2016
David Bastviken, professor vid Tema Miljöförändring, har fått närmare 20 miljoner kronor via ett ERC Consolidator Grant, en bidragsform som ges till excellent forskning.

ERC står för European Research Council och stödjer forskare inom alla vetenskapliga områden som bedriver excellent forskning av yttersta kvalité. David Bastviken får 2 miljoner euro fördelade över fem år.
Text och bild kommer från Linköpings universitets nyhetssida.

De fem noderna består av;
(1) uppdelning av avgivning av vatten från ekosystem i transpiration och avdunstning, vilket beskriver växternas möjlighet att använda vatten för tillväxt;
(2) träds effektivitet i vattenanvändandet, vilket bestämmer hur mycket koldioxid som binds i fotosyntes per enhet vatten som förloras vid transpirationen;
(3) uppdelningen av fotosyntes, som driver tillväxten, och fotorespiration som leder till energiförlust;
(4) uppdelningen av total respiration mellan olika respirationsvägarna (normal och alternativ respiration) vilket styr effektiviteten av biomassaproduktionen, samt
(5) fördelningen i tillväxten mellan ovanjordsdelar (stam, skott, blad) och
underjordsdelar (rötter, mykorrhiza) vilket avgör hur stor andel av skogstillväxten som bidrar till stam- och grentillväxt och därmed kan skördas i form av skogsbiomassa.
Noderna ska nu detaljstuderas i anslutning till Svartbergets forskningsstation, där Niles Hasselquist startat igång sina fältmätningar av savflöden kopplade till nod ett. Han är en av många forskare som kommer vara involverade i projektet.

Är det ett detektivarbete i ett komplext vattenledningssystem som ni ska undersöka?
Varför tror du att denna syntetisering/studie i stor skala görs nu?
NRM isotopomermätningar är en annan viktig resurs. Expertis på det området står forskare på NMR-labbet vid Umeå universitet för som med NMR analyserar fördelningen av kol-13 mellan atomerna i glukosringar och därigenom får information om fotosyntes och respiration vid just det tillfälle när glukosringen bildades. Denna teknik gör det därmed möjligt att gå tillbaka i tiden och analysera material från årsringar för att veta hur trädet växte under andra miljöförhållanden ink. koldioxidkoncentration i atmosfären vilket ska göras i nod 3.

Naturliga förhållanden under lång tid – behov av fältmätningar
Det huvudsakliga studieområdet för noderna utgörs av Svartbergets basinfrastruktur i SITES, dvs de befintliga monitoringplatserna av klimat, markvatten, bäckvattennätverket vilket kompletteras med ICOS-masten. I Niles delprojekt, nod ett, har träd försetts med savflödesmätare i närheten av ICOS masten. Mätningar från sensorer i ICOS masten hjälper också till att skapa en uppskattning på transpiration från hela skogsbeståndet runt omkring. Information som är viktig vid beräkningar/kalibreringen av transpirationen från savflödesmätningarna på individuella träd.
Ni har precis börjat men vad har ni redan hunnit starta igång?

Huvudsökande: Torgny Näsholm, SLU Umeå
Niles Hasselquist, SLU Umeå
Svartberget Research Station
Om projektet på Knut Och Alice Wallenbergs stiftelses hemsida
Foton av Anders Esselin, Ida Taberman, Johannes Tiwari och Niles Hasselquist.
Svartbergets dataunderalg till studien har koordinerats av Hjalmar Laudon, Krycklans vetenskapligt ansvarige och professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU i Umeå.

Video där författaren Thomas Crowther berättar om studien.
Pressmeddelande och artikel från SLU angående studien
Läs mer om Krycklanprojektet vid Svartberget

The Bolin Centre focuses on extending and disseminating knowledge about the Earth’s natural climate system, climate variations, climate impacting processes, climate modelling, human impact on the climate and climate impacts on ecosystems, biodiversity and human conditions as well as how society can minimize negative impacts.
The centre was formed in 2006 by Stockholm University, the Swedish Royal Institute of Technology (KTH) and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI).

PlantLink vill öka utbytet mellan grundforskning och tillämpad växtforskning med målet att förbättra grödor och livsmedel, och för att möjliggöra produktion av material, medicin och energi från växter på ett hållbart sätt. PlantLink strävar efter att öka och förbättra intresset och kompetensen inom växtforskningsområdet genom utbildning och information.


Är du intresserad av att veta vad SITES kan erbjuda dig som forskare, kontakta SITES!

Hela programmet för KBC dagarna finns här



Forskare vid Umeå universitet har fått ett forskningsanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Projektet som heter; ”Climate change induced regime shifts in northern lake ecosystems” ska studera klimatförändringar i nordliga sjöekosystem. Där några av lokalerna som ska studeras finns inom SITES fältstationer i Abisko och Svartberget.
Det är Jan Karlsson vid Umeå universitet som är huvudsökande, han och hans medsökande har anslagits med 37 miljoner sek under fem år. Medlen kommer användas till att utveckla ekosystemmodeller som kan användas för att förutsäga framtida produktion av fiskbiomassa och växthusgasutbyte i olika typer av sjöar i nordliga regioner.

SITES kommer att återkomma med en närmare beskrivning av projektet under 2017.
Läs mer:
Knut och Alice Wallenberg - Projektanslag 2016. Hur påverkar klimatförändringar nordliga sjöekosystem?
Umeå univeristet - pressmeddelande. Tre forskningsprojekt får dela på drygt 94 miljoner kronor
Plattformarna kommer utrustas med de resurser som behövs för de mätningar som ska göras i mesokosmerna under vår och sommar 2017. Utrustningen finns sedan till förfogande för forskare som är intresserade av frågeställningar kopplade till manipulationer av små akvatiska ekosystem.



I samband med denna scanning av sjön monterades den kedja av temperatursensorer som ska ligga i sjön över vintern.
Se en video där de visar hur djupkartan togs fram.


Krycklan sympoiset arrangeras årligen för att främja nätverkande och samarbete mellan forskare som använde infrastrukturen i Krycklan. Varje år har symposiet ett tema och i år låg fokus på små vattendrag, diken och kantzoner. Krycklan är ett avrinningsområde i Västerbotten som ligger inom Svartbergets forskningsstation, SITES. Strukturen inom Krycklan återfinns i SITES water.
Läs hela artikeln om Krycklansymposiet under Future Forests hemsida

Flakalidenexperimentet utanför Vindeln i Västerbotten lades ut 1986 i ett ungt granbestånd, vilket planterats 1963 efter avverkning, hyggesbränning och markberedning. Området ligger ovanför högsta kustlinjen och jordarttexturen är sandig-moig osvallad morän.
Försöken visar att det går att mer än fördubbla tillväxten hos gran i Norrland. Det är alltså inte i första hand det kärva klimatet eller våra långsamväxande trädslag som styr tillväxten i de svenska skogarna. Det är snarare tillgången på växtnäring, i norra Sverige främst kväve, som avgör hur stor tillväxten blir.
2016 fyller försöket 30 år och det har firats i slutet av september. Pionjärer och forskare som verkat och intresserats av resultaten har träffats på plats i Flakaliden igen.

