyr
Det stora myrkomplexet Degerö Stormyr ligger inom Svartberget och är en av de mest intensivt studerade myrarna på norra halvklotet. Här finns riggar och kammare för gasmätningar, grundvattenrör och jordanalyser vilket möjliggjort de längsta oavbrutna instrumentella mätningarna av den totala kol- och växthusgasbalansen på en myr i hela världen. Inom myrkomplexet förekommer olika växtsamhällen som representerar näringsfattiga förhållanden och domineras av vitmossor och halvgräs. Torvens djup är mestadels mellan 3-4 meter, med ett maxvärde på 7,8 meter. Grundvattenrör och gasprovtagare finns även i skogsmarkens mineraljord uppströms myren.
Instrumenteringen på Degeröstormyr har använts för att förstå hur myrar på norra halvklotet, både på kort och lång sikt, med avseende på kolcykeln påverkar atmosfären och därmed klimatet. Sedan 1995 bedrivs forskning i syfte att ta reda på hur nedfall av svavel och fosfor tillsammans med ökad temperatur påverkar metanavgivningen från myrar. År 2001 startade kontinuerliga mätningar av flödet av koldioxid mellan myren och atmosfären och från 2004 finns även mätningar av både den årliga avgivningen av metan till atmosfären och borttransporten av kol med avrinnande vatten från myren.
Vill du driva SITES operativt och vetenskapligt i nästa fas, då letar vi efter just dig! Vill du bland annat utveckla SITES och agera som frontfigur för SITES i omvärlden, läs hela uppdragsbeskrivningen för tjänsten som föreståndare för SITES här. Om du själv är intresserad sök innan 8 november, och hjälp gärna till att sprida annonsen i lämpliga nätverk.
Välkommen med din ansökan och tack på förhand!
Välkommen med din ansökan och tack på förhand!
Forskningsinfrastrukturen SITES kommer få fortsatt finansiering av Vetenskapsrådet (VR). Detta är ett mycket glädjande besked säger Anders Lindroth, SITES föreståndare. Slutligt beslut gällande omfattning och tidsperiod av finansieringen kommer att fastställas efter dialog mellan VR, SLU och konsortiet. Konsortiet som står bakom SITES består av SLU (värd), Polarforskningssekretariatet, samt universiteten i Stockholm, Uppsala och Göteborg.
Mer information om vilka infrastrukturer som får finansiering finns på Vetenskapsrådets hemsida.
Mer information om vilka infrastrukturer som får finansiering finns på Vetenskapsrådets hemsida.
SITES forskare är aktiva i debatten om kalhyggen och hyggesfritt skogsbruk i Svenska dagbladet.
Anders Lindroth är en av undertecknarna till debattinlägget med rubriken ”Överge modellen med kalhyggen – för klimatets skull”.
Tomas Lundmark ger sin replik i ”Hyggesfritt i skogsbruket inte bättre för klimatet”.
Anders Lindroth är en av undertecknarna till debattinlägget med rubriken ”Överge modellen med kalhyggen – för klimatets skull”.
Tomas Lundmark ger sin replik i ”Hyggesfritt i skogsbruket inte bättre för klimatet”.
I augusti och september varje år mäts Sveriges högsta topp. Denna gång följde DN med på resan. Som också stannade till på Tarfala forskningsstation.
DN i Fokus - Kebnekaise
DN i Fokus - Kebnekaise
För de som har tillgång till DN online finns en längre artikel:
På Sveriges högsta topp är klimatförändringen tydlig - länk till DN:s artikel av
Jannike Khilberg och Niklas Thegerström
På Sveriges högsta topp är klimatförändringen tydlig - länk till DN:s artikel av
Jannike Khilberg och Niklas Thegerström
Climate Impacts Research Centre (CIRC) vid Abisko Naturvetenskapliga station med partners invigde i dag Nuolja forskningsstig – ett medborgarforskningsprojekt där turister i Abisko kan medverka i arktisk klimatforskning genom att identifiera växter och registrera dem med hjälp av sin mobil.
– Det har varit en mycket lyckad dag! Särskilt kul var det att ättlingar till Thore C. E. Fries, botanikern som undersökte samma område för 100 år sedan fanns bland våra gäster. Vi fick höra att botanikintresset gått i arv till de båda bröderna Claes och Anders, säger Keith Larson, projektledare och forskare på CIRC vid Umeå universitet.
Denna text är hämtad från Umeå univeristets hemsida och nyheten om att forskningsstigen är invigd, se hela nyheten om invigningen av forskningsstigen längst Noulja på Umeå universitets hemsida här.
SITES har tidigare har skrivit om forskningsstigen här:
- Fenologisk forskningsstig längst berget Nuolja - med klipp från Västerbottenskuriren
- Forskning om växtlighet på Kungsleden nystartar med hjälp av allmänheten
SITES har tidigare har skrivit om forskningsstigen här:
- Fenologisk forskningsstig längst berget Nuolja - med klipp från Västerbottenskuriren
- Forskning om växtlighet på Kungsleden nystartar med hjälp av allmänheten
Linda-Maria Mårtensson och Erik Steen-Jensen har intervjuats av Sveriges Radios P4 Malmöhus.
Linda-Maria Mårtensson berättar om SAFE och SITES Spectral, den nya anläggningen med olika agroekosystem t.ex. perennt vete och rader med äppleträd och ger exempel på hur mätprogram kopplas an till den fenologiska utvecklingen av grödorna.
Lyssna och läs om Sveriges Radios inslag om Här testas framtidens växtodling här.
