David Bastviken, professor vid Tema Miljöförändring, har fått närmare 20 miljoner kronor via ett ERC Consolidator Grant, en bidragsform som ges till excellent forskning.

Målet med David Bastvikens projekt är att bättre kvantifiera och utveckla modeller för att förutse metanutsläpp från sjöar. Metan är en viktig växthusgas och ny forskning visar att sjöar är en av de största metankällorna. Genom att kartlägga hur dessa naturliga växthusgasutsläpp regleras, och hur känsliga de är för den globala uppvärmningen, blir det lättare att göra välfungerande klimatmodeller.

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse beslutade 2015 att dela ut drygt 39 miljoner under fem år till en forskargrupp vid SLU i Umeå som tillsammans med forskare från Umeå och Helsingfors universitet ska undersöka hur fem fysiologiska noder eller vägskäl från löv- till biståndsnivå och hur dessa påverkar processerna som styr vatten- och kolflöden i skogsekosystemet och därigenom påverkar biomassaproduktion och vattentillgång.
De fem noderna består av;

(1) uppdelning av avgivning av vatten från ekosystem i transpiration och avdunstning, vilket beskriver växternas möjlighet att använda vatten för tillväxt;

(2) träds effektivitet i vattenanvändandet, vilket bestämmer hur mycket koldioxid som binds i fotosyntes per enhet vatten som förloras vid transpirationen;

(3)  uppdelningen av fotosyntes, som driver tillväxten, och fotorespiration som leder till energiförlust;

(4) uppdelningen av total respiration mellan olika respirationsvägarna (normal och alternativ respiration) vilket styr effektiviteten av biomassaproduktionen, samt

(5) fördelningen i tillväxten mellan ovanjordsdelar (stam, skott, blad) och
underjordsdelar (rötter, mykorrhiza) vilket avgör hur stor andel av skogstillväxten som bidrar till stam- och grentillväxt och därmed kan skördas i form av skogsbiomassa. 

Noderna ska nu detaljstuderas i anslutning till Svartbergets forskningsstation, där Niles Hasselquist startat igång sina fältmätningar av savflöden kopplade till nod ett. Han är en av många forskare som kommer vara involverade i projektet.

Ja, så kan man nog se det. På ett övergripande plan har vi relativt bra kunskap om processerna som styr flöden av vatten och energi in, inom och ut ur olika skogsekosystem. Genom att använda naturlig variation i stabila isotoper kan vi på en mer processbaserad nivå länka samman vilka vägar flödena tar och vilka processer som styr i vägskälen. Att samma grundämnen följs genom hela ekosystemet och dess olika medier är unikt och det kan mycket väl bli som att undersöka/felsöka ett vattenledningssystem med läckande kranar och förgreningar.

En aspekt är definitivt de tekniska lösningarna som har kommit senaste tiden. Främst har utvecklingen av de fältinstrument som mäter isotoper kontinuerligt förbättrats. Processerna vi försöker kartlägga är båda snabba och långsamma så för att mäta flödena måste fältinstrument för att mäta O-18 och C-13 motsvara de fysiologiska processernas tidsspann. Bland annat införskaffas ett Aerodyne-instrument som mäter stabila isotoper i elementflöden mellan ett skogsekosystem och atmosfären.

NRM isotopomermätningar är en annan viktig resurs. Expertis på det området står forskare på NMR-labbet vid Umeå universitet för som med NMR analyserar fördelningen av kol-13 mellan atomerna i glukosringar och därigenom får information om fotosyntes och respiration vid just det tillfälle när glukosringen bildades. Denna teknik gör det därmed möjligt att gå tillbaka i tiden och analysera material från årsringar för att veta hur trädet växte under andra miljöförhållanden ink. koldioxidkoncentration i atmosfären vilket ska göras i nod 3.

Skogsekosystemens tillväxt reagerar inte över natt på att atmosfärskoncentrationen av koldioxid har ökat eller att vattentillgången ändras utan fotosyntesen anpassas gradvis till nya förhållanden. En förutsättning för detta projekt är alltså att det finns fältinstrumentering och platser med träd i naturen som vi kan mäta på under lång tid. Tack vare att Svartbergets forskningsstation finns och funnits under lång tid har kunskap från tidigare forskning om t.ex. gödsling, ekofysiologi, rinnande vatten och klimat gett kunskaper att bygga vidare på, vilket vi nu gör genom att testa flera hypoteser.

Det huvudsakliga studieområdet för noderna utgörs av Svartbergets basinfrastruktur i SITES, dvs de befintliga monitoringplatserna av klimat, markvatten, bäckvattennätverket vilket kompletteras med ICOS-masten. I Niles delprojekt, nod ett, har träd försetts med savflödesmätare i närheten av ICOS masten. Mätningar från sensorer i ICOS masten hjälper också till att skapa en uppskattning på transpiration från hela skogsbeståndet runt omkring. Information som är viktig vid beräkningar/kalibreringen av transpirationen från savflödesmätningarna på individuella träd.

Jag har i samarbete med Pantana Tor-ngern från Chulalongkorn universitetet i Bangkok, Thailand installerat savflödesmätare på 60 träd, vilket innebär att två sensorer som är placerade 10 cm från varandra loggar temperaturen varje 30:e min. Skillnaderna i temperatur mellan sensorerna kan användas för att beräkna flödet av sav i trädet, den informationen behövs för att avgöra växternas möjlighet att använda vatten för tillväxt. Sensorerna sattes ut i början av juni och kommer sitta där under hela projekttiden, fem år. Nu håller vi koll på dem så att alla samlar in data på rätt sätt.

Den nyligt publicerade studien visar att i takt med att globala temperaturer ökar så ökar även aktiviteten hos mikroorganismerna i jorden, vilket leder till ökad nedbrytning av organiskt material och ökade utsläpp av växthusgaser.

Svartbergets dataunderalg till studien har koordinerats av Hjalmar Laudon, Krycklans vetenskapligt ansvarige och professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU i Umeå.

Bolin dagarna 2016 och Tarfalas 70 års jubileum går av stapeln denna vecka på Stockholms universitet. SITES deltar idag tisdag på 70-årsjubileet samt under postersessionen på onsdag. Hela programmet för dagarna finns här.

Anders Lindroth, SITES föreståndare, och Maria Ernfors, Lönnstorps stationsföreståndare, deltog i Plant Link Day, där de presenterade infrastrukturen respektive verksamheten på Lönnstorp.

SITES Lönnstorp forskningsstation presenterar stolt medlemmarna i den nybildade referensgruppen: Kate Scow, professor in markvetenskap och mikrobiell ekologi på University of California i Davis and föreståndare på Russell Ranch Sustainable Agricultural Facility; David Parsons, professor in växtodlingslära på SLU i Umeå; Josef Appell, jordbrukskonsult och tidigare förvaltare på Gårdstånga Nygård; och Göran Bergkvist, docent i växtodlingsvetenskap på SLU i Uppsala. Referensgruppen kommer att vara rådgivande i den vetenskapliga och praktiska utvecklingen av Lönnstorps forskningsstation, inklusive SITES Agroekologiska fältexperiment.

SITES deltog på KBC-dagarna vid Umeå univeristet i november. Under temat vad SITES kan erbjuda dig som forskare guidade Anders Lindroth, Leif Klemedtsson och Tomas Lundmark besökarna genom SITES helhet och uppdrag, de särskilda satsningarna på ny infrastruktur, SITES Water, SITES Spectral och SITES AquaNet samt att de närmast belägna SITES stationerna, Röbäcksdalen och Svartberget fick en mer ingående presentation.

Är du intresserad av att veta vad SITES kan erbjuda dig som forskare, kontakta SITES!
 

Forskare vid Umeå universitet har fått ett forskningsanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.  Projektet som heter; ”Climate change induced regime shifts in northern lake ecosystems” ska studera klimatförändringar i nordliga sjöekosystem. Där några av lokalerna som ska studeras finns inom SITES fältstationer i Abisko och Svartberget. 

Det är Jan Karlsson vid Umeå universitet som är huvudsökande, han och hans medsökande har anslagits med 37 miljoner sek under fem år. Medlen kommer användas till att utveckla ekosystemmodeller som kan användas för att förutsäga framtida produktion av fiskbiomassa och växthusgasutbyte i olika typer av sjöar i nordliga regioner.

SITES kommer att återkomma med en närmare beskrivning av projektet under 2017.

Läs mer:
Knut och Alice Wallenberg - Projektanslag 2016. Hur påverkar klimatförändringar nordliga sjöekosystem?
Umeå univeristet - pressmeddelande. Tre forskningsprojekt får dela på drygt 94 miljoner kronor

De fyra SITES stationerna som är med i SITES AquaNet satsningen installerar under hösten flytplattformen som utgör grunden för resursen inom delinfrastrukturen. Först ut var Erken som i mitten av september installerade sin, och som besöktes av deltagarna på SITES AquaNet mötet där i september. Nu har utrustningen levererats till Svartberget och där flera personer arbetat med att bygga ihop strukturen i sjön Stortjärn. På tur står Asa och Skogaryd.