Syftet med Flakalidenförsöket är att demonstrera granens möjliga produktionsförmåga i norrlandsklimat – när varken näringsämnen eller vatten är tillväxtbegränsande faktorer. Forskarna har gödslat intensivt på provytor sedan 1987 och anpassat gödslingen till trädens behov. Inget läckage av näringsämnen har tillåtits ske till grundvattnet.

EuroNews Television producerade en kort dokumentär om forskningsstationen:
Polar research warms up (dokumentären är på engelska)

Mikroorganismer på myrarna kan ge svar om utsläpp
Livet på myren – så påverkas klimatet
Plattmaskar – smådjuren vi vet för lite om

Magnus Augner, stationsföreståndare för Abisko naturvetenskapliga station
Läs artikeln om Erkenlaboratoriet - Inte vara vanligt vatten här

Då SLU är värd för SITES har styrelsen årligen en avstämning med SLUs rektor. Mötet avhandlade även bl.a. planering inför ansökan om en fortsättning av SITES efter 2018.
Vid besöken på Svartberget och Röbäcksdalen deltog ansvariga för verksamheten samt forskare som använder infrastrukturen. Båda stoppen inkluderade en visning inklusive diskussion.





Tarfalas bidrag hör till de mer extrema, med direkt anslutning till en kalvande glaciär ligger Tarfalasjön högst upp i Tarfaladalen. Sjön har eroderats ut av främst Kebnepakte glaciären när den var större, sjön är 52 m djup som mest och utgör ett av Kalixälvens viktigaste källflöde.

De initiala mätningarna visar på att sjön är extremt homogen vad gäller konduktivitet och temperatur, i alla fall under sommaren. Instrument kommer att lämnas i sjön under vintern, isläggning sker någon gång i oktober och sedan det blir spännande att nästa sommar läsa av hur parametrarna varierar under den viktiga perioden när islossningen (mitten av juli) och möjligen omblandning av vattenmassan sker, säger Gunhild Rosqvist.

Även forskare från KTH är på ingång för att testa ny utrustning som sedan ska användas i Svalbards fjordar.
De extrema och potentiellt riskfyllda miljöerna i Tarfala har ställt höga krav på säkerheten för mätningar och insamling av prover från sjön. Vattentemperaturen uppgår sommartid till max 5˚C. Vid provtagning av sjöns djupaste delar är det minst 300 meter till land berättar Torbjörn Karlin. Provtagningen sker alltid under lugna väderförhållanden med god sikt. Allt arbete kan utföras sittande i en stabil gummibåt med minst två personer utrustade med flytplagg ombord. Inför allt fältarbete i Tarfala fylls ett färdmeddelande i där fältarbetets omfattning framgår samt vilken säkerhetsutrustning som används.

Future Forests är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med Umeå universitet och Skogforsk. Det Mistra-finansierade programmet är inne på sitt åttonde år. Delar av de forskningsfrågor som Future Forests adresserat har gett resultat via experiment och monitoring som administreras från Svartbergets och Asas forskningsstationer. Tre av programmets tema har direkt koppling till forskare eller forskningsprojekt som använder Svartbergets infrastruktur.

Under exkursionen utforskades några av det norrländska skogslandskapets skärningspunkter mellan tidigare årtiondens skogsbruk och framtidens skogsbruk. Ett 15-tal forskare från naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora bidrog med sin kunskap.
Läs mer om se klipp från mötet i skogen:
Future Forests och nyhetsartikel om besöket
Kungahuset
Västerbottens-kuriren
SVT Västerbottensnytt

Sveriges Radio och P4 Norrbottens reporter Nils Eklund har besökt Tarfala forskningsstaiton och följer med forskarna upp på Sveriges högsta punkt och smältande glaciärer.

I och med de årliga mätningarna av den smältande sydtoppen på Kebnekaise besökte Sveriges Radios reporter Tarfala forskningsstaion.
Hör hela inslaget sveriges högsta punkt här
Hör inslaget om att de svenska glaciärerna försvinner här
Nu stundar många besök till SITES olika fältstationer.

Här berättar Thomas Stenlund från Malå sameby om renskötselåret för jägmästarstudenter på besök i Kulbäcksliden, Svartbergets försökspark. Foto av Charlotta Erefur.
Sveriges högsta fjälltopp, Kebnekaises sydtopp, är 2 099 meter hög. Det visar en mätning som gjordes i helgen. Det betyder att sydtoppen har 2,2 meter tillgodo på nordtoppen.
I mitten av juli gjordes en mätning av Sveriges högsta punkt. Det är Tarfala Forskningsstation som utför mätningarna och nu under hösten innan snön kommer mäts toppen igen.
Läs nyhetsnotisen här.
Via platser bland annat i närheten av Asa och Svarberget görs underlagen till de årliga bärprognoserna som presenteras av SLU varje sommar. Iår verkar det allstå bli ett rikigt bra blåbärsår i stora delar av landet.
Läs hela nyheten om blåbärsprognosen här

Uppsala universitet söker tillsammans med SITES en forskningsingenjör till SITES-AquaNet vilket är ett infrastrukturprojekt finansierat av SITES under 2016-2017.
Projektet har som mål att etablera en ny experimentell plattform för att göra inslutningsförsök i flera sjöar samtidigt. Dessutom kommer några pilotexperiment att genomföras där det kommer att testas hur störningar påverkar olika mått av ekosytemstabilitet (funktionellt och strukturellt).
Läs mer om tjänsten som forsningsingenjör för SITES-AquaNet här.