Erik Steen-Jensen berättar om odlingen av ekologiska linser i Sverige. Sedan efterfrågan av andra typer av proteinkällor ökat de senaste åren pågår samtidigt ett samarbete med odlare och forskare på Lönnstorp för att kunna skörda ekologiska linser. Plantorna är relativt små och har svårt att konkurrera med ogräs, därför samodlas de t.ex. med havre. Även om plantan är liten är den en nyttogörare, eftersom de fixerar kväve i marken.
Lyssna och läs om Sveriges Radios inslag om På SLU i Alnarp odlas framtidens grödor här.
Linda-Maria Mårtensson berättar om SAFE och SITES Spectral, den nya anläggningen med olika agroekosystem t.ex. perennt vete och rader med äppleträd och ger exempel på hur mätprogram kopplas an till den fenologiska utvecklingen av grödorna.
Lyssna och läs om Sveriges Radios inslag om Här testas framtidens växtodling här.
Erik Steen-Jensen berättar om odlingen av ekologiska linser i Sverige. Sedan efterfrågan av andra typer av proteinkällor ökat de senaste åren pågår samtidigt ett samarbete med odlare och forskare på Lönnstorp för att kunna skörda ekologiska linser. Plantorna är relativt små och har svårt att konkurrera med ogräs, därför samodlas de t.ex. med havre. Även om plantan är liten är den en nyttogörare, eftersom de fixerar kväve i marken.
Lyssna och läs om Sveriges Radios inslag om På SLU i Alnarp odlas framtidens grödor här.
Nu i juni besökte Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning Röbäcksdalen, där bland annat SITES presenterades.
Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning som administreras av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Stiftelsens huvudsaklig uppgift är att befordra och understödja en fördjupad teknisk-vetenskaplig växtnäringsforskning med särskild inriktning på användningen av mineralgödsel och kalkningsmedel i Sverige. Syftet är att åstadkomma praktiskt tillämpbara, ekonomiskt betydelsefulla och miljömässigt uthålliga resultat.
Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning som administreras av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Stiftelsens huvudsaklig uppgift är att befordra och understödja en fördjupad teknisk-vetenskaplig växtnäringsforskning med särskild inriktning på användningen av mineralgödsel och kalkningsmedel i Sverige. Syftet är att åstadkomma praktiskt tillämpbara, ekonomiskt betydelsefulla och miljömässigt uthålliga resultat.
Mer information om Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning.
Kommer du vandra i Abisko i sommar, då kan du vara del i ett medborgarforskningsprojekt som kommer att observera och följa växters fenologiska utveckling längst sluttningen på berget Nuolja.
För 100 år sedan gjorde botanisten och föregångaren Thore C. E. Fries samma sak och noterade datum för snösmältningen och följde utvecklingen av 150 växtarter. Det finns fortfarande snö på sluttningen men den smälter väldigt fort nu i juni och många växter har börjat utveckla knoppar och löv.
Intresserade av att delta i forskningsprojektet uppmanas kontakta projektledare Keith Larsson på AbiskoCitizenScience@gmail.com.
Forskningsstigen kommer att invigas 27-28 juni under Arktiska dagar i Abisko samtidigt som den digitala applikationen deltagarna ska använda presenteras. Mer information om Arktiska dagar i Abisko, finns här.
Keith Larsson som projekteldare berättade om projetket i Västerbottens kuririen 2017-06-01.
För 100 år sedan gjorde botanisten och föregångaren Thore C. E. Fries samma sak och noterade datum för snösmältningen och följde utvecklingen av 150 växtarter. Det finns fortfarande snö på sluttningen men den smälter väldigt fort nu i juni och många växter har börjat utveckla knoppar och löv.
Intresserade av att delta i forskningsprojektet uppmanas kontakta projektledare Keith Larsson på AbiskoCitizenScience@gmail.com.
Forskningsstigen kommer att invigas 27-28 juni under Arktiska dagar i Abisko samtidigt som den digitala applikationen deltagarna ska använda presenteras. Mer information om Arktiska dagar i Abisko, finns här.
Keith Larsson som projekteldare berättade om projetket i Västerbottens kuririen 2017-06-01.
För hundra år sedan genomförde botanikern Thore C. E. Fries en undersökning av snösmältning och vegetationens växlingar över årstiderna (fenologi) i den relativt nya nationalparken i Abisko (etablerades år 1909). Hans studie ägde rum längs en stig från foten till toppen av fjället Nuolja som ligger vid starten på Kungsleden – Sveriges mest kända vandringsled. När han vandrade uppför och nerför bergssluttningen cirka 150 gånger under studiens tre år kunde han förmodligen inte föreställa sig hur viktigt hans studie skulle bli 100 år senare.
Nu ska alltså projektet starta igen. Med allmänhetens hjälp ska effekterna av 100 års klimatförändringar i Abisko dokumenteras. Projektet leds av forskaren Keith Larson vid Climate Impacts Research Centre, Umeå universitet.
Med hjälp av en mobilapp, som utvecklas av Svenska fenologinätverket, kan besökaren notera sina data och lagra fotografier. Längs med forskningsstigen kommer de också kunna läsa skyltar med information om klimatforskning i Arktis och de verktyg som behövs, för att förstå hur forskningen utförs och själva kunna jämföra sina resultat direkt med den ursprungliga studien från 1917 berättar Keith Larson.
Är du intresserad av att göra vetenskapen en tjänst?
Intresserade (Abisko) besökare uppmanas att kontakta forskare på AbiskoCitizenScience@gmail.com
Denna text är hämtad från Polarforskningssekretaratets hemsida.