Plattformarna kommer utrustas med de resurser som behövs för de mätningar som ska göras i mesokosmerna under vår och sommar 2017. Utrustningen finns sedan till förfogande för forskare som är intresserade av frågeställningar kopplade till manipulationer av små akvatiska ekosystem. 

Mer information om SITES AquaNet finns här

SITES Spectral är en av tre gemensamma satsningar som gjorts inom SITES som bygger på att skapa infrastruktur som främjar möjligheter till världsledande forskning. SITES spectral arbetar stationsövergripande och med liknade utrustning för spektrala mätningar. Sensorer och kameror finns på master och mäter in data kopplade till vegetation- och fenologisk utveckling. Till projektet och de stationära mätningarna kopplas drönare utrustade med sensorer och kameror som kan läsa av större områden. Drönarnas data kan användas i kalibrering och modellering av resultaten från de punktmätningar som görs med de stationära spektrala mätningarna. En vidare dimension är att data från SITES Spectral kan användas för att kalibrera satellitdata som kommer från fjärranalys.

Beslutet att ändra namn på satsningen togs på workshoppen 14 oktober, dels för att tydliggöra skillnaderna mellan SITES Spectral och nätverket Nordspec. Utöver diskussioner och information om tekniska utmaningar, kalibrering och beslut kring utrustning gav Kjell Blomgren en inspirationsföreläsning om hur data från SITES Spectral kan användas i forskning och utgöra en resurs inom hans arbete med Svenska fenologiska nätverket.

Läs mer:
Om SITES Spectral
Om Svenska fenologiska nätverket

Inför den kommande ansökan om SITES fortsättning träffades huvudmännen för de organisationer som tillsammans utgör SITES, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Polarforskningssekretariatet och SLU. Mötet diskuterade bland annat SITES tolkning av förutsättningarna för nästa fas samt plan för vidare kontakt i samband med att ansökan tas fram. Huvudmännen gav även konkreta synpunkter på utmaningar och möjligheter med en förlängning.

Jakob Kuttenkeuler och kollegor från KTH i Stockholm har besökt Tarfala. De har med hjälp av en Maribot A.N.K.A som de utvecklat tagit fram en djupkarta över Tarfalasjön.

I samband med denna scanning av sjön monterades den kedja av temperatursensorer som ska ligga i sjön över vintern.

Se en video där de visar hur djupkartan togs fram.

Läs mer om Tarfalasjön

Det trettonde Krycklansymposiet lockade över 80 personer att delta i två sessioner om skogsdiken och om skötsel av små vattendrag. På programmet fanns inbjudna talare från Finland och Kanada. Hjalmar Laudon, professor i skogens biogeokemi och ledare av forskning i Krycklan är nöjd med årets symposium.

Krycklan sympoiset arrangeras årligen för att främja nätverkande och samarbete mellan forskare som använde infrastrukturen i Krycklan. Varje år har symposiet ett tema och i år låg fokus på små vattendrag, diken och kantzoner. Krycklan är ett avrinningsområde i Västerbotten som ligger inom Svartbergets forskningsstation, SITES. Strukturen inom Krycklan återfinns i SITES water.

Läs hela artikeln om Krycklansymposiet under Future Forests hemsida

Läs mer om Hydrologisk forskning i Krycklans avrinningsområde

I början av september hölls The European Society for Agronomy conference, ESA, i Edinburgh där Linda-Maria Mårtensson, biträdande stationsföreståndare på SITES Lönnstorp deltog. Hon presenterade det nyanlagda SITES agroekologiska fältexperimentet på Lönnstorp, SAFE. Presentationen lockade så många deltagare, att nya handouts behövde tryckas upp!”

Flakalidenexperimentet utanför Vindeln i Västerbotten lades ut 1986 i ett ungt granbestånd, vilket planterats 1963 efter avverkning, hyggesbränning och markberedning. Området ligger ovanför högsta kustlinjen och jordarttexturen är sandig-moig osvallad morän.

Försöken visar att det går att mer än fördubbla tillväxten hos gran i Norrland. Det är alltså inte i första hand det kärva klimatet eller våra långsamväxande trädslag som styr tillväxten i de svenska skogarna. Det är snarare tillgången på växtnäring, i norra Sverige främst kväve, som avgör hur stor tillväxten blir.

2016 fyller försöket 30 år och det har firats i slutet av september. Pionjärer och forskare som verkat och intresserats av resultaten har träffats på plats i Flakaliden igen. 

Syftet med Flakalidenförsöket är att demonstrera granens möjliga produktionsförmåga i norrlandsklimat – när varken näringsämnen eller vatten är tillväxtbegränsande faktorer. Forskarna har gödslat intensivt på provytor sedan 1987 och anpassat gödslingen till trädens behov. Inget läckage av näringsämnen har tillåtits ske till grundvattnet.

Läs mer:
Flakaliden vid Svartbergets försökspark

Under sommaren har Abisko naturvetenskapliga station fått besök av reportrar från vetenskapsredaktioner i Sverige och utomlands.

EuroNews Television producerade en kort dokumentär om forskningsstationen:
Polar research warms up (dokumentären är på engelska)

Vetenskapsradion vid Sveriges Radio sände inslag om tre olika forskningsprojekt verksamma i Abisko:
Mikroorganismer på myrarna kan ge svar om utsläpp
Livet på myren – så påverkas klimatet
Plattmaskar – smådjuren vi vet för lite om

Kontakt:
Magnus Augner, stationsföreståndare för Abisko naturvetenskapliga station

Den universitetsbaserade tidningen Universen besökte i somras SITES fältforskningsstation Erken för ett reportage om laboratoriet och berättelsen om hur allt startade med en kräftentusiast. Dagliga verksamheten beskrivs med sjömätningar, analyser i laboratoriet, gästande forskare och storskaliga inslutningsförsök samt uppdraget med den tredje uppgiften - kunskapsspridning till omgivande samhälle.

Läs artikeln om Erkenlaboratoriet - Inte vara vanligt vatten här
 

I veckan avslutade SITES styrelse resan med att besöka alla SITES stationerna. Svartberget och Röbäcksdalen utgjorde besöksmålen för septembermötet där SLUs ledning även utgjorde sällskap.

Då SLU är värd för SITES har styrelsen årligen en avstämning med SLUs rektor. Mötet avhandlade även bl.a. planering inför ansökan om en fortsättning av SITES efter 2018.
Vid besöken på Svartberget och Röbäcksdalen deltog ansvariga för verksamheten samt forskare som använder infrastrukturen. Båda stoppen inkluderade en visning inklusive diskussion.

I Svartbergets togs styrelsen med gruppen på en vandring genom infrastrukturen med stopp längst några av landmärkena. Sjön Stortjärn ingår i SITES water och har instrumenterats under det senaste året med t.ex. plattform mitt i sjön och gas flux kammare. Stortjärn har blivit mer logistiskt tillgänglig de senaste åren och används av forskare från flera olika universitet.

På Röbäcksdalen tog SITES stationsföreståndare Jenny Viklund med besökarna på en och färd över fälten med bl.a. långsiktiga jordbruksförsök, SITES NordSpec sensorer och förbi den mark som i höst planeras med äppelträd.

SITES styrelse har besökt två eller tre stationer per år under sina möten i maj och september. I och med dessa besök har styrelsen nu varit runt på alla SITES stationer. Besöken är viktiga för att öka förståelsen av verksamheten, och att se de individuella och gemensamma utmaningarna och möjligheterna som finns. Vilket är en god utgångspunkt nu när ansökan planeras.

Tarfalasjön är ett av flera studieobjektet inom SITES water satsning på biogeokemisk monitoring av sjöar och bäckar på SITES fältstationer. Via gemensamma provtagnings- och analysmetoder byggs en ny typ av datainfrastruktur upp som kommer att ge forskningsmöjligheter i flera unika miljöer.

Tarfalas bidrag hör till de mer extrema, med direkt anslutning till en kalvande glaciär ligger Tarfalasjön högst upp i Tarfaladalen. Sjön har eroderats ut av främst Kebnepakte glaciären när den var större, sjön är 52 m djup som mest och utgör ett av Kalixälvens viktigaste källflöde.

I skenet av omgivningens smältande glaciärer och ett varmare klimat ger denna sjö en möjlighet att studera utvecklingen av sjön och dess ekosystem. Förändringar av biologiska, kemiska och fysiska parametrar i sjön och i dess sediment kommer att analyseras.

De initiala mätningarna visar på att sjön är extremt homogen vad gäller konduktivitet och temperatur, i alla fall under sommaren. Instrument kommer att lämnas i sjön under vintern, isläggning sker någon gång i oktober och sedan det blir spännande att nästa sommar läsa av hur parametrarna varierar under den viktiga perioden när islossningen (mitten av juli) och möjligen omblandning av vattenmassan sker, säger Gunhild Rosqvist.

Vi har provtagit sediment från botten med stöd från en grupp forskare från Bergen universitet. Den fem meter långa sedimentsekvensen som samlades in under usla väderförhållanden från en borrplattform representerar sjöns historia under många tusen år, kanske till och med tillbaka till istiden. Variationer i olika parametrar i sedimenten såsom storlek och form på sedimentkornen samt den geokemiska sammansättningen kan bland annat berätta om hur glaciärerna reagerat på tidigare klimatförändringar.

