2016 > 12
David Bastviken, professor vid Tema Miljöförändring, har fått närmare 20 miljoner kronor via ett ERC Consolidator Grant, en bidragsform som ges till excellent forskning.

ERC står för European Research Council och stödjer forskare inom alla vetenskapliga områden som bedriver excellent forskning av yttersta kvalité. David Bastviken får 2 miljoner euro fördelade över fem år.
Text och bild kommer från Linköpings universitets nyhetssida.

De fem noderna består av;
(1) uppdelning av avgivning av vatten från ekosystem i transpiration och avdunstning, vilket beskriver växternas möjlighet att använda vatten för tillväxt;
(2) träds effektivitet i vattenanvändandet, vilket bestämmer hur mycket koldioxid som binds i fotosyntes per enhet vatten som förloras vid transpirationen;
(3) uppdelningen av fotosyntes, som driver tillväxten, och fotorespiration som leder till energiförlust;
(4) uppdelningen av total respiration mellan olika respirationsvägarna (normal och alternativ respiration) vilket styr effektiviteten av biomassaproduktionen, samt
(5) fördelningen i tillväxten mellan ovanjordsdelar (stam, skott, blad) och
underjordsdelar (rötter, mykorrhiza) vilket avgör hur stor andel av skogstillväxten som bidrar till stam- och grentillväxt och därmed kan skördas i form av skogsbiomassa.
Noderna ska nu detaljstuderas i anslutning till Svartbergets forskningsstation, där Niles Hasselquist startat igång sina fältmätningar av savflöden kopplade till nod ett. Han är en av många forskare som kommer vara involverade i projektet.

Är det ett detektivarbete i ett komplext vattenledningssystem som ni ska undersöka?
Varför tror du att denna syntetisering/studie i stor skala görs nu?
NRM isotopomermätningar är en annan viktig resurs. Expertis på det området står forskare på NMR-labbet vid Umeå universitet för som med NMR analyserar fördelningen av kol-13 mellan atomerna i glukosringar och därigenom får information om fotosyntes och respiration vid just det tillfälle när glukosringen bildades. Denna teknik gör det därmed möjligt att gå tillbaka i tiden och analysera material från årsringar för att veta hur trädet växte under andra miljöförhållanden ink. koldioxidkoncentration i atmosfären vilket ska göras i nod 3.

Naturliga förhållanden under lång tid – behov av fältmätningar
Det huvudsakliga studieområdet för noderna utgörs av Svartbergets basinfrastruktur i SITES, dvs de befintliga monitoringplatserna av klimat, markvatten, bäckvattennätverket vilket kompletteras med ICOS-masten. I Niles delprojekt, nod ett, har träd försetts med savflödesmätare i närheten av ICOS masten. Mätningar från sensorer i ICOS masten hjälper också till att skapa en uppskattning på transpiration från hela skogsbeståndet runt omkring. Information som är viktig vid beräkningar/kalibreringen av transpirationen från savflödesmätningarna på individuella träd.
Ni har precis börjat men vad har ni redan hunnit starta igång?

Huvudsökande: Torgny Näsholm, SLU Umeå
Niles Hasselquist, SLU Umeå
Svartberget Research Station
Om projektet på Knut Och Alice Wallenbergs stiftelses hemsida
Foton av Anders Esselin, Ida Taberman, Johannes Tiwari och Niles Hasselquist.
Svartbergets dataunderalg till studien har koordinerats av Hjalmar Laudon, Krycklans vetenskapligt ansvarige och professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU i Umeå.

Video där författaren Thomas Crowther berättar om studien.
Pressmeddelande och artikel från SLU angående studien
Läs mer om Krycklanprojektet vid Svartberget
2016 > 12
David Bastviken, professor vid Tema Miljöförändring, har fått närmare 20 miljoner kronor via ett ERC Consolidator Grant, en bidragsform som ges till excellent forskning.

ERC står för European Research Council och stödjer forskare inom alla vetenskapliga områden som bedriver excellent forskning av yttersta kvalité. David Bastviken får 2 miljoner euro fördelade över fem år.
Text och bild kommer från Linköpings universitets nyhetssida.