Pressmeddelandet om nyheten skickades av Umeå universiet
Svenska fenologinätverket skriver om projektet på Naturens kalenders facebook sida
Abisko Naturrum är också partner i projektet
Gunhild ”Ninis” Rosqvist har gästat SVT programmet Go`kväll och berättat om sin drivkraft för forskning i arktiska miljöer. Ninis berättar också om arbetet på fältstationen i Tarfala i form av stöd till forskare och dess monitporingprogram.
Förändringar i det arktiska landskapet kan symboliseras av smältande glaciärer, men det finns också andra element i landskapet som gör förändringarna påtagliga. Med andra is och snöförhållanden påverkas renskötsel, transporter, turism, lavinfara samt förutsättningarna eller möjligheterna att nå Sveriges högsta punkt.
Förändringar i det arktiska landskapet kan symboliseras av smältande glaciärer, men det finns också andra element i landskapet som gör förändringarna påtagliga. Med andra is och snöförhållanden påverkas renskötsel, transporter, turism, lavinfara samt förutsättningarna eller möjligheterna att nå Sveriges högsta punkt.
Storglaciärern har under 100 år förlorat en tredjedel av sin massa, det motsvarar 150 Globenarenor - Gunuild "Ninis" Rosqvist.
Lyssna på Ninis berättelse och få fler exempel på klimatförändringar i Arktis. Intervjun startar 3:43 in i programmet här.
Möt forskare i Abisko och Svartberget som erhållit Wallenberg Academy Fellows anslag i denna film Sverige – ett titthål för framtida klimatförändringar.
SITES styrelseledamot är också en Wallenberg Academy Fellow forskare, hon berättar här om sin forskning om hur moln renar luft från partiklar.
2016 erhöll Jan Kalsson m.fl. ett projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som ska undersöka hur fjällfisk påverkas av varmare klimat via flera SITES-stationer.
SITES styrelseledamot är också en Wallenberg Academy Fellow forskare, hon berättar här om sin forskning om hur moln renar luft från partiklar.
2016 erhöll Jan Kalsson m.fl. ett projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som ska undersöka hur fjällfisk påverkas av varmare klimat via flera SITES-stationer.
Samtliga artiklar och filmen här är skrivna och gjorda av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Sista skörden är en dokumentär av Tina-Marie Qwiberg. Den lyfter jordbruksekosystemets utmaningar med monokulturer, näringsinnehåll, organiskt material och biologiskt mångfald utifrån aspekten att det är en ekvation som inte går ihop.
Att matjorden som vi odlar i utarmas på biologisk mångfald och organiskt material vilket bland annat leder till livsmedel med lägre näringsinnehåll. Vi konsumerar mer idag än tidigare och har fått välfärdssjukdomar. Tillgänglig yta av matjord att odla på minskar när städer växer. Om alla dessa parametrar fortsätter att minska respektive öka kommer matjorden kollapsa, och det är snart – vart ska våra livsmedel komma ifrån då?
I dokumentären möter Tina-Marie bland annat forskare och förespråkare som vill öka matjordens mängd av organiskt material, bland annat genom att använda fleråriga växter. Ett experiment med fleråriga grödor finns på Lönnstorp inom SAFE, SITES Agroekologiska Fält Experiment där dokumentären visar flera exempel på hur SAFE kan användas för att studera potentiella framtida odlingssystem.
Att matjorden som vi odlar i utarmas på biologisk mångfald och organiskt material vilket bland annat leder till livsmedel med lägre näringsinnehåll. Vi konsumerar mer idag än tidigare och har fått välfärdssjukdomar. Tillgänglig yta av matjord att odla på minskar när städer växer. Om alla dessa parametrar fortsätter att minska respektive öka kommer matjorden kollapsa, och det är snart – vart ska våra livsmedel komma ifrån då?
I dokumentären möter Tina-Marie bland annat forskare och förespråkare som vill öka matjordens mängd av organiskt material, bland annat genom att använda fleråriga växter. Ett experiment med fleråriga grödor finns på Lönnstorp inom SAFE, SITES Agroekologiska Fält Experiment där dokumentären visar flera exempel på hur SAFE kan användas för att studera potentiella framtida odlingssystem.
Sista skörden finns på SVT play och kan ses fram till 22 oktober.
SAFE - SITES Agroekologiska Fält Experiment finns beskrivet på engelska här.
SAFE - SITES Agroekologiska Fält Experiment finns beskrivet på engelska här.
Parallellt med årliga rapporter om rekordtemperaturer i arktiska områden har en rad mätstationer som följer sötvattensflödena i dessa områden lagts ned. Om denna trend fortsätter blir det snart omöjligt för oss att ta fram vetenskapliga underlag inför klimatpolitiska beslut. Det skriver SLU-forskaren Hjalmar Laudon och kollegor från Skottland, Kanada och USA i ett debattinlägg i tidskriften Nature Geoscience den 2 maj.
Som tur är finns det fortfarande några delar att rädda, men det kräver att finansieringen av de mätstationer som fortfarande är aktiva faktiskt fortsätter, säger Hjalmar Laudon.
Hela denna text är ett utdrag av pressmeddelandet från SLU, 2017-05-02. Artikeln är publicerad i Nature Geoscience den 2 maj.
Pressmeddelandet samt länk till artikeln i sin helhet finns här.
Pressmeddelandet samt länk till artikeln i sin helhet finns här.
Grimsö forskningsstation är helt unik som viltekologiskt centrum i Sverige. Här bedrivs bland annat inventeringar av flera djurarter för miljöövervakning där resultat och kunskap sedan används inom forskning och förvaltning. SITES har pratat med tre nyckelpersoner om inventeringen, miljöövervakningen och forskning om smågnagare, Gunnar Jansson, Frauke Ecke och Petter Kjellander.