Även forskare från KTH är på ingång för att testa ny utrustning som sedan ska användas i Svalbards fjordar.

De extrema och potentiellt riskfyllda miljöerna i Tarfala har ställt höga krav på säkerheten för mätningar och insamling av prover från sjön. Vattentemperaturen uppgår sommartid till max 5˚C. Vid provtagning av sjöns djupaste delar är det minst 300 meter till land berättar Torbjörn Karlin. Provtagningen sker alltid under lugna väderförhållanden med god sikt. Allt arbete kan utföras sittande i en stabil gummibåt med minst två personer utrustade med flytplagg ombord. Inför allt fältarbete i Tarfala fylls ett färdmeddelande i där fältarbetets omfattning framgår samt vilken säkerhetsutrustning som används.

Kontakt:
Startionsföreståndare Gunhild " Ninis" Rosqvist
Tarfala forskningsstation finns på facebook

H.M. Konung Carl XVI Gustaf besöker Vindeln och Umeå den 1-2 september. Igår deltog Kungen i en exkursion anordnad av forskningsprogrammet Future Forests.
Future Forests är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med Umeå universitet och Skogforsk. Det Mistra-finansierade programmet är inne på sitt åttonde år. Delar av de forskningsfrågor som Future Forests adresserat har gett resultat via experiment och monitoring som administreras från Svartbergets och Asas forskningsstationer. Tre av programmets tema har direkt koppling till forskare eller forskningsprojekt som använder Svartbergets infrastruktur.

Framtidens skogsbruk, skogens mark och vatten, skogens klimatnytta och klimatanpassning

Under exkursionen utforskades några av det norrländska skogslandskapets skärningspunkter mellan tidigare årtiondens skogsbruk och framtidens skogsbruk. Ett 15-tal forskare från naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora bidrog med sin kunskap.

Läs mer om se klipp från mötet i skogen:
Future Forests och nyhetsartikel om besöket
Kungahuset
Västerbottens-kuriren
SVT Västerbottensnytt

Sveriges Radio och P4 Norrbottens reporter Nils Eklund har besökt Tarfala forskningsstaiton och följer med forskarna upp på Sveriges högsta punkt och smältande glaciärer. 

I och med de årliga mätningarna av den smältande sydtoppen på Kebnekaise besökte Sveriges Radios reporter Tarfala forskningsstaion. 

Hör hela inslaget sveriges högsta punkt här

Hör inslaget om att de svenska glaciärerna försvinner här
 

Nu stundar många besök till SITES olika fältstationer. 
 

Här berättar Thomas Stenlund från Malå sameby om renskötselåret för jägmästarstudenter på besök i Kulbäcksliden, Svartbergets försökspark. Foto av Charlotta Erefur.

Sveriges högsta fjälltopp, Kebnekaises sydtopp, är 2 099 meter hög. Det visar en mätning som gjordes i helgen. Det betyder att sydtoppen har 2,2 meter tillgodo på nordtoppen.

I mitten av juli gjordes en mätning av Sveriges högsta punkt. Det är Tarfala Forskningsstation som utför mätningarna och nu under hösten innan snön kommer mäts toppen igen.

Läs nyhetsnotisen här.

Via platser bland annat i närheten av Asa och Svarberget görs underlagen till de årliga bärprognoserna som presenteras av SLU varje sommar. Iår verkar det allstå bli ett rikigt bra blåbärsår i stora delar av landet. 

Läs hela nyheten om blåbärsprognosen här 

Uppsala universitet söker tillsammans med SITES en forskningsingenjör till SITES-AquaNet vilket är ett infrastrukturprojekt finansierat av SITES under 2016-2017.

Projektet har som mål att etablera en ny experimentell plattform för att göra inslutningsförsök i flera sjöar samtidigt. Dessutom kommer några pilotexperiment att genomföras där det kommer att testas hur störningar påverkar olika mått av ekosytemstabilitet (funktionellt och strukturellt).

Läs mer om tjänsten som forsningsingenjör för SITES-AquaNet här.

Den 28 juni träffades stationsföreståndarna och delar av samordningssekretariatet för ett heldagsmöte på Alnarp och Lönnstorp. SITES nya föreståndare Anders Lindroth, som ledde mötet, presenterade processen för framtagande av den nya ansökan för en fortsättning på SITES efter 2017. Under mötet diskuterades även datahantering och Alex Vermeulen från ICOS (www.icos-sweden.se) som inbjuden extern talare gav en introduktion till ICOS carbon portal, ett potentiellt verktyg att använda inom SITES. Stationsföreståndarna rapporterade senaste nytt från stationerna och vad som är på gång närmsta tiden.

Mötet avslutades med en guidad rundtur på Lönnstorp forskningsstation där vi fick höra mer om intressant forskning inom framtida odlingssystem. Perenna spannmål och integrerat korn-och lusern odling är två exempel som skulle kunna vara en del av ett framtida jordbruk.

Text av Hélène Hagerman

I projektet SITES NordSpec ska, förutom multispektrala mätningar med hjälp av drönare vid särskilda kampanjer, även kontinuerliga multispektrala mätningar i fasta installationer göras på SITES-stationerna.
 
I Asa är dessa mätningar knutna till en CO2-fluxmast i en granungskog på Nybygget, som uppstod efter stormen Gudrun 2005. I förra veckan, den 9 juni, installerades utrustningen för marknära multispektrala mätningar i fluxmasten. Sedan tidigare sitter också den fenologiska webbkamera som ska användas i projektet i samma mast.
 
Installationen innehåller tre olika par av givare. I varje par finns en givare som riktas rakt upp och en givare som riktas med 45° vinkel nedåt. Ett par mäter strålning i våglängdsområden för beräkning av ett PRI-index (photochemical reflectance index) och de två övriga paren mäter strålning för beräkning av NDVI-index (normalized difference vegetation index). PRI-givarna och ett par av NDVI-givarna sitter längst upp i masten (se foto), på ca 7 m höjd och mäter över granungskogen, medan det andra paret NDVI-givare sitter på en ställning ca 2,3 m över marken i en glänta, för att fånga in mätningar från fältvegetationen.
 
Mätningarna är igång och beräkningarna av PRI och NDVI kan påbörjas (se diagram).
 
Länk till fenologisk webbkamera:

En av drönarna i SITES NordSPEC-projektet har idag haft premiärflygning på SITES Lönnstorp. Efter noggranna förberedelser lyfte drönaren och gjorde en förprogrammerad rutt över det nya långliggande agroekologiska fältexperimentet (SAFE) och andra intilliggande försök. Piloterna Marcin Jackowicz-Korczynski, Per-Ola Olsson, Hongxiao Jin och Lars Eklundh (Lund University) var nöjda med flygningen och ska nu granska den information som samlats in med de kameror som är fästa i drönaren för att utvärdera utrustningen.

Premiärflygning för SITES Nordspecs drönare på Lönnstorp. Filmad av Linda-Maria Mårtensson.

Det nya långliggande försöket SITES Agroekologiska FältExperiment ”SAFE” är nu anlagt! Försöket är en satsning som ska ena forskning i bl.a. jordbruks- och markvetenskap, ekologi och agroekologi. Vi välkomnar nu forskare från hela världen inom alla discipliner att använda försöket.

Få mer information på våra hemsidor www.fieldsites.se eller Lönnstorp.

Ansök om tillträde via www.nordgis.org.

”Sveriges glaciärer smälter allt snabbare till följd av klimatförändringen. Enligt den senaste inventeringen har en tredjedel av arean försvunnit på bara hundra år. Minskningen syns tydligt på den fotografiska dokumentationen. Så inleder 
Jannike Kihlberg på DN som har skrivit en arikel som glaciärerna, ett troligt toppskifte sommaren 2016

Artikeln om att glaciärerna smälter finns i sin helhet här
eller här på Tarfala forksningsstaitons facebooksida 

Länsstyrelsen i Halland besökte Lönnstorp 19 maj. Vädret visade sig från sin bästa sida när Erik Steen Jensen, Nils-Ove Bertholdsson och Erik Rasmusson berättade om Lönnstorps nya långliggande fältförsök, samodling av baljväxter och stråsäd, Leipidium och Perennt vetegräs.

I juni 2016 flyttar SITES sin hemsida till denna struktur. Hoppas du som läsare gillar sidan och att du har överseende under tiden som flytten sker. 

Dansk radio har i programmet Natursyn pratat med professor Erik Steen Jensen som forskar på Sveriges lantbruksuniversitet och är aktiv vid SITES Lönnstorp. I programmet berättar Erik om jordbruksforskning och utmaningarna att utöver matproduktion leverera tjänster relaterade till biodiversitet och reducering av klimatförändringen, frågor som SITES som infrastruktur kan underlätta att forska inom.
Radioprogrammet är på danska och sändes 2016-03-28.

Lyssna på Natursyn med Erik Steen Jensen här, programmet är på danska

Som en övning under dagen fick deltagarna inventera två stränder av Erken med avseende på vattenlevande djur. Ett ovanligt blåsigt väder med vind från norr gjorde övningen till en utmaning men deltagarna hittade bland annat sötvattengråsugga, sländmymfer och snäckor.