I projektet SITES NordSpec ska, förutom multispektrala mätningar med hjälp av drönare vid särskilda kampanjer, även kontinuerliga multispektrala mätningar i fasta installationer göras på SITES-stationerna.
I Asa är dessa mätningar knutna till en CO2-fluxmast i en granungskog på Nybygget, som uppstod efter stormen Gudrun 2005. I förra veckan, den 9 juni, installerades utrustningen för marknära multispektrala mätningar i fluxmasten. Sedan tidigare sitter också den fenologiska webbkamera som ska användas i projektet i samma mast.
Installationen innehåller tre olika par av givare. I varje par finns en givare som riktas rakt upp och en givare som riktas med 45° vinkel nedåt. Ett par mäter strålning i våglängdsområden för beräkning av ett PRI-index (photochemical reflectance index) och de två övriga paren mäter strålning för beräkning av NDVI-index (normalized difference vegetation index). PRI-givarna och ett par av NDVI-givarna sitter längst upp i masten (se foto), på ca 7 m höjd och mäter över granungskogen, medan det andra paret NDVI-givare sitter på en ställning ca 2,3 m över marken i en glänta, för att fånga in mätningar från fältvegetationen.
Mätningarna är igång och beräkningarna av PRI och NDVI kan påbörjas (se diagram).
Länk till fenologisk webbkamera:


En av drönarna i SITES NordSPEC-projektet har idag haft premiärflygning på SITES Lönnstorp. Efter noggranna förberedelser lyfte drönaren och gjorde en förprogrammerad rutt över det nya långliggande agroekologiska fältexperimentet (SAFE) och andra intilliggande försök. Piloterna Marcin Jackowicz-Korczynski, Per-Ola Olsson, Hongxiao Jin och Lars Eklundh (Lund University) var nöjda med flygningen och ska nu granska den information som samlats in med de kameror som är fästa i drönaren för att utvärdera utrustningen.
Premiärflygning för SITES Nordspecs drönare på Lönnstorp. Filmad av Linda-Maria Mårtensson.

Det nya långliggande försöket SITES Agroekologiska FältExperiment ”SAFE” är nu anlagt! Försöket är en satsning som ska ena forskning i bl.a. jordbruks- och markvetenskap, ekologi och agroekologi. Vi välkomnar nu forskare från hela världen inom alla discipliner att använda försöket.
Få mer information på våra hemsidor www.fieldsites.se eller Lönnstorp.
Ansök om tillträde via www.nordgis.org.
En tredjedel av Sveriges glaciärer har smält bort
”Sveriges glaciärer smälter allt snabbare till följd av klimatförändringen. Enligt den senaste inventeringen har en tredjedel av arean försvunnit på bara hundra år. Minskningen syns tydligt på den fotografiska dokumentationen. Så inleder
Jannike Kihlberg på DN som har skrivit en arikel som glaciärerna, ett troligt toppskifte sommaren 2016
Artikeln om att glaciärerna smälter finns i sin helhet här
eller här på Tarfala forksningsstaitons facebooksida
Länsstyrelsen i Halland besökte Lönnstorp 19 maj. Vädret visade sig från sin bästa sida när Erik Steen Jensen, Nils-Ove Bertholdsson och Erik Rasmusson berättade om Lönnstorps nya långliggande fältförsök, samodling av baljväxter och stråsäd, Leipidium och Perennt vetegräs.

I juni 2016 flyttar SITES sin hemsida till denna struktur. Hoppas du som läsare gillar sidan och att du har överseende under tiden som flytten sker.

Dansk radio har i programmet Natursyn pratat med professor Erik Steen Jensen som forskar på Sveriges lantbruksuniversitet och är aktiv vid SITES Lönnstorp. I programmet berättar Erik om jordbruksforskning och utmaningarna att utöver matproduktion leverera tjänster relaterade till biodiversitet och reducering av klimatförändringen, frågor som SITES som infrastruktur kan underlätta att forska inom.
Radioprogrammet är på danska och sändes 2016-03-28.
Lyssna på Natursyn med Erik Steen Jensen här, programmet är på danska

SITES består av fem huvudmän som tilldelas delar av de 25 miljonerna från VR årligen. Syftet med mötet var att informera och tillsammans hitta former för att förbättra den ekonomiska redovisningen för att kunna möta och följa upp de mål som ställs på verksamheten inom SITES.
Som en övning under dagen fick deltagarna inventera två stränder av Erken med avseende på vattenlevande djur. Ett ovanligt blåsigt väder med vind från norr gjorde övningen till en utmaning men deltagarna hittade bland annat sötvattengråsugga, sländmymfer och snäckor.
Genom att vrida och vända på stenar längst strandkanten går det hitta små djur som lever i vattnet.
Eftersökta djur inför budget- och inventeringövningen har hittats och flyttas till mindre burkar.
I burkarna finns bland annat en dykare, sländnymfer och snäckor.
Stort tack till Erken samt alla deltagare.
SITES har sedan may en ny förestesåndare. Läs en intervju (på engelska) med Anders där han beskriver sin syn på SITES och hans bakgrund.

Inom SITES finns ca 1600-långliggande skogliga försök spridda över hela Sverige, som täcker in ett flertal ämnesområden och ett stort antal frågeställningar.
I registerdatabasen för skogliga fältförsök, SilvaBoreal, finns det möjlighet att söka bland försöken och hitta kartmaterial mm. Rådata från insamlingar från fältförsök som mäts med fältdatasystemet hamnar i enheten för skoglig fältforsknings försöksdatabas.
Hör Charlotta Erefur berätta om forskning från de skogliga fältförsöken kopplade till kontinuitetsskogsbruk - Är det möjligt att få en kostnadseffektiv föryngring utan att kalavverka?
Se seminariet här - presentationen startar ca 14:30 in i inspelningen. Tillgängligt till den 16 maj 2016.
Har du frågor om långliggande skogliga fältförsök eller är intresserad av att använda resultat från försöken till forskning eller liknande, kontakta SITES via Martin Ahlström på Asa forskningsstation eller Charlotta Erefur på Svartbergets forskningsstation.
Kursledarna var Peder Blomkvist från enheten för skoglig fältforskning på SLU i Umeå, och Per Westlien från institutionen för geovetenskaper på Göteborgs universitet. Syftet var att utöka kompetensen hos personalen inom SITES och därmed möjliggöra mer storskaliga regelbundna och automatiserade mätningar av miljövariabler. Kursen hölls i två omgångar under veckan, och totalt deltog 14 tekniker från de olika stationer runt om i landet.

Den här typen av loggrar kan användas för att lagra kontinuelig information om nästan vilken miljövariabel som helst under olika tidsramar, förutsatt att det finns instrument som kan mäta dem. Under utbildningens gång användes bland annat temperaturgivare och givare för vattendjup. Nederbörd, vindhastighet och vindriktning användes också som exempel på mätbara variabler. På grund av att loggrarna är programmerbara så finns det flertalet tillverkare av givare för alla möjliga användningsområden och det är även möjligt att själv sätta ihop en sensor och programmera loggern för att tolka informationen från den.