Två gånger varje år genomförs inventeringar av smågnagare på Grimsö, i maj och i september. Smågnagare är en av SITES Grimsös 19 monitoringserier vilket även inkluderar t.ex. älg, räv och stare. 2017 blir det 45:e året i rad som smågnagare inventeras vilket inkluderar sorkar, möss och näbbmöss. Även en del större djur som bäver, hare, kanin är också gnagare, men de inkluderas alltså inte i denna inventering.
Gunnar Jansson är forskare och koordinerar SITES verksamhet på Grimsö. Han säger att syftet med inventeringen på Grimsö är att följa smågnagarnas populationsdynamik, vilken är en viktig faktor i ekosystemen eftersom framför allt sorkar i sin tur påverkar upp- och nedgångar för flera andra arter.
Gunnar Jansson är forskare och koordinerar SITES verksamhet på Grimsö. Han säger att syftet med inventeringen på Grimsö är att följa smågnagarnas populationsdynamik, vilken är en viktig faktor i ekosystemen eftersom framför allt sorkar i sin tur påverkar upp- och nedgångar för flera andra arter.
I förlängningen märks alltså toppåren för sork rätt tydligt i rävstammen (samma och nästa år) och överlag ses en fin överensstämmelse även med till exempel skogsharens populationsdynamik. Ett bra ”sorkår” gynnar många arter, finns det mycket sork att tillgå för rävarna minskar predationstrycket på flera andra småviltarter, t.ex. tjäder, orre och hare.
Hur går inventeringen på Grimsö till?
Inventeringen är upplagd för att spegla hela forskningsområdets 13 000 ha förklarar Gunnar Jansson. I 20 systematiskt utlagda rutor om vardera 1 ha placeras 50 fällor. De totalt 1000 fällorna står i varje inventeringsomgång ute under tre dygn, och vittjas och vid behov laddas om varje dag.
I Sverige finns det ett antal olika arter smågnagare, på Grimsö hittas vanligtvis fyra-fem arter där fynd av skogssork dominerar kraftigt, därefter åkersork samt större och mindre skogsmus. Sorkindex, totalt och för respektive art, tas fram i enheten Fångster/100 fällnätter.
I Sverige finns det ett antal olika arter smågnagare, på Grimsö hittas vanligtvis fyra-fem arter där fynd av skogssork dominerar kraftigt, därefter åkersork samt större och mindre skogsmus. Sorkindex, totalt och för respektive art, tas fram i enheten Fångster/100 fällnätter.
Den nationella miljöövervakningen av smågnagare
Inventeringarna vid Grimsö ingår tillsammans med ett flertal platser runt om i landet i det nationella miljöövervakningsprogrammet för smågnagare. Programmet är en del av SLUs uppdrag inom Fortlöpande Miljöanalys (FOMA), där Frauke Ecke vid SLU i Umeå är koordinator.
Inventeringen på Grimsö forskningsområde representerar Bergslagen men den nationella övervakningen täcker även in andra områden, berättar Frauke Ecke. Bland annat ingår området kring Vindeln, i närheten av Svartberget, med den längsta tidsserien sedan 1971 och med 58 permanenta fångstytor. Till detta kommer miljöövervakningen i fjällen sedan 2001, i Vålådalen/Ljungdalen med 42 fångstytor, Ammarnäs sedan 1995 med 44 fångstytor och Stora Sjöfallet sedan 2001 med 41 fångstytor.
Trots det stora geografiska avståndet finns det många likheter i sorkarnas populationsdynamik mellan Grimsö och Vindeln, både med avseende på cyklicitet och populationstäthet säger Frauke Ecke. Medan bägge områden har karakteriserats av minskningar i täthet av framför allt åkersork under 1990-talet fram till ca 2010, kännetecknas dock fjällområdena fortfarande av stora populationsfluktuationer.
Inventeringen på Grimsö forskningsområde representerar Bergslagen men den nationella övervakningen täcker även in andra områden, berättar Frauke Ecke. Bland annat ingår området kring Vindeln, i närheten av Svartberget, med den längsta tidsserien sedan 1971 och med 58 permanenta fångstytor. Till detta kommer miljöövervakningen i fjällen sedan 2001, i Vålådalen/Ljungdalen med 42 fångstytor, Ammarnäs sedan 1995 med 44 fångstytor och Stora Sjöfallet sedan 2001 med 41 fångstytor.
Trots det stora geografiska avståndet finns det många likheter i sorkarnas populationsdynamik mellan Grimsö och Vindeln, både med avseende på cyklicitet och populationstäthet säger Frauke Ecke. Medan bägge områden har karakteriserats av minskningar i täthet av framför allt åkersork under 1990-talet fram till ca 2010, kännetecknas dock fjällområdena fortfarande av stora populationsfluktuationer.
Sorkår förekommer ibland som fenomen, vad betyder det och vad beror det på?
Generellt sett kan man dela in populationsdynamiken i botten-, mellan- och toppår eller sorkår, där de sistnämnda nu mer är ovanliga i södra och mellersta Sverige. Däremot är sorkpopulationerna fortfarande cykliska i Bergslagen, dock med lägre tätheter nu jämfört med 1970- och 1980-talet, säger Frauke Ecke.
Uppkomsten av riktigt ordentliga toppår beror troligen på flera samverkande faktorer, men överlag tycks vintrar med mycket snö och långvariga snötäcken generera goda förutsättningar. Detta kan bero på att sorkarna under gynnsamma vinterförhållanden kan gömma sig under snön från predatorer, har där enklarare att hitta föda och kan därför reproducera sig nästan året runt eller åtminstone kan de starta reproduktionen tidigare jämfört med år med ogynnsamma vinterförhållanden. Efter en snörik vinter finns det därför ofta mycket sork i markerna.