Genom att vrida och vända på stenar längst strandkanten går det hitta små djur som lever i vattnet.  

Eftersökta djur inför budget- och inventeringövningen har hittats och flyttas till mindre burkar.

I burkarna finns bland annat en dykare, sländnymfer och snäckor.

Stort tack till Erken samt alla deltagare.

SITES har sedan may en ny förestesåndare. Läs en intervju (på engelska) med Anders där han beskriver sin syn på SITES och hans bakgrund.

Inom SITES finns ca 1600-långliggande skogliga försök spridda över hela Sverige, som täcker in ett flertal ämnesområden och ett stort antal frågeställningar.
I registerdatabasen för skogliga fältförsök, SilvaBoreal, finns det möjlighet att söka bland försöken och hitta kartmaterial mm. Rådata från insamlingar från fältförsök som mäts med fältdatasystemet hamnar i enheten för skoglig fältforsknings försöksdatabas.
Hör Charlotta Erefur berätta om forskning från de skogliga fältförsöken kopplade till kontinuitetsskogsbruk - Är det möjligt att få en kostnadseffektiv föryngring utan att kalavverka?

Se seminariet här - presentationen startar ca 14:30 in i inspelningen. Tillgängligt till den 16 maj 2016.

Har du frågor om långliggande skogliga fältförsök eller är intresserad av att använda resultat från försöken till forskning eller liknande, kontakta SITES via Martin Ahlström på Asa forskningsstation eller Charlotta Erefur på Svartbergets forskningsstation. 

Kursledarna var Peder Blomkvist från enheten för skoglig fältforskning på SLU i Umeå, och Per Westlien från institutionen för geovetenskaper på Göteborgs universitet. Syftet var att utöka kompetensen hos personalen inom SITES och därmed möjliggöra mer storskaliga regelbundna och automatiserade mätningar av miljövariabler. Kursen hölls i två omgångar under veckan, och totalt deltog 14 tekniker från de olika stationer runt om i landet.

Den här typen av loggrar kan användas för att lagra kontinuelig information om nästan vilken miljövariabel som helst under olika tidsramar, förutsatt att det finns instrument som kan mäta dem. Under utbildningens gång användes bland annat temperaturgivare och givare för vattendjup. Nederbörd, vindhastighet och vindriktning användes också som exempel på mätbara variabler. På grund av att loggrarna är programmerbara så finns det flertalet tillverkare av givare för alla möjliga användningsområden och det är även möjligt att själv sätta ihop en sensor och programmera loggern för att tolka informationen från den.

Deltagarna tyckte att kursen var lärorik och givande, samt kom med frågor kring hur de skulle kunna tillämpa den här tekniken i sina försök. Speciellt intressant var förmågan att på avstånd kunna läsa av loggrarna i realtid.

Text  och foto av Kim Lindgren

Tarfala öppnar för säsongen under några veckor i mars och april. Bland annat inspekteras utrustning efter vinterns snö, is och vind. Här besöks väderstationen invid Lihti samebys sommarviste som också uppdateras med antenn för att kunna skicka data.

Foto: Gunhild "Ninis" Rosqvist
Följ mer vad som händer på Tarfalas Facebook sida 

Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, besökte forskningsfaciliteterna på SLU i Alnarp. Forskningsstationen SITES Lönnstorp presenterades av Maria Ernfors och Erik Rasmusson som bland annat berättade om urlakningsförsök och projektet SAFE.

Foto: Linda-Maria Mårtensson

Klimat- och markanvändningsförändringar, såsom gruvexploatering och infrastrukturutbyggnad, påverkar fjällmiljön kraftigt och därmed villkoren för renskötseln.
Filmen har gjorts i ett samarbete mellan Fromas, Stockholms universitet och SITES. Denna film visar hur forskare och renskötare tillsammans kan öka kunskapen om hur man bäst förvaltar miljön i framtiden.

Rievdaduvvon eanangeavaheapmi, nugo ruvkkedoaimmat ja eara servvodatviidideamit, ja dálkkádatrievdamat váikkuhit duottarmáilmmi ja boazudoalu garrasit.
Dát filbma čájeha got dutkkit ja boazobargit ovttas sahttet čalmmustahttit luonddu halddášeami boahtteáiggis.

www.framtidsfjall.se 
www.futuremountains.org
Svensk Trailer - https://vimeo.com/157316421
Engelsk Trailer - https://vimeo.com/157316420
Lång film på svenska - https://vimeo.com/157708327
Lång film på engelska - https://vimeo.com/157722976

Svartberget och doktoranden William Lidberg bjöd in de som arbetar med kartor/GIS till introduktionskurs. Tanken med kursen var att användarna skulle lära sig sätta ihop egna kartor som t.ex. kan användas i fältarbetet. Samt att dessa kartor kan användas i telefoner, läsplattor och bärbara datorer.
Utöver personalen på Svartberget så gästades kursen av flertalet intresserade från Röbäcksdalen. Samt att flera deltagare på övriga stationer deltog via videolänk totalt ca 15 deltagare.
Kursen var uppskattad och lärorik som introduktion, fler kurser av detta slag kommer ges framöver. 

Tarfala forskningsstation drivs av Stockholms univeristet och varje år kommer forskare och studenter till forskningsstationen för att studera glaciärerna och den subarktiska alpina miljön. Forskningsstationen ligger otillgängligt placerad öster om Kebnekaise och 26 kilometer från vägs slut i Nikkaloukta. Det finns kapacitet för 38 boende, ett fullt utrustat kök, föreläsningssal, bastu, tvättstuga, laboratorier för fältförsök och en verkstad.
Inför fältsäsongen 2016 söker Tarfala hantlangare och kockar fördelat över tre perioder. Sista ansökningsdatum är 2016-02-29.

Arbetsuppgifter - Hantlangare
Som hantlangare hjälper man till med mätningar i fält samt med driften av stationen, vilket kan innebära allt från att hjälpa till i köket till att måla hus. Arbetet som hantlangare kan vara krävande, då arbetet utförs i alpin terräng och på glaciärer under varierande väderförhållanden med långa arbetsdagar och påfrestande vandringar med tung packning.

Arbetsuppgifter - Kock
Kocken/kockan ansvarar för att laga frukost och middag för normalt 10–25 personer, som allra mest upp till 50 personer (sällan) samt för städ av kök och matsal. Det finns möjlighet att delta i visst fältarbete.

Mer info:
Arbetet sker under tre olika tidsperioder både för kockar och hantlangare under sommaren 2016
– den 21 juni–20 juli
– den 20 juli–20 augusti och
– den 10 augusti–20 september.
Du kan söka till en eller flera av tidsperioderna, men ingen hantlangare blir anställd mer än en period. För att ta sig till och från forskningsstationen ingår en vandring på 26 kilometer i fjällterräng.

Vill du vara med och utveckla SITES till en ännu bättre infrastruktur?

SITES söker en föreståndare med övergipande vetenskapligt och operativt ansvar för SITES, vilket innebär att leda utvecklingen av infrastrukturen enligt de riktlinjer som fastställs av styrelsen samt anvisningar från SLU.

Föreståndaren ska också arbeta strategiskt i syfte att utveckla SITES till en livskraftig infrastruktur och leda arbetet med att ta fram en förnyad ansökan till VR. I föreståndarens uppgifter ingår att skapa hållbara relationer och att samverka för att upprätthålla och knyta nya kontakter som kan gagna SITES utveckling.

Du som söker ska ha förmåga att utveckla SITES potential och vara frontfigur. Du tänker och arbetar strategiskt, är handlingskraftig och van att leverera resultat av hög kvalitet. Du är förändringsorienterad och har ett kommunikativt ledarskap. Som företrädare för SITES ska du ha god förmåga att skapa hållbara relationer och samverka för att upprätthålla och knyta nya kontakter. Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet. Tjänsten omfattar 50%, har placering vid SLU och är tidsbegränsad för två år.

Föreståndaren leder även samordningssekretariatet med sekreterare, ekonom, biträdande föreståndare och systemerare.

Läs hela annonsen här, sista ansökningsdatum är 9 februari 2016.

Välkommen med din ansökan!

Röbäcksdalen startade året 2016 med att välkomna de nya dekanerna vid SLU. För fakulteten för Veterinärmedicin och Husdjursvetenskap, Kristina Dahlborn, och dekanen för Fakulteten för Naturresurser och jordbruksvetenskap, Torleif Härd, samt prodekanen för Fakulteten för Naturresurser och jordbruksvetenskap, Pär Forslund och fakultetsdirektören vid Fakulteten för Naturresurser och jordbruksvetenskap, Anders Eriksson till vår institution den 11 januari. Vid besöket fick de en möjlighet att se alla våra verksamheter genom att de besökte forskningsladugården, forskningsstationen och SITES och institutionen. Vi informerade de om vår verksamhet med presentationer och olika grupp diskussioner under dagen. Mötet var positivt från allas sida och vi hoppas på gott samarbete framöver.
Text av Jenny Viklund

David Bastviken, professor vid Tema Miljöförändring, har fått närmare 20 miljoner kronor via ett ERC Consolidator Grant, en bidragsform som ges till excellent forskning.