Deltagarna tyckte att kursen var lärorik och givande, samt kom med frågor kring hur de skulle kunna tillämpa den här tekniken i sina försök. Speciellt intressant var förmågan att på avstånd kunna läsa av loggrarna i realtid.
Text och foto av Kim Lindgren
Tarfala öppnar för säsongen under några veckor i mars och april. Bland annat inspekteras utrustning efter vinterns snö, is och vind. Här besöks väderstationen invid Lihti samebys sommarviste som också uppdateras med antenn för att kunna skicka data.

Foto: Gunhild "Ninis" Rosqvist
Följ mer vad som händer på Tarfalas Facebook sida

Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, besökte forskningsfaciliteterna på SLU i Alnarp. Forskningsstationen SITES Lönnstorp presenterades av Maria Ernfors och Erik Rasmusson som bland annat berättade om urlakningsförsök och projektet SAFE.

Foto: Linda-Maria Mårtensson
Klimat- och markanvändningsförändringar, såsom gruvexploatering och infrastrukturutbyggnad, påverkar fjällmiljön kraftigt och därmed villkoren för renskötseln.
Filmen har gjorts i ett samarbete mellan Fromas, Stockholms universitet och SITES. Denna film visar hur forskare och renskötare tillsammans kan öka kunskapen om hur man bäst förvaltar miljön i framtiden.

Rievdaduvvon eanangeavaheapmi, nugo ruvkkedoaimmat ja eara servvodatviidideamit, ja dálkkádatrievdamat váikkuhit duottarmáilmmi ja boazudoalu garrasit.
Dát filbma čájeha got dutkkit ja boazobargit ovttas sahttet čalmmustahttit luonddu halddášeami boahtteáiggis.
Läs mer:
www.framtidsfjall.se
www.futuremountains.org
Svensk Trailer - https://vimeo.com/157316421
Engelsk Trailer - https://vimeo.com/157316420
Lång film på svenska - https://vimeo.com/157708327
Lång film på engelska - https://vimeo.com/157722976
Svartberget och doktoranden William Lidberg bjöd in de som arbetar med kartor/GIS till introduktionskurs. Tanken med kursen var att användarna skulle lära sig sätta ihop egna kartor som t.ex. kan användas i fältarbetet. Samt att dessa kartor kan användas i telefoner, läsplattor och bärbara datorer.
Utöver personalen på Svartberget så gästades kursen av flertalet intresserade från Röbäcksdalen. Samt att flera deltagare på övriga stationer deltog via videolänk totalt ca 15 deltagare.
Kursen var uppskattad och lärorik som introduktion, fler kurser av detta slag kommer ges framöver.
Tarfala forskningsstation drivs av Stockholms univeristet och varje år kommer forskare och studenter till forskningsstationen för att studera glaciärerna och den subarktiska alpina miljön. Forskningsstationen ligger otillgängligt placerad öster om Kebnekaise och 26 kilometer från vägs slut i Nikkaloukta. Det finns kapacitet för 38 boende, ett fullt utrustat kök, föreläsningssal, bastu, tvättstuga, laboratorier för fältförsök och en verkstad.
Inför fältsäsongen 2016 söker Tarfala hantlangare och kockar fördelat över tre perioder. Sista ansökningsdatum är 2016-02-29.
Arbetsuppgifter - Hantlangare
Som hantlangare hjälper man till med mätningar i fält samt med driften av stationen, vilket kan innebära allt från att hjälpa till i köket till att måla hus. Arbetet som hantlangare kan vara krävande, då arbetet utförs i alpin terräng och på glaciärer under varierande väderförhållanden med långa arbetsdagar och påfrestande vandringar med tung packning.
Arbetsuppgifter - Kock
Kocken/kockan ansvarar för att laga frukost och middag för normalt 10–25 personer, som allra mest upp till 50 personer (sällan) samt för städ av kök och matsal. Det finns möjlighet att delta i visst fältarbete.
Mer info:
Arbetet sker under tre olika tidsperioder både för kockar och hantlangare under sommaren 2016
– den 21 juni–20 juli
– den 20 juli–20 augusti och
– den 10 augusti–20 september.
Du kan söka till en eller flera av tidsperioderna, men ingen hantlangare blir anställd mer än en period. För att ta sig till och från forskningsstationen ingår en vandring på 26 kilometer i fjällterräng.
Vill du vara med och utveckla SITES till en ännu bättre infrastruktur?
SITES söker en föreståndare med övergipande vetenskapligt och operativt ansvar för SITES, vilket innebär att leda utvecklingen av infrastrukturen enligt de riktlinjer som fastställs av styrelsen samt anvisningar från SLU.
Föreståndaren ska också arbeta strategiskt i syfte att utveckla SITES till en livskraftig infrastruktur och leda arbetet med att ta fram en förnyad ansökan till VR. I föreståndarens uppgifter ingår att skapa hållbara relationer och att samverka för att upprätthålla och knyta nya kontakter som kan gagna SITES utveckling.
Du som söker ska ha förmåga att utveckla SITES potential och vara frontfigur. Du tänker och arbetar strategiskt, är handlingskraftig och van att leverera resultat av hög kvalitet. Du är förändringsorienterad och har ett kommunikativt ledarskap. Som företrädare för SITES ska du ha god förmåga att skapa hållbara relationer och samverka för att upprätthålla och knyta nya kontakter. Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet. Tjänsten omfattar 50%, har placering vid SLU och är tidsbegränsad för två år.
Föreståndaren leder även samordningssekretariatet med sekreterare, ekonom, biträdande föreståndare och systemerare.
Läs hela annonsen här, sista ansökningsdatum är 9 februari 2016.
Välkommen med din ansökan!
Röbäcksdalen startade året 2016 med att välkomna de nya dekanerna vid SLU. För fakulteten för Veterinärmedicin och Husdjursvetenskap, Kristina Dahlborn, och dekanen för Fakulteten för Naturresurser och jordbruksvetenskap, Torleif Härd, samt prodekanen för Fakulteten för Naturresurser och jordbruksvetenskap, Pär Forslund och fakultetsdirektören vid Fakulteten för Naturresurser och jordbruksvetenskap, Anders Eriksson till vår institution den 11 januari. Vid besöket fick de en möjlighet att se alla våra verksamheter genom att de besökte forskningsladugården, forskningsstationen och SITES och institutionen. Vi informerade de om vår verksamhet med presentationer och olika grupp diskussioner under dagen. Mötet var positivt från allas sida och vi hoppas på gott samarbete framöver.
Text av Jenny Viklund
2016
David Bastviken, professor vid Tema Miljöförändring, har fått närmare 20 miljoner kronor via ett ERC Consolidator Grant, en bidragsform som ges till excellent forskning.

ERC står för European Research Council och stödjer forskare inom alla vetenskapliga områden som bedriver excellent forskning av yttersta kvalité. David Bastviken får 2 miljoner euro fördelade över fem år.
Text och bild kommer från Linköpings universitets nyhetssida.