De högsta noteringarna från senare år vid Grimsö var 2005, 2010 och 2014, men överlag har alltså fluktuationerna minskat under senare decennier berättar Gunnar Jansson. I perioden 1988-98 (varav de fem första vintrarna kan klassas som ”gröna”) hade Grimsöområdet t.ex. endast ett mellanår, i övrigt mycket låga noteringar. Att år med riktiga toppar blivit allt mer ovanliga i Göta- och Svealand antas generellt hänga ihop med allt mildare vintrar.
Uppkomsten av riktigt ordentliga toppår beror troligen på flera samverkande faktorer, men överlag tycks vintrar med mycket snö och långvariga snötäcken generera goda förutsättningar. Detta kan bero på att sorkarna under gynnsamma vinterförhållanden kan gömma sig under snön från predatorer, har där enklarare att hitta föda och kan därför reproducera sig nästan året runt eller åtminstone kan de starta reproduktionen tidigare jämfört med år med ogynnsamma vinterförhållanden. Efter en snörik vinter finns det därför ofta mycket sork i markerna.
De högsta noteringarna från senare år vid Grimsö var 2005, 2010 och 2014, men överlag har alltså fluktuationerna minskat under senare decennier berättar Gunnar Jansson. I perioden 1988-98 (varav de fem första vintrarna kan klassas som ”gröna”) hade Grimsöområdet t.ex. endast ett mellanår, i övrigt mycket låga noteringar. Att år med riktiga toppar blivit allt mer ovanliga i Göta- och Svealand antas generellt hänga ihop med allt mildare vintrar.
Med sorkarna kommer sorkfeber – eller?
Sorkfeber omskrivs ibland, främst under våren, och aktualiseras när trädgården ska städas, veden ska hanteras mm. Sorkfeber hör till kategorin zoonoser, dvs. sjukdomar som bärs och sprids via djur till människan, ett forskningsområde som stärkts på sistone både i Sverige och internationellt och ett område Frauke Ecke själv forskar inom. Sorkfeber orsakas av Puumala viruset (PUUV) och där skogssork är enda värddjuret. Inom ett forskningsprojekt som Frauke Ecke ledde undersöktes biobankade skogssorkar som fångades inom den nationella miljöövervakningen i Vindelområdet.
I den studien visade det sig att andelen PUUV infekterade djur är direkt kopplad till antal skogssorkar, så med fler sorkar finns det fler PUUV infekterade djur. Dessutom verkar en artrik smådäggdjursfauna och sorkarnas predatorer kunna motverka PUUV infektionen bland sorkarna. Av en hittills okänd anledning verkar dock fallen av sorkfeber hos människan vara vanligast i Sveriges fyra nordligaste län, trots att skogssork också är en vanlig art i Bergslagen och andra delar av Sverige förklarar Frauke Ecke.
Mer forskning om sorkar – behov och användning av data
Petter Kjellanders forskningsprojekt är också kopplat till zoonoser och epizootier, där det senare innebär allvarliga smittsamma sjukdomar som kan utgöra allvarliga hot mot människors eller djurs hälsa. Från de fångster som görs inom Grimsös inventering tas vävnadsprover på hjärna, hjärta, lunga och mjälte hos smågnagarna. Prover som Petter och hans kollegor undersöker för att hitta eventuella fästingburna patogener som borrelia, anaplasma och TBE-virus. Därför finkammas också dessa gnagare för alla fästingar som de bär på. Därefter analyseras även fästingarna för samma sjukdomsalstrare. Just nu ligger intresset främst på att undersöka gnagarnas betydelse för fästingarnas spridning av borreliabakterien, d.v.s. spelar det någon roll för fästing- och borreliaförekomsten i ett område om det är ett topp- eller bottenår bland smågnagarna?
Prognoser för den framtida populationsutvecklingen för sorkarna är också viktiga för bl.a. skogssektorn, där framför allt åkersork kan vara ett skadedjur i skogsplanteringarna. Dessa prognoser åstadkoms tack vare de långa tidsserier som har samlats in inom den nationella miljöövervakningen.
Internationellt har data från den nationella miljöövervakningen av smågnagare använts för jämförande studier. Man har bl.a. kunnat konstatera att den långvariga nedgången hos framför allt gråsiding, som är en underart av skogssork, och åkersork sammanfaller med motsvarande långvariga nedgång hos sorkar i andra delar av Europa.
Prognoser för den framtida populationsutvecklingen för sorkarna är också viktiga för bl.a. skogssektorn, där framför allt åkersork kan vara ett skadedjur i skogsplanteringarna. Dessa prognoser åstadkoms tack vare de långa tidsserier som har samlats in inom den nationella miljöövervakningen.
Internationellt har data från den nationella miljöövervakningen av smågnagare använts för jämförande studier. Man har bl.a. kunnat konstatera att den långvariga nedgången hos framför allt gråsiding, som är en underart av skogssork, och åkersork sammanfaller med motsvarande långvariga nedgång hos sorkar i andra delar av Europa.
Det 44:e och nu stundande 45 året av smågnagarinventering
Våren 2016 uppvisade låg tillgång på smågnagare i Bergslagen, med ett sorkindex på totalt 0,6 fångster/100 fällnätter. På hösten var det däremot en riktigt bra topp med 4,98 fångster/100 fällnätter.
Resultat till och med den 44:e inventeringssäsongen över smågnagares populationsdynamik finns sammanställda, fritt tillgängliga via Grimsö forskningsstation eller SITES hemsida, i maj 2017 börjar en ny inventeringsomgång.