Målet med David Bastvikens projekt är att bättre kvantifiera och utveckla modeller för att förutse metanutsläpp från sjöar. Metan är en viktig växthusgas och ny forskning visar att sjöar är en av de största metankällorna. Genom att kartlägga hur dessa naturliga växthusgasutsläpp regleras, och hur känsliga de är för den globala uppvärmningen, blir det lättare att göra välfungerande klimatmodeller.

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse beslutade 2015 att dela ut drygt 39 miljoner under fem år till en forskargrupp vid SLU i Umeå som tillsammans med forskare från Umeå och Helsingfors universitet ska undersöka hur fem fysiologiska noder eller vägskäl från löv- till biståndsnivå och hur dessa påverkar processerna som styr vatten- och kolflöden i skogsekosystemet och därigenom påverkar biomassaproduktion och vattentillgång.
De fem noderna består av;

(1) uppdelning av avgivning av vatten från ekosystem i transpiration och avdunstning, vilket beskriver växternas möjlighet att använda vatten för tillväxt;

(2) träds effektivitet i vattenanvändandet, vilket bestämmer hur mycket koldioxid som binds i fotosyntes per enhet vatten som förloras vid transpirationen;

(3)  uppdelningen av fotosyntes, som driver tillväxten, och fotorespiration som leder till energiförlust;

(4) uppdelningen av total respiration mellan olika respirationsvägarna (normal och alternativ respiration) vilket styr effektiviteten av biomassaproduktionen, samt

(5) fördelningen i tillväxten mellan ovanjordsdelar (stam, skott, blad) och
underjordsdelar (rötter, mykorrhiza) vilket avgör hur stor andel av skogstillväxten som bidrar till stam- och grentillväxt och därmed kan skördas i form av skogsbiomassa. 

Noderna ska nu detaljstuderas i anslutning till Svartbergets forskningsstation, där Niles Hasselquist startat igång sina fältmätningar av savflöden kopplade till nod ett. Han är en av många forskare som kommer vara involverade i projektet.

Ja, så kan man nog se det. På ett övergripande plan har vi relativt bra kunskap om processerna som styr flöden av vatten och energi in, inom och ut ur olika skogsekosystem. Genom att använda naturlig variation i stabila isotoper kan vi på en mer processbaserad nivå länka samman vilka vägar flödena tar och vilka processer som styr i vägskälen. Att samma grundämnen följs genom hela ekosystemet och dess olika medier är unikt och det kan mycket väl bli som att undersöka/felsöka ett vattenledningssystem med läckande kranar och förgreningar.

En aspekt är definitivt de tekniska lösningarna som har kommit senaste tiden. Främst har utvecklingen av de fältinstrument som mäter isotoper kontinuerligt förbättrats. Processerna vi försöker kartlägga är båda snabba och långsamma så för att mäta flödena måste fältinstrument för att mäta O-18 och C-13 motsvara de fysiologiska processernas tidsspann. Bland annat införskaffas ett Aerodyne-instrument som mäter stabila isotoper i elementflöden mellan ett skogsekosystem och atmosfären.

NRM isotopomermätningar är en annan viktig resurs. Expertis på det området står forskare på NMR-labbet vid Umeå universitet för som med NMR analyserar fördelningen av kol-13 mellan atomerna i glukosringar och därigenom får information om fotosyntes och respiration vid just det tillfälle när glukosringen bildades. Denna teknik gör det därmed möjligt att gå tillbaka i tiden och analysera material från årsringar för att veta hur trädet växte under andra miljöförhållanden ink. koldioxidkoncentration i atmosfären vilket ska göras i nod 3.

Skogsekosystemens tillväxt reagerar inte över natt på att atmosfärskoncentrationen av koldioxid har ökat eller att vattentillgången ändras utan fotosyntesen anpassas gradvis till nya förhållanden. En förutsättning för detta projekt är alltså att det finns fältinstrumentering och platser med träd i naturen som vi kan mäta på under lång tid. Tack vare att Svartbergets forskningsstation finns och funnits under lång tid har kunskap från tidigare forskning om t.ex. gödsling, ekofysiologi, rinnande vatten och klimat gett kunskaper att bygga vidare på, vilket vi nu gör genom att testa flera hypoteser.

Det huvudsakliga studieområdet för noderna utgörs av Svartbergets basinfrastruktur i SITES, dvs de befintliga monitoringplatserna av klimat, markvatten, bäckvattennätverket vilket kompletteras med ICOS-masten. I Niles delprojekt, nod ett, har träd försetts med savflödesmätare i närheten av ICOS masten. Mätningar från sensorer i ICOS masten hjälper också till att skapa en uppskattning på transpiration från hela skogsbeståndet runt omkring. Information som är viktig vid beräkningar/kalibreringen av transpirationen från savflödesmätningarna på individuella träd.

Jag har i samarbete med Pantana Tor-ngern från Chulalongkorn universitetet i Bangkok, Thailand installerat savflödesmätare på 60 träd, vilket innebär att två sensorer som är placerade 10 cm från varandra loggar temperaturen varje 30:e min. Skillnaderna i temperatur mellan sensorerna kan användas för att beräkna flödet av sav i trädet, den informationen behövs för att avgöra växternas möjlighet att använda vatten för tillväxt. Sensorerna sattes ut i början av juni och kommer sitta där under hela projekttiden, fem år. Nu håller vi koll på dem så att alla samlar in data på rätt sätt.

Den nyligt publicerade studien visar att i takt med att globala temperaturer ökar så ökar även aktiviteten hos mikroorganismerna i jorden, vilket leder till ökad nedbrytning av organiskt material och ökade utsläpp av växthusgaser.

Svartbergets dataunderalg till studien har koordinerats av Hjalmar Laudon, Krycklans vetenskapligt ansvarige och professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU i Umeå.

Bolin dagarna 2016 och Tarfalas 70 års jubileum går av stapeln denna vecka på Stockholms universitet. SITES deltar idag tisdag på 70-årsjubileet samt under postersessionen på onsdag. Hela programmet för dagarna finns här.

Anders Lindroth, SITES föreståndare, och Maria Ernfors, Lönnstorps stationsföreståndare, deltog i Plant Link Day, där de presenterade infrastrukturen respektive verksamheten på Lönnstorp.

SITES Lönnstorp forskningsstation presenterar stolt medlemmarna i den nybildade referensgruppen: Kate Scow, professor in markvetenskap och mikrobiell ekologi på University of California i Davis and föreståndare på Russell Ranch Sustainable Agricultural Facility; David Parsons, professor in växtodlingslära på SLU i Umeå; Josef Appell, jordbrukskonsult och tidigare förvaltare på Gårdstånga Nygård; och Göran Bergkvist, docent i växtodlingsvetenskap på SLU i Uppsala. Referensgruppen kommer att vara rådgivande i den vetenskapliga och praktiska utvecklingen av Lönnstorps forskningsstation, inklusive SITES Agroekologiska fältexperiment.

SITES deltog på KBC-dagarna vid Umeå univeristet i november. Under temat vad SITES kan erbjuda dig som forskare guidade Anders Lindroth, Leif Klemedtsson och Tomas Lundmark besökarna genom SITES helhet och uppdrag, de särskilda satsningarna på ny infrastruktur, SITES Water, SITES Spectral och SITES AquaNet samt att de närmast belägna SITES stationerna, Röbäcksdalen och Svartberget fick en mer ingående presentation.

Är du intresserad av att veta vad SITES kan erbjuda dig som forskare, kontakta SITES!
 

Forskare vid Umeå universitet har fått ett forskningsanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.  Projektet som heter; ”Climate change induced regime shifts in northern lake ecosystems” ska studera klimatförändringar i nordliga sjöekosystem. Där några av lokalerna som ska studeras finns inom SITES fältstationer i Abisko och Svartberget. 

Det är Jan Karlsson vid Umeå universitet som är huvudsökande, han och hans medsökande har anslagits med 37 miljoner sek under fem år. Medlen kommer användas till att utveckla ekosystemmodeller som kan användas för att förutsäga framtida produktion av fiskbiomassa och växthusgasutbyte i olika typer av sjöar i nordliga regioner.

SITES kommer att återkomma med en närmare beskrivning av projektet under 2017.

Läs mer:
Knut och Alice Wallenberg - Projektanslag 2016. Hur påverkar klimatförändringar nordliga sjöekosystem?
Umeå univeristet - pressmeddelande. Tre forskningsprojekt får dela på drygt 94 miljoner kronor

De fyra SITES stationerna som är med i SITES AquaNet satsningen installerar under hösten flytplattformen som utgör grunden för resursen inom delinfrastrukturen. Först ut var Erken som i mitten av september installerade sin, och som besöktes av deltagarna på SITES AquaNet mötet där i september. Nu har utrustningen levererats till Svartberget och där flera personer arbetat med att bygga ihop strukturen i sjön Stortjärn. På tur står Asa och Skogaryd.