De fem noderna består av;
(1) uppdelning av avgivning av vatten från ekosystem i transpiration och avdunstning, vilket beskriver växternas möjlighet att använda vatten för tillväxt;
(2) träds effektivitet i vattenanvändandet, vilket bestämmer hur mycket koldioxid som binds i fotosyntes per enhet vatten som förloras vid transpirationen;
(3) uppdelningen av fotosyntes, som driver tillväxten, och fotorespiration som leder till energiförlust;
(4) uppdelningen av total respiration mellan olika respirationsvägarna (normal och alternativ respiration) vilket styr effektiviteten av biomassaproduktionen, samt
(5) fördelningen i tillväxten mellan ovanjordsdelar (stam, skott, blad) och
underjordsdelar (rötter, mykorrhiza) vilket avgör hur stor andel av skogstillväxten som bidrar till stam- och grentillväxt och därmed kan skördas i form av skogsbiomassa.
Noderna ska nu detaljstuderas i anslutning till Svartbergets forskningsstation, där Niles Hasselquist startat igång sina fältmätningar av savflöden kopplade till nod ett. Han är en av många forskare som kommer vara involverade i projektet.

Är det ett detektivarbete i ett komplext vattenledningssystem som ni ska undersöka?
Varför tror du att denna syntetisering/studie i stor skala görs nu?
NRM isotopomermätningar är en annan viktig resurs. Expertis på det området står forskare på NMR-labbet vid Umeå universitet för som med NMR analyserar fördelningen av kol-13 mellan atomerna i glukosringar och därigenom får information om fotosyntes och respiration vid just det tillfälle när glukosringen bildades. Denna teknik gör det därmed möjligt att gå tillbaka i tiden och analysera material från årsringar för att veta hur trädet växte under andra miljöförhållanden ink. koldioxidkoncentration i atmosfären vilket ska göras i nod 3.

Naturliga förhållanden under lång tid – behov av fältmätningar
Det huvudsakliga studieområdet för noderna utgörs av Svartbergets basinfrastruktur i SITES, dvs de befintliga monitoringplatserna av klimat, markvatten, bäckvattennätverket vilket kompletteras med ICOS-masten. I Niles delprojekt, nod ett, har träd försetts med savflödesmätare i närheten av ICOS masten. Mätningar från sensorer i ICOS masten hjälper också till att skapa en uppskattning på transpiration från hela skogsbeståndet runt omkring. Information som är viktig vid beräkningar/kalibreringen av transpirationen från savflödesmätningarna på individuella träd.
Ni har precis börjat men vad har ni redan hunnit starta igång?

Huvudsökande: Torgny Näsholm, SLU Umeå
Niles Hasselquist, SLU Umeå
Svartberget Research Station
Om projektet på Knut Och Alice Wallenbergs stiftelses hemsida
Foton av Anders Esselin, Ida Taberman, Johannes Tiwari och Niles Hasselquist.
Svartbergets dataunderalg till studien har koordinerats av Hjalmar Laudon, Krycklans vetenskapligt ansvarige och professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU i Umeå.

Video där författaren Thomas Crowther berättar om studien.
Pressmeddelande och artikel från SLU angående studien
Läs mer om Krycklanprojektet vid Svartberget

The Bolin Centre focuses on extending and disseminating knowledge about the Earth’s natural climate system, climate variations, climate impacting processes, climate modelling, human impact on the climate and climate impacts on ecosystems, biodiversity and human conditions as well as how society can minimize negative impacts.
The centre was formed in 2006 by Stockholm University, the Swedish Royal Institute of Technology (KTH) and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI).

PlantLink vill öka utbytet mellan grundforskning och tillämpad växtforskning med målet att förbättra grödor och livsmedel, och för att möjliggöra produktion av material, medicin och energi från växter på ett hållbart sätt. PlantLink strävar efter att öka och förbättra intresset och kompetensen inom växtforskningsområdet genom utbildning och information.


Är du intresserad av att veta vad SITES kan erbjuda dig som forskare, kontakta SITES!

Hela programmet för KBC dagarna finns här



Forskare vid Umeå universitet har fått ett forskningsanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Projektet som heter; ”Climate change induced regime shifts in northern lake ecosystems” ska studera klimatförändringar i nordliga sjöekosystem. Där några av lokalerna som ska studeras finns inom SITES fältstationer i Abisko och Svartberget.
Det är Jan Karlsson vid Umeå universitet som är huvudsökande, han och hans medsökande har anslagits med 37 miljoner sek under fem år. Medlen kommer användas till att utveckla ekosystemmodeller som kan användas för att förutsäga framtida produktion av fiskbiomassa och växthusgasutbyte i olika typer av sjöar i nordliga regioner.

SITES kommer att återkomma med en närmare beskrivning av projektet under 2017.
Läs mer:
Knut och Alice Wallenberg - Projektanslag 2016. Hur påverkar klimatförändringar nordliga sjöekosystem?
Umeå univeristet - pressmeddelande. Tre forskningsprojekt får dela på drygt 94 miljoner kronor
Plattformarna kommer utrustas med de resurser som behövs för de mätningar som ska göras i mesokosmerna under vår och sommar 2017. Utrustningen finns sedan till förfogande för forskare som är intresserade av frågeställningar kopplade till manipulationer av små akvatiska ekosystem.



I samband med denna scanning av sjön monterades den kedja av temperatursensorer som ska ligga i sjön över vintern.
Se en video där de visar hur djupkartan togs fram.


Krycklan sympoiset arrangeras årligen för att främja nätverkande och samarbete mellan forskare som använde infrastrukturen i Krycklan. Varje år har symposiet ett tema och i år låg fokus på små vattendrag, diken och kantzoner. Krycklan är ett avrinningsområde i Västerbotten som ligger inom Svartbergets forskningsstation, SITES. Strukturen inom Krycklan återfinns i SITES water.
Läs hela artikeln om Krycklansymposiet under Future Forests hemsida

Flakalidenexperimentet utanför Vindeln i Västerbotten lades ut 1986 i ett ungt granbestånd, vilket planterats 1963 efter avverkning, hyggesbränning och markberedning. Området ligger ovanför högsta kustlinjen och jordarttexturen är sandig-moig osvallad morän.
Försöken visar att det går att mer än fördubbla tillväxten hos gran i Norrland. Det är alltså inte i första hand det kärva klimatet eller våra långsamväxande trädslag som styr tillväxten i de svenska skogarna. Det är snarare tillgången på växtnäring, i norra Sverige främst kväve, som avgör hur stor tillväxten blir.
2016 fyller försöket 30 år och det har firats i slutet av september. Pionjärer och forskare som verkat och intresserats av resultaten har träffats på plats i Flakaliden igen.