De fem noderna består av;
(1) uppdelning av avgivning av vatten från ekosystem i transpiration och avdunstning, vilket beskriver växternas möjlighet att använda vatten för tillväxt;
(2) träds effektivitet i vattenanvändandet, vilket bestämmer hur mycket koldioxid som binds i fotosyntes per enhet vatten som förloras vid transpirationen;
(3) uppdelningen av fotosyntes, som driver tillväxten, och fotorespiration som leder till energiförlust;
(4) uppdelningen av total respiration mellan olika respirationsvägarna (normal och alternativ respiration) vilket styr effektiviteten av biomassaproduktionen, samt
(5) fördelningen i tillväxten mellan ovanjordsdelar (stam, skott, blad) och
underjordsdelar (rötter, mykorrhiza) vilket avgör hur stor andel av skogstillväxten som bidrar till stam- och grentillväxt och därmed kan skördas i form av skogsbiomassa.
Noderna ska nu detaljstuderas i anslutning till Svartbergets forskningsstation, där Niles Hasselquist startat igång sina fältmätningar av savflöden kopplade till nod ett. Han är en av många forskare som kommer vara involverade i projektet.

Är det ett detektivarbete i ett komplext vattenledningssystem som ni ska undersöka?
Varför tror du att denna syntetisering/studie i stor skala görs nu?
NRM isotopomermätningar är en annan viktig resurs. Expertis på det området står forskare på NMR-labbet vid Umeå universitet för som med NMR analyserar fördelningen av kol-13 mellan atomerna i glukosringar och därigenom får information om fotosyntes och respiration vid just det tillfälle när glukosringen bildades. Denna teknik gör det därmed möjligt att gå tillbaka i tiden och analysera material från årsringar för att veta hur trädet växte under andra miljöförhållanden ink. koldioxidkoncentration i atmosfären vilket ska göras i nod 3.

Naturliga förhållanden under lång tid – behov av fältmätningar
Det huvudsakliga studieområdet för noderna utgörs av Svartbergets basinfrastruktur i SITES, dvs de befintliga monitoringplatserna av klimat, markvatten, bäckvattennätverket vilket kompletteras med ICOS-masten. I Niles delprojekt, nod ett, har träd försetts med savflödesmätare i närheten av ICOS masten. Mätningar från sensorer i ICOS masten hjälper också till att skapa en uppskattning på transpiration från hela skogsbeståndet runt omkring. Information som är viktig vid beräkningar/kalibreringen av transpirationen från savflödesmätningarna på individuella träd.
Ni har precis börjat men vad har ni redan hunnit starta igång?

Huvudsökande: Torgny Näsholm, SLU Umeå
Niles Hasselquist, SLU Umeå
Svartberget Research Station
Om projektet på Knut Och Alice Wallenbergs stiftelses hemsida
Foton av Anders Esselin, Ida Taberman, Johannes Tiwari och Niles Hasselquist.
Svartbergets dataunderalg till studien har koordinerats av Hjalmar Laudon, Krycklans vetenskapligt ansvarige och professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU i Umeå.

Video där författaren Thomas Crowther berättar om studien.
Pressmeddelande och artikel från SLU angående studien
Läs mer om Krycklanprojektet vid Svartberget
Latest News
- Research Infrastructures are also Educational Infrastructures
- Master Thesis at SITES Bolmen – Studying the brownification of inflows to Lake Bolmen
- September Data in Focus: SITES AquaNet - an open infrastructure to run mesocosm experiments across …
- Re-wetting area in Skogaryd mapped by SITES Spectral drones
- New Eddy Covariance flux tower installment at SITES Röbäcksdalen station
- August Data in Focus: SITES Spectral drone flight over Lönnstorp Station agricultural fields
- AquaNet summer experiments are wrapping up
- Evaluation of camera trap designs – a joint SITES and FoMA project at Grimsö
- July Data in Focus: SITES AquaNet at associated Bolmen Research Station
- Raising the mast at Skogaryd's Stordalen for continued measurement of CO2 exchange between a yo…