Plattformarna kommer utrustas med de resurser som behövs för de mätningar som ska göras i mesokosmerna under vår och sommar 2017. Utrustningen finns sedan till förfogande för forskare som är intresserade av frågeställningar kopplade till manipulationer av små akvatiska ekosystem. 

Mer information om SITES AquaNet finns här

SITES Spectral är en av tre gemensamma satsningar som gjorts inom SITES som bygger på att skapa infrastruktur som främjar möjligheter till världsledande forskning. SITES spectral arbetar stationsövergripande och med liknade utrustning för spektrala mätningar. Sensorer och kameror finns på master och mäter in data kopplade till vegetation- och fenologisk utveckling. Till projektet och de stationära mätningarna kopplas drönare utrustade med sensorer och kameror som kan läsa av större områden. Drönarnas data kan användas i kalibrering och modellering av resultaten från de punktmätningar som görs med de stationära spektrala mätningarna. En vidare dimension är att data från SITES Spectral kan användas för att kalibrera satellitdata som kommer från fjärranalys.

Beslutet att ändra namn på satsningen togs på workshoppen 14 oktober, dels för att tydliggöra skillnaderna mellan SITES Spectral och nätverket Nordspec. Utöver diskussioner och information om tekniska utmaningar, kalibrering och beslut kring utrustning gav Kjell Blomgren en inspirationsföreläsning om hur data från SITES Spectral kan användas i forskning och utgöra en resurs inom hans arbete med Svenska fenologiska nätverket.

Läs mer:
Om SITES Spectral
Om Svenska fenologiska nätverket

Inför den kommande ansökan om SITES fortsättning träffades huvudmännen för de organisationer som tillsammans utgör SITES, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Polarforskningssekretariatet och SLU. Mötet diskuterade bland annat SITES tolkning av förutsättningarna för nästa fas samt plan för vidare kontakt i samband med att ansökan tas fram. Huvudmännen gav även konkreta synpunkter på utmaningar och möjligheter med en förlängning.

Jakob Kuttenkeuler och kollegor från KTH i Stockholm har besökt Tarfala. De har med hjälp av en Maribot A.N.K.A som de utvecklat tagit fram en djupkarta över Tarfalasjön.

I samband med denna scanning av sjön monterades den kedja av temperatursensorer som ska ligga i sjön över vintern.

Se en video där de visar hur djupkartan togs fram.

Läs mer om Tarfalasjön

Det trettonde Krycklansymposiet lockade över 80 personer att delta i två sessioner om skogsdiken och om skötsel av små vattendrag. På programmet fanns inbjudna talare från Finland och Kanada. Hjalmar Laudon, professor i skogens biogeokemi och ledare av forskning i Krycklan är nöjd med årets symposium.

Krycklan sympoiset arrangeras årligen för att främja nätverkande och samarbete mellan forskare som använde infrastrukturen i Krycklan. Varje år har symposiet ett tema och i år låg fokus på små vattendrag, diken och kantzoner. Krycklan är ett avrinningsområde i Västerbotten som ligger inom Svartbergets forskningsstation, SITES. Strukturen inom Krycklan återfinns i SITES water.

Läs hela artikeln om Krycklansymposiet under Future Forests hemsida

Läs mer om Hydrologisk forskning i Krycklans avrinningsområde

I början av september hölls The European Society for Agronomy conference, ESA, i Edinburgh där Linda-Maria Mårtensson, biträdande stationsföreståndare på SITES Lönnstorp deltog. Hon presenterade det nyanlagda SITES agroekologiska fältexperimentet på Lönnstorp, SAFE. Presentationen lockade så många deltagare, att nya handouts behövde tryckas upp!”

Flakalidenexperimentet utanför Vindeln i Västerbotten lades ut 1986 i ett ungt granbestånd, vilket planterats 1963 efter avverkning, hyggesbränning och markberedning. Området ligger ovanför högsta kustlinjen och jordarttexturen är sandig-moig osvallad morän.

Försöken visar att det går att mer än fördubbla tillväxten hos gran i Norrland. Det är alltså inte i första hand det kärva klimatet eller våra långsamväxande trädslag som styr tillväxten i de svenska skogarna. Det är snarare tillgången på växtnäring, i norra Sverige främst kväve, som avgör hur stor tillväxten blir.

2016 fyller försöket 30 år och det har firats i slutet av september. Pionjärer och forskare som verkat och intresserats av resultaten har träffats på plats i Flakaliden igen. 

Syftet med Flakalidenförsöket är att demonstrera granens möjliga produktionsförmåga i norrlandsklimat – när varken näringsämnen eller vatten är tillväxtbegränsande faktorer. Forskarna har gödslat intensivt på provytor sedan 1987 och anpassat gödslingen till trädens behov. Inget läckage av näringsämnen har tillåtits ske till grundvattnet.

Läs mer:
Flakaliden vid Svartbergets försökspark

Under sommaren har Abisko naturvetenskapliga station fått besök av reportrar från vetenskapsredaktioner i Sverige och utomlands.

EuroNews Television producerade en kort dokumentär om forskningsstationen:
Polar research warms up (dokumentären är på engelska)

Vetenskapsradion vid Sveriges Radio sände inslag om tre olika forskningsprojekt verksamma i Abisko:
Mikroorganismer på myrarna kan ge svar om utsläpp
Livet på myren – så påverkas klimatet
Plattmaskar – smådjuren vi vet för lite om

Kontakt:
Magnus Augner, stationsföreståndare för Abisko naturvetenskapliga station

Den universitetsbaserade tidningen Universen besökte i somras SITES fältforskningsstation Erken för ett reportage om laboratoriet och berättelsen om hur allt startade med en kräftentusiast. Dagliga verksamheten beskrivs med sjömätningar, analyser i laboratoriet, gästande forskare och storskaliga inslutningsförsök samt uppdraget med den tredje uppgiften - kunskapsspridning till omgivande samhälle.

Läs artikeln om Erkenlaboratoriet - Inte vara vanligt vatten här
 

I veckan avslutade SITES styrelse resan med att besöka alla SITES stationerna. Svartberget och Röbäcksdalen utgjorde besöksmålen för septembermötet där SLUs ledning även utgjorde sällskap.

Då SLU är värd för SITES har styrelsen årligen en avstämning med SLUs rektor. Mötet avhandlade även bl.a. planering inför ansökan om en fortsättning av SITES efter 2018.
Vid besöken på Svartberget och Röbäcksdalen deltog ansvariga för verksamheten samt forskare som använder infrastrukturen. Båda stoppen inkluderade en visning inklusive diskussion.

I Svartbergets togs styrelsen med gruppen på en vandring genom infrastrukturen med stopp längst några av landmärkena. Sjön Stortjärn ingår i SITES water och har instrumenterats under det senaste året med t.ex. plattform mitt i sjön och gas flux kammare. Stortjärn har blivit mer logistiskt tillgänglig de senaste åren och används av forskare från flera olika universitet.

På Röbäcksdalen tog SITES stationsföreståndare Jenny Viklund med besökarna på en och färd över fälten med bl.a. långsiktiga jordbruksförsök, SITES NordSpec sensorer och förbi den mark som i höst planeras med äppelträd.

SITES styrelse har besökt två eller tre stationer per år under sina möten i maj och september. I och med dessa besök har styrelsen nu varit runt på alla SITES stationer. Besöken är viktiga för att öka förståelsen av verksamheten, och att se de individuella och gemensamma utmaningarna och möjligheterna som finns. Vilket är en god utgångspunkt nu när ansökan planeras.

Tarfalasjön är ett av flera studieobjektet inom SITES water satsning på biogeokemisk monitoring av sjöar och bäckar på SITES fältstationer. Via gemensamma provtagnings- och analysmetoder byggs en ny typ av datainfrastruktur upp som kommer att ge forskningsmöjligheter i flera unika miljöer.

Tarfalas bidrag hör till de mer extrema, med direkt anslutning till en kalvande glaciär ligger Tarfalasjön högst upp i Tarfaladalen. Sjön har eroderats ut av främst Kebnepakte glaciären när den var större, sjön är 52 m djup som mest och utgör ett av Kalixälvens viktigaste källflöde.

I skenet av omgivningens smältande glaciärer och ett varmare klimat ger denna sjö en möjlighet att studera utvecklingen av sjön och dess ekosystem. Förändringar av biologiska, kemiska och fysiska parametrar i sjön och i dess sediment kommer att analyseras.

De initiala mätningarna visar på att sjön är extremt homogen vad gäller konduktivitet och temperatur, i alla fall under sommaren. Instrument kommer att lämnas i sjön under vintern, isläggning sker någon gång i oktober och sedan det blir spännande att nästa sommar läsa av hur parametrarna varierar under den viktiga perioden när islossningen (mitten av juli) och möjligen omblandning av vattenmassan sker, säger Gunhild Rosqvist.

Vi har provtagit sediment från botten med stöd från en grupp forskare från Bergen universitet. Den fem meter långa sedimentsekvensen som samlades in under usla väderförhållanden från en borrplattform representerar sjöns historia under många tusen år, kanske till och med tillbaka till istiden. Variationer i olika parametrar i sedimenten såsom storlek och form på sedimentkornen samt den geokemiska sammansättningen kan bland annat berätta om hur glaciärerna reagerat på tidigare klimatförändringar.