Resultat till och med den 44:e inventeringssäsongen över smågnagares populationsdynamik finns sammanställda, fritt tillgängliga via Grimsö forskningsstation eller SITES hemsida, i maj 2017 börjar en ny inventeringsomgång.
Kontakt:
Gunnar Jansson, SITES stationsföreståndare på Grimsö Forskningsstation
Frauke Ecke – koordinator för det nationella miljöövervakningsprogrammet av smågnagare som ingår i SLUs fortlöpande miljöanalys (Foma). Verksam vid SLU i Umeå.
Petter Kjellander, Professor Viltekologi, Ekologi SLU, Grimsö forskningsstation
Gunnar Jansson, SITES stationsföreståndare på Grimsö Forskningsstation
Frauke Ecke – koordinator för det nationella miljöövervakningsprogrammet av smågnagare som ingår i SLUs fortlöpande miljöanalys (Foma). Verksam vid SLU i Umeå.
Petter Kjellander, Professor Viltekologi, Ekologi SLU, Grimsö forskningsstation
Under april och maj 2017 befinner sig en grupp universitetsstudenter i Abisko för att studera arktisk geoekologi. Kursen ges av Umeå universitet och brukar locka flera internationella deltagare.
Maria Myrstener och Gerard Rocher-Ros som båda är doktorander vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet bloggar om sin tid i Abisko samt de studentprojekt de hjälper till med.
Läs gärna mer på deras forskarblogg:
Maria Myrstener
Gerard Rocher-Ros
Maria Myrstener och Gerard Rocher-Ros som båda är doktorander vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet bloggar om sin tid i Abisko samt de studentprojekt de hjälper till med.
Läs gärna mer på deras forskarblogg:
Maria Myrstener
Gerard Rocher-Ros
– Renen hittar inte längre föda, berättar Niila Inga från Laevas sameby utanför Kiruna. Och vi kan inte vända oss till våra äldre för att få råd. Ingen har upplevt något liknande förut.
Niila Inga och Gunhild Rosqvist medverkar i Vetenskapens värld måndag 10 april 2017. Kl. 20.00 i SVT 2.
Länk till mer information om inslaget.
Niila Inga och Gunhild Rosqvist medverkar i Vetenskapens värld måndag 10 april 2017. Kl. 20.00 i SVT 2.
Länk till mer information om inslaget.
Under sista veckan in mars pågår en fyra dagars workshop på Grimsö med titeln; Introduction to conservation conflicts, what they are and why we might need game theories.
Workshopen, med ca 15 deltagare (från 5 olika länder), leds av Steve Redpath som innehar H. M. Konungens professur i miljövetenskap 2016/2017 knuten till institutionen för Ekologi och Grimsö forskningsstation. Steve är verksam vid Grimsö under perioden mars-september i år och kommer i huvudsak fortsätta sin forskning kring konflikter mellan naturvärden/uthållig naturförvaltning och andra mänskliga aktiviteter/behov, ett tema inom vilket han är en av de världsledande.
Länk till Steve Redpaths` introduktionsföreläsning till professuren på Ultuna tidigare i år (på engelska).
Workshopen, med ca 15 deltagare (från 5 olika länder), leds av Steve Redpath som innehar H. M. Konungens professur i miljövetenskap 2016/2017 knuten till institutionen för Ekologi och Grimsö forskningsstation. Steve är verksam vid Grimsö under perioden mars-september i år och kommer i huvudsak fortsätta sin forskning kring konflikter mellan naturvärden/uthållig naturförvaltning och andra mänskliga aktiviteter/behov, ett tema inom vilket han är en av de världsledande.
Länk till Steve Redpaths` introduktionsföreläsning till professuren på Ultuna tidigare i år (på engelska).
Inför forskingsexperitionen till Antarktis i december 2017 övar forskarna redan nu på att vistas i liknande miljöer vilket de gör i Abisko. Denna vinterdag bjöd på blåsigt och -5 grader, förhållanden som mycket väl kan jämföras med högsommaren på Antarktis.
Det är ovärdeligt att få uppleva en liknade miljö innan expeditionen börjar, dels säkerhetsmässigt vad gäller, tansport med skotrar, brandfara och räddning samt att vistas och arbeta på glaciärer. I december 2017 åker forskanrna till den antarkiska högsommaren för att beräkna hur mycket isarna har smält sedan senaste istiden förberedda med erfarenheter de fått genom att vistas i Abisko.
Se inslaget från SVT nyheter Norrbotten här
Det är ovärdeligt att få uppleva en liknade miljö innan expeditionen börjar, dels säkerhetsmässigt vad gäller, tansport med skotrar, brandfara och räddning samt att vistas och arbeta på glaciärer. I december 2017 åker forskanrna till den antarkiska högsommaren för att beräkna hur mycket isarna har smält sedan senaste istiden förberedda med erfarenheter de fått genom att vistas i Abisko.
Se inslaget från SVT nyheter Norrbotten här
Projektets koordinator, Pablo Urrutia Cordero, besökte Asa forskningsstation den 13 februari. Han presenterade planerna och ekonomin för AquaNet under 2017 och diskuterade med personalen i Asa hur genomförandet kan göras här. Vid besöket gjordes även en tur ut på Feresjöns is, för att titta på placeringen av plattformen och diskutera lösningar för kommande installationer som ska ske på plattformen.
Installationerna i Feresjön i Asa för SITES Water har fortskridit under hösten och vintern. När väl flotten där mätstationen ska anläggas var på plats, installerades utrustningen för temperaturprofilmätningen. Sjön är 11,5 m djup på platsen där flotten ligger och temperaturen mäts var 0,5 m över hela djupet. Detta är den enda utrustning som kommer att finnas på plats året runt, medan övrig mätutrustning kommer att finnas på plats under den isfria perioden. Även en mätdamm för flödesmätning och vattenprovtagning har anlagts i Rävabäcken, som är det främsta tillflödet till Feresjön, har anlagts under vintern.