Syftet med Flakalidenförsöket är att demonstrera granens möjliga produktionsförmåga i norrlandsklimat – när varken näringsämnen eller vatten är tillväxtbegränsande faktorer. Forskarna har gödslat intensivt på provytor sedan 1987 och anpassat gödslingen till trädens behov. Inget läckage av näringsämnen har tillåtits ske till grundvattnet.

EuroNews Television producerade en kort dokumentär om forskningsstationen:
Polar research warms up (dokumentären är på engelska)

Mikroorganismer på myrarna kan ge svar om utsläpp
Livet på myren – så påverkas klimatet
Plattmaskar – smådjuren vi vet för lite om

Magnus Augner, stationsföreståndare för Abisko naturvetenskapliga station
Läs artikeln om Erkenlaboratoriet - Inte vara vanligt vatten här

Då SLU är värd för SITES har styrelsen årligen en avstämning med SLUs rektor. Mötet avhandlade även bl.a. planering inför ansökan om en fortsättning av SITES efter 2018.
Vid besöken på Svartberget och Röbäcksdalen deltog ansvariga för verksamheten samt forskare som använder infrastrukturen. Båda stoppen inkluderade en visning inklusive diskussion.





Tarfalas bidrag hör till de mer extrema, med direkt anslutning till en kalvande glaciär ligger Tarfalasjön högst upp i Tarfaladalen. Sjön har eroderats ut av främst Kebnepakte glaciären när den var större, sjön är 52 m djup som mest och utgör ett av Kalixälvens viktigaste källflöde.

De initiala mätningarna visar på att sjön är extremt homogen vad gäller konduktivitet och temperatur, i alla fall under sommaren. Instrument kommer att lämnas i sjön under vintern, isläggning sker någon gång i oktober och sedan det blir spännande att nästa sommar läsa av hur parametrarna varierar under den viktiga perioden när islossningen (mitten av juli) och möjligen omblandning av vattenmassan sker, säger Gunhild Rosqvist.

Även forskare från KTH är på ingång för att testa ny utrustning som sedan ska användas i Svalbards fjordar.
De extrema och potentiellt riskfyllda miljöerna i Tarfala har ställt höga krav på säkerheten för mätningar och insamling av prover från sjön. Vattentemperaturen uppgår sommartid till max 5˚C. Vid provtagning av sjöns djupaste delar är det minst 300 meter till land berättar Torbjörn Karlin. Provtagningen sker alltid under lugna väderförhållanden med god sikt. Allt arbete kan utföras sittande i en stabil gummibåt med minst två personer utrustade med flytplagg ombord. Inför allt fältarbete i Tarfala fylls ett färdmeddelande i där fältarbetets omfattning framgår samt vilken säkerhetsutrustning som används.

Future Forests är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med Umeå universitet och Skogforsk. Det Mistra-finansierade programmet är inne på sitt åttonde år. Delar av de forskningsfrågor som Future Forests adresserat har gett resultat via experiment och monitoring som administreras från Svartbergets och Asas forskningsstationer. Tre av programmets tema har direkt koppling till forskare eller forskningsprojekt som använder Svartbergets infrastruktur.

Under exkursionen utforskades några av det norrländska skogslandskapets skärningspunkter mellan tidigare årtiondens skogsbruk och framtidens skogsbruk. Ett 15-tal forskare från naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora bidrog med sin kunskap.
Läs mer om se klipp från mötet i skogen:
Future Forests och nyhetsartikel om besöket
Kungahuset
Västerbottens-kuriren
SVT Västerbottensnytt

Sveriges Radio och P4 Norrbottens reporter Nils Eklund har besökt Tarfala forskningsstaiton och följer med forskarna upp på Sveriges högsta punkt och smältande glaciärer.

I och med de årliga mätningarna av den smältande sydtoppen på Kebnekaise besökte Sveriges Radios reporter Tarfala forskningsstaion.
Hör hela inslaget sveriges högsta punkt här
Hör inslaget om att de svenska glaciärerna försvinner här
Nu stundar många besök till SITES olika fältstationer.

Här berättar Thomas Stenlund från Malå sameby om renskötselåret för jägmästarstudenter på besök i Kulbäcksliden, Svartbergets försökspark. Foto av Charlotta Erefur.
Sveriges högsta fjälltopp, Kebnekaises sydtopp, är 2 099 meter hög. Det visar en mätning som gjordes i helgen. Det betyder att sydtoppen har 2,2 meter tillgodo på nordtoppen.
I mitten av juli gjordes en mätning av Sveriges högsta punkt. Det är Tarfala Forskningsstation som utför mätningarna och nu under hösten innan snön kommer mäts toppen igen.
Läs nyhetsnotisen här.
Via platser bland annat i närheten av Asa och Svarberget görs underlagen till de årliga bärprognoserna som presenteras av SLU varje sommar. Iår verkar det allstå bli ett rikigt bra blåbärsår i stora delar av landet.
Läs hela nyheten om blåbärsprognosen här

Uppsala universitet söker tillsammans med SITES en forskningsingenjör till SITES-AquaNet vilket är ett infrastrukturprojekt finansierat av SITES under 2016-2017.
Projektet har som mål att etablera en ny experimentell plattform för att göra inslutningsförsök i flera sjöar samtidigt. Dessutom kommer några pilotexperiment att genomföras där det kommer att testas hur störningar påverkar olika mått av ekosytemstabilitet (funktionellt och strukturellt).
Läs mer om tjänsten som forsningsingenjör för SITES-AquaNet här.


I projektet SITES NordSpec ska, förutom multispektrala mätningar med hjälp av drönare vid särskilda kampanjer, även kontinuerliga multispektrala mätningar i fasta installationer göras på SITES-stationerna.
I Asa är dessa mätningar knutna till en CO2-fluxmast i en granungskog på Nybygget, som uppstod efter stormen Gudrun 2005. I förra veckan, den 9 juni, installerades utrustningen för marknära multispektrala mätningar i fluxmasten. Sedan tidigare sitter också den fenologiska webbkamera som ska användas i projektet i samma mast.
Installationen innehåller tre olika par av givare. I varje par finns en givare som riktas rakt upp och en givare som riktas med 45° vinkel nedåt. Ett par mäter strålning i våglängdsområden för beräkning av ett PRI-index (photochemical reflectance index) och de två övriga paren mäter strålning för beräkning av NDVI-index (normalized difference vegetation index). PRI-givarna och ett par av NDVI-givarna sitter längst upp i masten (se foto), på ca 7 m höjd och mäter över granungskogen, medan det andra paret NDVI-givare sitter på en ställning ca 2,3 m över marken i en glänta, för att fånga in mätningar från fältvegetationen.
Mätningarna är igång och beräkningarna av PRI och NDVI kan påbörjas (se diagram).
Länk till fenologisk webbkamera:


En av drönarna i SITES NordSPEC-projektet har idag haft premiärflygning på SITES Lönnstorp. Efter noggranna förberedelser lyfte drönaren och gjorde en förprogrammerad rutt över det nya långliggande agroekologiska fältexperimentet (SAFE) och andra intilliggande försök. Piloterna Marcin Jackowicz-Korczynski, Per-Ola Olsson, Hongxiao Jin och Lars Eklundh (Lund University) var nöjda med flygningen och ska nu granska den information som samlats in med de kameror som är fästa i drönaren för att utvärdera utrustningen.
Premiärflygning för SITES Nordspecs drönare på Lönnstorp. Filmad av Linda-Maria Mårtensson.