Även forskare från KTH är på ingång för att testa ny utrustning som sedan ska användas i Svalbards fjordar.

De extrema och potentiellt riskfyllda miljöerna i Tarfala har ställt höga krav på säkerheten för mätningar och insamling av prover från sjön. Vattentemperaturen uppgår sommartid till max 5˚C. Vid provtagning av sjöns djupaste delar är det minst 300 meter till land berättar Torbjörn Karlin. Provtagningen sker alltid under lugna väderförhållanden med god sikt. Allt arbete kan utföras sittande i en stabil gummibåt med minst två personer utrustade med flytplagg ombord. Inför allt fältarbete i Tarfala fylls ett färdmeddelande i där fältarbetets omfattning framgår samt vilken säkerhetsutrustning som används.

Kontakt:
Startionsföreståndare Gunhild " Ninis" Rosqvist
Tarfala forskningsstation finns på facebook

H.M. Konung Carl XVI Gustaf besöker Vindeln och Umeå den 1-2 september. Igår deltog Kungen i en exkursion anordnad av forskningsprogrammet Future Forests.
Future Forests är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med Umeå universitet och Skogforsk. Det Mistra-finansierade programmet är inne på sitt åttonde år. Delar av de forskningsfrågor som Future Forests adresserat har gett resultat via experiment och monitoring som administreras från Svartbergets och Asas forskningsstationer. Tre av programmets tema har direkt koppling till forskare eller forskningsprojekt som använder Svartbergets infrastruktur.

Framtidens skogsbruk, skogens mark och vatten, skogens klimatnytta och klimatanpassning

Under exkursionen utforskades några av det norrländska skogslandskapets skärningspunkter mellan tidigare årtiondens skogsbruk och framtidens skogsbruk. Ett 15-tal forskare från naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora bidrog med sin kunskap.

Läs mer om se klipp från mötet i skogen:
Future Forests och nyhetsartikel om besöket
Kungahuset
Västerbottens-kuriren
SVT Västerbottensnytt

Sveriges Radio och P4 Norrbottens reporter Nils Eklund har besökt Tarfala forskningsstaiton och följer med forskarna upp på Sveriges högsta punkt och smältande glaciärer. 

I och med de årliga mätningarna av den smältande sydtoppen på Kebnekaise besökte Sveriges Radios reporter Tarfala forskningsstaion. 

Hör hela inslaget sveriges högsta punkt här

Hör inslaget om att de svenska glaciärerna försvinner här
 

Nu stundar många besök till SITES olika fältstationer. 
 

Här berättar Thomas Stenlund från Malå sameby om renskötselåret för jägmästarstudenter på besök i Kulbäcksliden, Svartbergets försökspark. Foto av Charlotta Erefur.

Sveriges högsta fjälltopp, Kebnekaises sydtopp, är 2 099 meter hög. Det visar en mätning som gjordes i helgen. Det betyder att sydtoppen har 2,2 meter tillgodo på nordtoppen.

I mitten av juli gjordes en mätning av Sveriges högsta punkt. Det är Tarfala Forskningsstation som utför mätningarna och nu under hösten innan snön kommer mäts toppen igen.

Läs nyhetsnotisen här.

Via platser bland annat i närheten av Asa och Svarberget görs underlagen till de årliga bärprognoserna som presenteras av SLU varje sommar. Iår verkar det allstå bli ett rikigt bra blåbärsår i stora delar av landet. 

Läs hela nyheten om blåbärsprognosen här 

Uppsala universitet söker tillsammans med SITES en forskningsingenjör till SITES-AquaNet vilket är ett infrastrukturprojekt finansierat av SITES under 2016-2017.

Projektet har som mål att etablera en ny experimentell plattform för att göra inslutningsförsök i flera sjöar samtidigt. Dessutom kommer några pilotexperiment att genomföras där det kommer att testas hur störningar påverkar olika mått av ekosytemstabilitet (funktionellt och strukturellt).

Läs mer om tjänsten som forsningsingenjör för SITES-AquaNet här.

Den 28 juni träffades stationsföreståndarna och delar av samordningssekretariatet för ett heldagsmöte på Alnarp och Lönnstorp. SITES nya föreståndare Anders Lindroth, som ledde mötet, presenterade processen för framtagande av den nya ansökan för en fortsättning på SITES efter 2017. Under mötet diskuterades även datahantering och Alex Vermeulen från ICOS (www.icos-sweden.se) som inbjuden extern talare gav en introduktion till ICOS carbon portal, ett potentiellt verktyg att använda inom SITES. Stationsföreståndarna rapporterade senaste nytt från stationerna och vad som är på gång närmsta tiden.

Mötet avslutades med en guidad rundtur på Lönnstorp forskningsstation där vi fick höra mer om intressant forskning inom framtida odlingssystem. Perenna spannmål och integrerat korn-och lusern odling är två exempel som skulle kunna vara en del av ett framtida jordbruk.

Text av Hélène Hagerman

I projektet SITES NordSpec ska, förutom multispektrala mätningar med hjälp av drönare vid särskilda kampanjer, även kontinuerliga multispektrala mätningar i fasta installationer göras på SITES-stationerna.
 
I Asa är dessa mätningar knutna till en CO2-fluxmast i en granungskog på Nybygget, som uppstod efter stormen Gudrun 2005. I förra veckan, den 9 juni, installerades utrustningen för marknära multispektrala mätningar i fluxmasten. Sedan tidigare sitter också den fenologiska webbkamera som ska användas i projektet i samma mast.
 
Installationen innehåller tre olika par av givare. I varje par finns en givare som riktas rakt upp och en givare som riktas med 45° vinkel nedåt. Ett par mäter strålning i våglängdsområden för beräkning av ett PRI-index (photochemical reflectance index) och de två övriga paren mäter strålning för beräkning av NDVI-index (normalized difference vegetation index). PRI-givarna och ett par av NDVI-givarna sitter längst upp i masten (se foto), på ca 7 m höjd och mäter över granungskogen, medan det andra paret NDVI-givare sitter på en ställning ca 2,3 m över marken i en glänta, för att fånga in mätningar från fältvegetationen.
 
Mätningarna är igång och beräkningarna av PRI och NDVI kan påbörjas (se diagram).
 
Länk till fenologisk webbkamera:

En av drönarna i SITES NordSPEC-projektet har idag haft premiärflygning på SITES Lönnstorp. Efter noggranna förberedelser lyfte drönaren och gjorde en förprogrammerad rutt över det nya långliggande agroekologiska fältexperimentet (SAFE) och andra intilliggande försök. Piloterna Marcin Jackowicz-Korczynski, Per-Ola Olsson, Hongxiao Jin och Lars Eklundh (Lund University) var nöjda med flygningen och ska nu granska den information som samlats in med de kameror som är fästa i drönaren för att utvärdera utrustningen.

Premiärflygning för SITES Nordspecs drönare på Lönnstorp. Filmad av Linda-Maria Mårtensson.

Det nya långliggande försöket SITES Agroekologiska FältExperiment ”SAFE” är nu anlagt! Försöket är en satsning som ska ena forskning i bl.a. jordbruks- och markvetenskap, ekologi och agroekologi. Vi välkomnar nu forskare från hela världen inom alla discipliner att använda försöket.

Få mer information på våra hemsidor www.fieldsites.se eller Lönnstorp.

Ansök om tillträde via www.nordgis.org.

”Sveriges glaciärer smälter allt snabbare till följd av klimatförändringen. Enligt den senaste inventeringen har en tredjedel av arean försvunnit på bara hundra år. Minskningen syns tydligt på den fotografiska dokumentationen. Så inleder 
Jannike Kihlberg på DN som har skrivit en arikel som glaciärerna, ett troligt toppskifte sommaren 2016

Artikeln om att glaciärerna smälter finns i sin helhet här
eller här på Tarfala forksningsstaitons facebooksida 

Länsstyrelsen i Halland besökte Lönnstorp 19 maj. Vädret visade sig från sin bästa sida när Erik Steen Jensen, Nils-Ove Bertholdsson och Erik Rasmusson berättade om Lönnstorps nya långliggande fältförsök, samodling av baljväxter och stråsäd, Leipidium och Perennt vetegräs.

I juni 2016 flyttar SITES sin hemsida till denna struktur. Hoppas du som läsare gillar sidan och att du har överseende under tiden som flytten sker. 

Dansk radio har i programmet Natursyn pratat med professor Erik Steen Jensen som forskar på Sveriges lantbruksuniversitet och är aktiv vid SITES Lönnstorp. I programmet berättar Erik om jordbruksforskning och utmaningarna att utöver matproduktion leverera tjänster relaterade till biodiversitet och reducering av klimatförändringen, frågor som SITES som infrastruktur kan underlätta att forska inom.
Radioprogrammet är på danska och sändes 2016-03-28.

Lyssna på Natursyn med Erik Steen Jensen här, programmet är på danska

Som en övning under dagen fick deltagarna inventera två stränder av Erken med avseende på vattenlevande djur. Ett ovanligt blåsigt väder med vind från norr gjorde övningen till en utmaning men deltagarna hittade bland annat sötvattengråsugga, sländmymfer och snäckor.