Under de tre vintermånaderna som gått efter starten på temperaturmätningarna den 21 november, har sjön haft tre perioder med is, då vattnet har skiktat sig i en tydlig gradient (se figur), däremellan har isen gått upp, vattnet har rörts om och temperaturen har jämnats ut över hela djupet. Sedan årsskiftet har isen legat permanent på sjön.
I februari träffades Ola Langvall, Pablo Urrutia Cordero, Don Pierson and William Colom på Erkens forskningsstation för att planera installationerna som ska göras på AquaNet-plattformarna.
Don och William visade först hur vattenprovtagning och behandlingar kan utföras i mesocosmerna under vinterförhållanden med istäcke. Därefter gjordes ett besök på ön i Erken, där större delen av de fasta installationerna finns i Erkens infrastruktur. Gruppen ägnade resten av dagen åt att gå igenom dataloggrar och givare, hur kommunikationen kan upprättas och hur de ska programmeras för att mäta och lagra data från sensorerna, liksom hur sensorerna ska installeras i mesocosmerna. Datalogger/sensor-installationen ska testas vid Asa forskningsstation och den fysiska installationen av mesocosmer, givare och omrörare ska testas vid Erkenlaboratoriet innan AquaNet samlas till workshop i slutet av april.
Don och William visade först hur vattenprovtagning och behandlingar kan utföras i mesocosmerna under vinterförhållanden med istäcke. Därefter gjordes ett besök på ön i Erken, där större delen av de fasta installationerna finns i Erkens infrastruktur. Gruppen ägnade resten av dagen åt att gå igenom dataloggrar och givare, hur kommunikationen kan upprättas och hur de ska programmeras för att mäta och lagra data från sensorerna, liksom hur sensorerna ska installeras i mesocosmerna. Datalogger/sensor-installationen ska testas vid Asa forskningsstation och den fysiska installationen av mesocosmer, givare och omrörare ska testas vid Erkenlaboratoriet innan AquaNet samlas till workshop i slutet av april.
På detta möte delas dessa erfarenheter med övriga projektdeltagare, för att diskutera och fastställa den slutliga lösningen som senare ska implementeras på alla plattformar.
SLU i Alnarp söker en postdoktor till Institutionen för biosystem och teknologi.
Tjänsten är inom jordbruksvetenskap med inriktning på mikrobiell markekologi i produktionsgräsmarker. Forksningen kommer ingå i EU-samarbetet BIOINVENT och delvid bredrivas på Lönnstorp.
Annonsen i sin helhet
Kontakt: Linda-Maria Mårtensson
Tjänsten är inom jordbruksvetenskap med inriktning på mikrobiell markekologi i produktionsgräsmarker. Forksningen kommer ingå i EU-samarbetet BIOINVENT och delvid bredrivas på Lönnstorp.
Annonsen i sin helhet
Kontakt: Linda-Maria Mårtensson
Denna vecka är det OIKOS konfernes i Lund. SITES deltar under onsdagen den 8 februari med en workshop inom "Hur SITES och ICOS kan stödja din forksning"
Mer om OIKOS
Mer om ICOS
Mer om SITES turné
Välkomna att delta!
Mer om OIKOS
Mer om ICOS
Mer om SITES turné
Välkomna att delta!
Radioprogrammet Vetandets värld i Sveriges radio P1 har besökt Asa och Tillväxtparken mitt under vårens helikoptergödsling av ett antal granungskogar. Målet är att öka produktionen med 50 %.
Någon liknande satsning har aldrig tidigare genomförts på landskapsnivå. Att gödsling leder till ökad tillväxt i bestånd vet man sedan länge, men hur helheten påverkas och vad som händer på landskapsnivå är mer oklart.
Radioprogrammet och de forskningsfrågor som låg till grund för etableringen av tillväxtparken tar sitt avstamp i de allt högre krav som ställs på skogen.
Radioprogrammet och de forskningsfrågor som låg till grund för etableringen av tillväxtparken tar sitt avstamp i de allt högre krav som ställs på skogen.
Den ska helst vara orörd och bevara biologisk mångfald. Samtidigt ska råvara levereras till en växande befolkning.
Tillväxtparken i Asa är 1500 ha som till största delen består av granskog men även introducerade trädslag som hybridlärk och contorta. För att öka tillväxten används flera verktyg. Bra och effektiva markberedningsmetoder som inversmarkberedning tillsammans med förädlat plantmaterial utgör en bra start. I ungskogsstadiet startar gödslingen som sedan sker vartannat år tills skogen har slutit sig. Gödslingsgivan bestäms efter barranalyser för att optimera givan och minska risken för utlakning.
Parallellt med de tillväxthöjande åtgärderna pågår olika monitoringaktiviteter för att ha koll på vilka andra effekter det intensiva brukandet har på skogsekosystemet. Mätningar av kemisk ämnestransport i ett antal avrinningsområden inom tillväxtparken pågår kontinuerligt liksom med nettotransport (flux) av koldioxid över en av parkens ungskogar.
Tillväxtparken erbjuder en världsunik möjlighet att studera effekterna av intensivskogbruk ur dels ett produktionsperspektiv, dels med avseende på miljöeffekter av det intensiva brukandet. Resursen (skogen, träden och resultaten från de kemiska analyserna mm) står till fritt förfogande för andra forskare, bland annat studerar Therese Johansson skalbaggar vilket hon berättar om i programmet och Patrik Vestin forskar om hur koldioxiden tas upp eller avges av skogen.