Det nya långliggande försöket SITES Agroekologiska FältExperiment ”SAFE” är nu anlagt! Försöket är en satsning som ska ena forskning i bl.a. jordbruks- och markvetenskap, ekologi och agroekologi. Vi välkomnar nu forskare från hela världen inom alla discipliner att använda försöket.
Få mer information på våra hemsidor www.fieldsites.se eller Lönnstorp.
Ansök om tillträde via www.nordgis.org.
En tredjedel av Sveriges glaciärer har smält bort
”Sveriges glaciärer smälter allt snabbare till följd av klimatförändringen. Enligt den senaste inventeringen har en tredjedel av arean försvunnit på bara hundra år. Minskningen syns tydligt på den fotografiska dokumentationen. Så inleder
Jannike Kihlberg på DN som har skrivit en arikel som glaciärerna, ett troligt toppskifte sommaren 2016
Artikeln om att glaciärerna smälter finns i sin helhet här
eller här på Tarfala forksningsstaitons facebooksida
Länsstyrelsen i Halland besökte Lönnstorp 19 maj. Vädret visade sig från sin bästa sida när Erik Steen Jensen, Nils-Ove Bertholdsson och Erik Rasmusson berättade om Lönnstorps nya långliggande fältförsök, samodling av baljväxter och stråsäd, Leipidium och Perennt vetegräs.

I juni 2016 flyttar SITES sin hemsida till denna struktur. Hoppas du som läsare gillar sidan och att du har överseende under tiden som flytten sker.

Dansk radio har i programmet Natursyn pratat med professor Erik Steen Jensen som forskar på Sveriges lantbruksuniversitet och är aktiv vid SITES Lönnstorp. I programmet berättar Erik om jordbruksforskning och utmaningarna att utöver matproduktion leverera tjänster relaterade till biodiversitet och reducering av klimatförändringen, frågor som SITES som infrastruktur kan underlätta att forska inom.
Radioprogrammet är på danska och sändes 2016-03-28.
Lyssna på Natursyn med Erik Steen Jensen här, programmet är på danska

SITES består av fem huvudmän som tilldelas delar av de 25 miljonerna från VR årligen. Syftet med mötet var att informera och tillsammans hitta former för att förbättra den ekonomiska redovisningen för att kunna möta och följa upp de mål som ställs på verksamheten inom SITES.
Som en övning under dagen fick deltagarna inventera två stränder av Erken med avseende på vattenlevande djur. Ett ovanligt blåsigt väder med vind från norr gjorde övningen till en utmaning men deltagarna hittade bland annat sötvattengråsugga, sländmymfer och snäckor.
Genom att vrida och vända på stenar längst strandkanten går det hitta små djur som lever i vattnet.
Eftersökta djur inför budget- och inventeringövningen har hittats och flyttas till mindre burkar.
I burkarna finns bland annat en dykare, sländnymfer och snäckor.
Stort tack till Erken samt alla deltagare.
SITES har sedan may en ny förestesåndare. Läs en intervju (på engelska) med Anders där han beskriver sin syn på SITES och hans bakgrund.

Inom SITES finns ca 1600-långliggande skogliga försök spridda över hela Sverige, som täcker in ett flertal ämnesområden och ett stort antal frågeställningar.
I registerdatabasen för skogliga fältförsök, SilvaBoreal, finns det möjlighet att söka bland försöken och hitta kartmaterial mm. Rådata från insamlingar från fältförsök som mäts med fältdatasystemet hamnar i enheten för skoglig fältforsknings försöksdatabas.
Hör Charlotta Erefur berätta om forskning från de skogliga fältförsöken kopplade till kontinuitetsskogsbruk - Är det möjligt att få en kostnadseffektiv föryngring utan att kalavverka?
Se seminariet här - presentationen startar ca 14:30 in i inspelningen. Tillgängligt till den 16 maj 2016.
Har du frågor om långliggande skogliga fältförsök eller är intresserad av att använda resultat från försöken till forskning eller liknande, kontakta SITES via Martin Ahlström på Asa forskningsstation eller Charlotta Erefur på Svartbergets forskningsstation.
Kursledarna var Peder Blomkvist från enheten för skoglig fältforskning på SLU i Umeå, och Per Westlien från institutionen för geovetenskaper på Göteborgs universitet. Syftet var att utöka kompetensen hos personalen inom SITES och därmed möjliggöra mer storskaliga regelbundna och automatiserade mätningar av miljövariabler. Kursen hölls i två omgångar under veckan, och totalt deltog 14 tekniker från de olika stationer runt om i landet.

Den här typen av loggrar kan användas för att lagra kontinuelig information om nästan vilken miljövariabel som helst under olika tidsramar, förutsatt att det finns instrument som kan mäta dem. Under utbildningens gång användes bland annat temperaturgivare och givare för vattendjup. Nederbörd, vindhastighet och vindriktning användes också som exempel på mätbara variabler. På grund av att loggrarna är programmerbara så finns det flertalet tillverkare av givare för alla möjliga användningsområden och det är även möjligt att själv sätta ihop en sensor och programmera loggern för att tolka informationen från den.

Deltagarna tyckte att kursen var lärorik och givande, samt kom med frågor kring hur de skulle kunna tillämpa den här tekniken i sina försök. Speciellt intressant var förmågan att på avstånd kunna läsa av loggrarna i realtid.
Text och foto av Kim Lindgren
Tarfala öppnar för säsongen under några veckor i mars och april. Bland annat inspekteras utrustning efter vinterns snö, is och vind. Här besöks väderstationen invid Lihti samebys sommarviste som också uppdateras med antenn för att kunna skicka data.