Genom att vrida och vända på stenar längst strandkanten går det hitta små djur som lever i vattnet.  

Eftersökta djur inför budget- och inventeringövningen har hittats och flyttas till mindre burkar.

I burkarna finns bland annat en dykare, sländnymfer och snäckor.

Stort tack till Erken samt alla deltagare.

SITES har sedan may en ny förestesåndare. Läs en intervju (på engelska) med Anders där han beskriver sin syn på SITES och hans bakgrund.

Inom SITES finns ca 1600-långliggande skogliga försök spridda över hela Sverige, som täcker in ett flertal ämnesområden och ett stort antal frågeställningar.
I registerdatabasen för skogliga fältförsök, SilvaBoreal, finns det möjlighet att söka bland försöken och hitta kartmaterial mm. Rådata från insamlingar från fältförsök som mäts med fältdatasystemet hamnar i enheten för skoglig fältforsknings försöksdatabas.
Hör Charlotta Erefur berätta om forskning från de skogliga fältförsöken kopplade till kontinuitetsskogsbruk - Är det möjligt att få en kostnadseffektiv föryngring utan att kalavverka?

Se seminariet här - presentationen startar ca 14:30 in i inspelningen. Tillgängligt till den 16 maj 2016.

Har du frågor om långliggande skogliga fältförsök eller är intresserad av att använda resultat från försöken till forskning eller liknande, kontakta SITES via Martin Ahlström på Asa forskningsstation eller Charlotta Erefur på Svartbergets forskningsstation. 

Kursledarna var Peder Blomkvist från enheten för skoglig fältforskning på SLU i Umeå, och Per Westlien från institutionen för geovetenskaper på Göteborgs universitet. Syftet var att utöka kompetensen hos personalen inom SITES och därmed möjliggöra mer storskaliga regelbundna och automatiserade mätningar av miljövariabler. Kursen hölls i två omgångar under veckan, och totalt deltog 14 tekniker från de olika stationer runt om i landet.

Den här typen av loggrar kan användas för att lagra kontinuelig information om nästan vilken miljövariabel som helst under olika tidsramar, förutsatt att det finns instrument som kan mäta dem. Under utbildningens gång användes bland annat temperaturgivare och givare för vattendjup. Nederbörd, vindhastighet och vindriktning användes också som exempel på mätbara variabler. På grund av att loggrarna är programmerbara så finns det flertalet tillverkare av givare för alla möjliga användningsområden och det är även möjligt att själv sätta ihop en sensor och programmera loggern för att tolka informationen från den.

Deltagarna tyckte att kursen var lärorik och givande, samt kom med frågor kring hur de skulle kunna tillämpa den här tekniken i sina försök. Speciellt intressant var förmågan att på avstånd kunna läsa av loggrarna i realtid.

Text  och foto av Kim Lindgren

Tarfala öppnar för säsongen under några veckor i mars och april. Bland annat inspekteras utrustning efter vinterns snö, is och vind. Här besöks väderstationen invid Lihti samebys sommarviste som också uppdateras med antenn för att kunna skicka data.

Foto: Gunhild "Ninis" Rosqvist
Följ mer vad som händer på Tarfalas Facebook sida 

Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, besökte forskningsfaciliteterna på SLU i Alnarp. Forskningsstationen SITES Lönnstorp presenterades av Maria Ernfors och Erik Rasmusson som bland annat berättade om urlakningsförsök och projektet SAFE.

Foto: Linda-Maria Mårtensson

Klimat- och markanvändningsförändringar, såsom gruvexploatering och infrastrukturutbyggnad, påverkar fjällmiljön kraftigt och därmed villkoren för renskötseln.
Filmen har gjorts i ett samarbete mellan Fromas, Stockholms universitet och SITES. Denna film visar hur forskare och renskötare tillsammans kan öka kunskapen om hur man bäst förvaltar miljön i framtiden.

Rievdaduvvon eanangeavaheapmi, nugo ruvkkedoaimmat ja eara servvodatviidideamit, ja dálkkádatrievdamat váikkuhit duottarmáilmmi ja boazudoalu garrasit.
Dát filbma čájeha got dutkkit ja boazobargit ovttas sahttet čalmmustahttit luonddu halddášeami boahtteáiggis.

www.framtidsfjall.se 
www.futuremountains.org
Svensk Trailer - https://vimeo.com/157316421
Engelsk Trailer - https://vimeo.com/157316420
Lång film på svenska - https://vimeo.com/157708327
Lång film på engelska - https://vimeo.com/157722976

Svartberget och doktoranden William Lidberg bjöd in de som arbetar med kartor/GIS till introduktionskurs. Tanken med kursen var att användarna skulle lära sig sätta ihop egna kartor som t.ex. kan användas i fältarbetet. Samt att dessa kartor kan användas i telefoner, läsplattor och bärbara datorer.
Utöver personalen på Svartberget så gästades kursen av flertalet intresserade från Röbäcksdalen. Samt att flera deltagare på övriga stationer deltog via videolänk totalt ca 15 deltagare.
Kursen var uppskattad och lärorik som introduktion, fler kurser av detta slag kommer ges framöver. 

Tarfala forskningsstation drivs av Stockholms univeristet och varje år kommer forskare och studenter till forskningsstationen för att studera glaciärerna och den subarktiska alpina miljön. Forskningsstationen ligger otillgängligt placerad öster om Kebnekaise och 26 kilometer från vägs slut i Nikkaloukta. Det finns kapacitet för 38 boende, ett fullt utrustat kök, föreläsningssal, bastu, tvättstuga, laboratorier för fältförsök och en verkstad.
Inför fältsäsongen 2016 söker Tarfala hantlangare och kockar fördelat över tre perioder. Sista ansökningsdatum är 2016-02-29.

Arbetsuppgifter - Hantlangare
Som hantlangare hjälper man till med mätningar i fält samt med driften av stationen, vilket kan innebära allt från att hjälpa till i köket till att måla hus. Arbetet som hantlangare kan vara krävande, då arbetet utförs i alpin terräng och på glaciärer under varierande väderförhållanden med långa arbetsdagar och påfrestande vandringar med tung packning.

Arbetsuppgifter - Kock
Kocken/kockan ansvarar för att laga frukost och middag för normalt 10–25 personer, som allra mest upp till 50 personer (sällan) samt för städ av kök och matsal. Det finns möjlighet att delta i visst fältarbete.

Mer info:
Arbetet sker under tre olika tidsperioder både för kockar och hantlangare under sommaren 2016
– den 21 juni–20 juli
– den 20 juli–20 augusti och
– den 10 augusti–20 september.
Du kan söka till en eller flera av tidsperioderna, men ingen hantlangare blir anställd mer än en period. För att ta sig till och från forskningsstationen ingår en vandring på 26 kilometer i fjällterräng.

Vill du vara med och utveckla SITES till en ännu bättre infrastruktur?

SITES söker en föreståndare med övergipande vetenskapligt och operativt ansvar för SITES, vilket innebär att leda utvecklingen av infrastrukturen enligt de riktlinjer som fastställs av styrelsen samt anvisningar från SLU.

Föreståndaren ska också arbeta strategiskt i syfte att utveckla SITES till en livskraftig infrastruktur och leda arbetet med att ta fram en förnyad ansökan till VR. I föreståndarens uppgifter ingår att skapa hållbara relationer och att samverka för att upprätthålla och knyta nya kontakter som kan gagna SITES utveckling.

Du som söker ska ha förmåga att utveckla SITES potential och vara frontfigur. Du tänker och arbetar strategiskt, är handlingskraftig och van att leverera resultat av hög kvalitet. Du är förändringsorienterad och har ett kommunikativt ledarskap. Som företrädare för SITES ska du ha god förmåga att skapa hållbara relationer och samverka för att upprätthålla och knyta nya kontakter. Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet. Tjänsten omfattar 50%, har placering vid SLU och är tidsbegränsad för två år.

Föreståndaren leder även samordningssekretariatet med sekreterare, ekonom, biträdande föreståndare och systemerare.

Läs hela annonsen här, sista ansökningsdatum är 9 februari 2016.

Välkommen med din ansökan!

Röbäcksdalen startade året 2016 med att välkomna de nya dekanerna vid SLU. För fakulteten för Veterinärmedicin och Husdjursvetenskap, Kristina Dahlborn, och dekanen för Fakulteten för Naturresurser och jordbruksvetenskap, Torleif Härd, samt prodekanen för Fakulteten för Naturresurser och jordbruksvetenskap, Pär Forslund och fakultetsdirektören vid Fakulteten för Naturresurser och jordbruksvetenskap, Anders Eriksson till vår institution den 11 januari. Vid besöket fick de en möjlighet att se alla våra verksamheter genom att de besökte forskningsladugården, forskningsstationen och SITES och institutionen. Vi informerade de om vår verksamhet med presentationer och olika grupp diskussioner under dagen. Mötet var positivt från allas sida och vi hoppas på gott samarbete framöver.
Text av Jenny Viklund