Parallellt med de tillväxthöjande åtgärderna pågår olika monitoringaktiviteter för att ha koll på vilka andra effekter det intensiva brukandet har på skogsekosystemet. Mätningar av kemisk ämnestransport i ett antal avrinningsområden inom tillväxtparken pågår kontinuerligt liksom med nettotransport (flux) av koldioxid över en av parkens ungskogar.
Tillväxtparken erbjuder en världsunik möjlighet att studera effekterna av intensivskogbruk ur dels ett produktionsperspektiv, dels med avseende på miljöeffekter av det intensiva brukandet. Resursen (skogen, träden och resultaten från de kemiska analyserna mm) står till fritt förfogande för andra forskare, bland annat studerar Therese Johansson skalbaggar vilket hon berättar om i programmet och Patrik Vestin forskar om hur koldioxiden tas upp eller avges av skogen.
I programmet medverkar parkchef Martin Ahlström, SLU, Patrik Vestin, Naturgeografen vid Lunds universitet, Therese Johanson, institutionen på SLU för vilt, fisk och miljö i Umeå, Johan Bergh, professor vid Linnéuniversitet i Växjö och Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid SLU i Umeå.
Programmet är gjort för Sveriges radio P1 Vetandets värld av Thomas Lindberg.
Lyssna på programmet här
Läs mer om Asa här
Kontakta Martin Ahlström här
Programmet är gjort för Sveriges radio P1 Vetandets värld av Thomas Lindberg.
Lyssna på programmet här
Läs mer om Asa här
Kontakta Martin Ahlström här
Utdrag från Jannike Kihlbergs artikel i Dagens Nyheter 2016-12-27.
” … när det pratas om att klimatförändringen och den globala uppvärmningen märks mest i Arktis verkar många inte tänka på att det handlar om Sverige. Hela delen ovanför polcirkeln – gränsen går strax söder om Jokkmokk – ingår i Arktis. Bilder på isbjörnar som riskerar att drabbas hårt av en varmare värld är vanliga. Men i diskussionen syns sällan bilder på renar som stressas av uppvärmningen” säger Gunhild Rosqvist och Niila Inga.
Niila Inga är renskötare och ordförande i Laevas sameby. Gunhild Roskvist är professor vid Stockholms universitet och chef vid Tarfalas forskningsstation. Sedan tre år samarbetar de i ett projekt för att kartlägga väder och klimat samt hur det påverkar renarna och fjällvärlden.
” … när det pratas om att klimatförändringen och den globala uppvärmningen märks mest i Arktis verkar många inte tänka på att det handlar om Sverige. Hela delen ovanför polcirkeln – gränsen går strax söder om Jokkmokk – ingår i Arktis. Bilder på isbjörnar som riskerar att drabbas hårt av en varmare värld är vanliga. Men i diskussionen syns sällan bilder på renar som stressas av uppvärmningen” säger Gunhild Rosqvist och Niila Inga.
Niila Inga är renskötare och ordförande i Laevas sameby. Gunhild Roskvist är professor vid Stockholms universitet och chef vid Tarfalas forskningsstation. Sedan tre år samarbetar de i ett projekt för att kartlägga väder och klimat samt hur det påverkar renarna och fjällvärlden.
Renskötare står villrådiga när deras traditionella kunskap från generationer tillbaka inte går att tillämpa. Svaret är inte ny teknik, men med hjälp av den kan renskötare och forskare kartlägga renarnas rörelsemönster och koppla det till väder och klimat på strategiska platser i fjällen. Samtidigt är renskötarnas kunskap om t.ex. väder, vind, snöförhållanden, vegetation, bete och observationer av andra djurarter otroligt värdefull, såklart för dem själva men även för forskare. Hittills har vi inte tagit vara på den värdefulla kunskapen samerna har om fjällmiljön tillräckligt mycket, säger Gunhild Rosqvist.
Vid 2016 års kortaste dag borde midvinterkölden vara hård men det var den inte, den 21 december 2016 var det kring nollan, dagen innan plus sex grader varmt i Kiruna med varmare västliga vindar. Renen blir osäker. De är nervösa, förvirrade, det är som om de undrar ”vad är det för årstid?”. Renen går med nosen mot vinden, varma västliga vindar mitt i vintern lurar iväg renen åt fel håll, berättar Niila Inga.
Vid 2016 års kortaste dag borde midvinterkölden vara hård men det var den inte, den 21 december 2016 var det kring nollan, dagen innan plus sex grader varmt i Kiruna med varmare västliga vindar. Renen blir osäker. De är nervösa, förvirrade, det är som om de undrar ”vad är det för årstid?”. Renen går med nosen mot vinden, varma västliga vindar mitt i vintern lurar iväg renen åt fel håll, berättar Niila Inga.
Latest News
- Research Infrastructures are also Educational Infrastructures
- Master Thesis at SITES Bolmen – Studying the brownification of inflows to Lake Bolmen
- September Data in Focus: SITES AquaNet - an open infrastructure to run mesocosm experiments across …
- Re-wetting area in Skogaryd mapped by SITES Spectral drones
- New Eddy Covariance flux tower installment at SITES Röbäcksdalen station
- August Data in Focus: SITES Spectral drone flight over Lönnstorp Station agricultural fields
- AquaNet summer experiments are wrapping up
- Evaluation of camera trap designs – a joint SITES and FoMA project at Grimsö
- July Data in Focus: SITES AquaNet at associated Bolmen Research Station
- Raising the mast at Skogaryd's Stordalen for continued measurement of CO2 exchange between a yo…