Foto: Gunhild "Ninis" Rosqvist
Följ mer vad som händer på Tarfalas Facebook sida

Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, besökte forskningsfaciliteterna på SLU i Alnarp. Forskningsstationen SITES Lönnstorp presenterades av Maria Ernfors och Erik Rasmusson som bland annat berättade om urlakningsförsök och projektet SAFE.

Foto: Linda-Maria Mårtensson
Klimat- och markanvändningsförändringar, såsom gruvexploatering och infrastrukturutbyggnad, påverkar fjällmiljön kraftigt och därmed villkoren för renskötseln.
Filmen har gjorts i ett samarbete mellan Fromas, Stockholms universitet och SITES. Denna film visar hur forskare och renskötare tillsammans kan öka kunskapen om hur man bäst förvaltar miljön i framtiden.

Rievdaduvvon eanangeavaheapmi, nugo ruvkkedoaimmat ja eara servvodatviidideamit, ja dálkkádatrievdamat váikkuhit duottarmáilmmi ja boazudoalu garrasit.
Dát filbma čájeha got dutkkit ja boazobargit ovttas sahttet čalmmustahttit luonddu halddášeami boahtteáiggis.
Läs mer:
www.framtidsfjall.se
www.futuremountains.org
Svensk Trailer - https://vimeo.com/157316421
Engelsk Trailer - https://vimeo.com/157316420
Lång film på svenska - https://vimeo.com/157708327
Lång film på engelska - https://vimeo.com/157722976
Svartberget och doktoranden William Lidberg bjöd in de som arbetar med kartor/GIS till introduktionskurs. Tanken med kursen var att användarna skulle lära sig sätta ihop egna kartor som t.ex. kan användas i fältarbetet. Samt att dessa kartor kan användas i telefoner, läsplattor och bärbara datorer.
Utöver personalen på Svartberget så gästades kursen av flertalet intresserade från Röbäcksdalen. Samt att flera deltagare på övriga stationer deltog via videolänk totalt ca 15 deltagare.
Kursen var uppskattad och lärorik som introduktion, fler kurser av detta slag kommer ges framöver.
Tarfala forskningsstation drivs av Stockholms univeristet och varje år kommer forskare och studenter till forskningsstationen för att studera glaciärerna och den subarktiska alpina miljön. Forskningsstationen ligger otillgängligt placerad öster om Kebnekaise och 26 kilometer från vägs slut i Nikkaloukta. Det finns kapacitet för 38 boende, ett fullt utrustat kök, föreläsningssal, bastu, tvättstuga, laboratorier för fältförsök och en verkstad.
Inför fältsäsongen 2016 söker Tarfala hantlangare och kockar fördelat över tre perioder. Sista ansökningsdatum är 2016-02-29.
Arbetsuppgifter - Hantlangare
Som hantlangare hjälper man till med mätningar i fält samt med driften av stationen, vilket kan innebära allt från att hjälpa till i köket till att måla hus. Arbetet som hantlangare kan vara krävande, då arbetet utförs i alpin terräng och på glaciärer under varierande väderförhållanden med långa arbetsdagar och påfrestande vandringar med tung packning.
Arbetsuppgifter - Kock
Kocken/kockan ansvarar för att laga frukost och middag för normalt 10–25 personer, som allra mest upp till 50 personer (sällan) samt för städ av kök och matsal. Det finns möjlighet att delta i visst fältarbete.
Mer info:
Arbetet sker under tre olika tidsperioder både för kockar och hantlangare under sommaren 2016
– den 21 juni–20 juli
– den 20 juli–20 augusti och
– den 10 augusti–20 september.
Du kan söka till en eller flera av tidsperioderna, men ingen hantlangare blir anställd mer än en period. För att ta sig till och från forskningsstationen ingår en vandring på 26 kilometer i fjällterräng.
Vill du vara med och utveckla SITES till en ännu bättre infrastruktur?
SITES söker en föreståndare med övergipande vetenskapligt och operativt ansvar för SITES, vilket innebär att leda utvecklingen av infrastrukturen enligt de riktlinjer som fastställs av styrelsen samt anvisningar från SLU.
Föreståndaren ska också arbeta strategiskt i syfte att utveckla SITES till en livskraftig infrastruktur och leda arbetet med att ta fram en förnyad ansökan till VR. I föreståndarens uppgifter ingår att skapa hållbara relationer och att samverka för att upprätthålla och knyta nya kontakter som kan gagna SITES utveckling.
Du som söker ska ha förmåga att utveckla SITES potential och vara frontfigur. Du tänker och arbetar strategiskt, är handlingskraftig och van att leverera resultat av hög kvalitet. Du är förändringsorienterad och har ett kommunikativt ledarskap. Som företrädare för SITES ska du ha god förmåga att skapa hållbara relationer och samverka för att upprätthålla och knyta nya kontakter. Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet. Tjänsten omfattar 50%, har placering vid SLU och är tidsbegränsad för två år.
Föreståndaren leder även samordningssekretariatet med sekreterare, ekonom, biträdande föreståndare och systemerare.
Läs hela annonsen här, sista ansökningsdatum är 9 februari 2016.
Välkommen med din ansökan!
Röbäcksdalen startade året 2016 med att välkomna de nya dekanerna vid SLU. För fakulteten för Veterinärmedicin och Husdjursvetenskap, Kristina Dahlborn, och dekanen för Fakulteten för Naturresurser och jordbruksvetenskap, Torleif Härd, samt prodekanen för Fakulteten för Naturresurser och jordbruksvetenskap, Pär Forslund och fakultetsdirektören vid Fakulteten för Naturresurser och jordbruksvetenskap, Anders Eriksson till vår institution den 11 januari. Vid besöket fick de en möjlighet att se alla våra verksamheter genom att de besökte forskningsladugården, forskningsstationen och SITES och institutionen. Vi informerade de om vår verksamhet med presentationer och olika grupp diskussioner under dagen. Mötet var positivt från allas sida och vi hoppas på gott samarbete framöver.
Text av Jenny Viklund
Latest News
- Research Infrastructures are also Educational Infrastructures
- Master Thesis at SITES Bolmen – Studying the brownification of inflows to Lake Bolmen
- September Data in Focus: SITES AquaNet - an open infrastructure to run mesocosm experiments across …
- Re-wetting area in Skogaryd mapped by SITES Spectral drones
- New Eddy Covariance flux tower installment at SITES Röbäcksdalen station
- August Data in Focus: SITES Spectral drone flight over Lönnstorp Station agricultural fields
- AquaNet summer experiments are wrapping up
- Evaluation of camera trap designs – a joint SITES and FoMA project at Grimsö
- July Data in Focus: SITES AquaNet at associated Bolmen Research Station
- Raising the mast at Skogaryd's Stordalen for continued measurement of CO2 exchange between a yo…