SITES_bård 160701-4

Nyheter

2019 > 05

Fotograf: Ulf Grandin. Fotograf: Ulf Grandin.

Valet till Europaparlamentet är just avklarat. Forskning har i debatten lyfts som en av grundpelarna för samarbetet inom EU. Fältbaserad forskning inom systemekologi är ett område som starkt kan gynnas av gemensam europeisk finansiering för att bygga upp koordinerad insamling av data från platser runtom i  Europa. Denna typ av data är nödvändiga för att förstå dagens förändringar av ekosystemen och dess konsekvenser, och för att få underlag för hur vi lever upp till flera av FN:s globala hållbarhetsmål.  Under året har ett konsortium inom eLTER (Long-Term Ecosystem Research in Europe) skickat in två ansökningar inom Horizon 2020-programmet för infrastruktur. Beslut väntas i november.

”Precis som SITES ger möjlighet till koordinerad datainsamling i Sverige, hoppas vi kunna säkra finansiering för den europeiska nivån”, säger Ulf Grandin vid SLU, koordinator för LTER Sverige och knuten till SITES.
 
SITES och det svenska LTER-nätverket kommer om ansökningarna beviljas gemensamt arbeta för att svenska stationer och mätplatser anpassas och kopplas upp till eLTER.

Läs hela inlägget »

Drönare (eller UAV som de också kallas) ingår som en operationell del i insamlingsprogrammet för spektraldata som utförs av SITES Spectral. Drönarna är utrustade med kameror som avbildar ekosystemen i olika spektralband (grönt, rött, red-edge och nära infrarött).
 

Bilderna kan sedan användas för att studera hur växtligheten mår under olika delar av säsongen. Drönarna programmeras för att automatiskt följa en rutt och fotografera markytan från 60-80 m höjd. För att allt ska fungera krävs att piloterna är väl förberedda och tränade och att noggrann planeringen har gjorts. Därför hade vi en workshop i början på maj där Virginia Garcia och Lars Eklundh från SITES Spectral tillsammans med deltagare från Röbäcksdalen, Skogaryd,  Svartberget och Tarfala gick igenom alla rutiner som hänger ihop med flygningarna. Vi diskuterade en rad faktorer som påverkar datakvaliten som placering av markkontrollpunkter, väderförhållanden, tidpunkt, metadatainsamling m.m. Problem med drönarna förekommer då och då och vi samlade in viktiga erfarenheter och tekniska lösningar.

Läs hela inlägget »

Att förstå de lokala processerna för naturliga växthusgasutsläpp är en förutsättning för att kunna få en sammantagen bild av utsläppen på jorden. Mätningar måste ske i olika naturtyper och klimatområden, vilket gör insamlandet av data kostsamt.
 
Inom programmet SITES Water fortsätter denna sommar mätningar av växthusgasutsläpp från sjöar och efter en genomgång av tidigare års data kan vi förenkla mätningarna av våra manuella och automatiska kamrar. Sju sjöar vid SITES stationer från södra till norra Sverige ingår i programmet och mätningarna kommer ge ett unika data samtidigt som en kostnadseffektiv metod för miljöövervakning av växthusgaser utvecklas.
 
Vill du veta mer om SITES Water, kontakta koordinator Leif Klemedtsson (leif.klemedtsson@gvc.gu.se) eller läs här.

Fotograf: Andreas Palmén. 

Fotograf: Andreas Palmén. 

Läs hela inlägget »
Bild 1. Granbarkborredödade granar. Fotograf: Martin Ahlström. Bild 1. Granbarkborredödade granar. Fotograf: Martin Ahlström.

Den torra och varma sommaren 2018 orsakade torkstress på många områden i södra Sverige och den åttatandade granbarkborren (Ips typographus) var inte sen att utnyttja detta. Kombinationen av torka och en lång period av värme medförde att barkborrarna hann med två sk. syskonkullar. Skadeläget i Götaland och då särskilt östra Götaland är allvarligt och årets utveckling följs noga. I Asa är ett 40-tal områden med angripna och döda granar identifierade. Årets tidiga vår passar barkborrarna perfekt och årets svärmning har redan inletts. I bekämpningsprogrammet ingår feromonfällor, levande träd betade med feromon och övervakning av de 40-tal områden med konstaterade angrepp. Den viktigaste aktiva åtgärden är dock att inom en månad avverka de granar som angripits under april/maj för att reducera populationen och föra ut barkborrana från skogen. Det bästa motmedlet är dock en kall och regnig sommar.
 

Bild 2. Barkborrehane som har börjat gnaga sig in i barken. Fotograf: Göran Birgersson. Bild 2. Barkborrehane som har börjat gnaga sig in i barken. Fotograf: Göran Birgersson.

Forskning
På två platser på försöksparken är professor Göran Birgersson och doktorand Maria Sousa från institutionen för Kemisk ekologi, SLU Alnarp, aktiva och följer utvecklingen av granbarkborrepopulationen. Deras forskning inriktar sig på en av granbarkborrarnas mest potenta naturliga fiender, styltflugan (Medetera spp.). Styltflugans larver använder sina mandibler ("käkarna"), för att attackera barkborrelarverna under barken.

Bild 3. Äggläggande styltflugehona. Fotograf: Göran Birgersson. Bild 3. Äggläggande styltflugehona. Fotograf: Göran Birgersson.

Ett av de områden som Göran och Maria arbetar på övervakas regelbundet via drönare. Pilotstudier har visat att man via spektralbilder inom vissa våglängdsområden kan påvisa angrepp av granbarkborre. Förhoppningsvis redan innan de är synliga med blotta ögat. Detta skulle kunna utnyttjas för att övervaka stora markområden och tidigt kunna sätta in motåtgärder i form av avverkning av drabbade träd.

Bild 4. Larv av styltfluga – OBS de svarta mandiblerna ("käkarna"), med vilka de attackerar barkborrelarverna. Fotograf: Göran Birgersson. Bild 4. Larv av styltfluga – OBS de svarta mandiblerna ("käkarna"), med vilka de attackerar barkborrelarverna. Fotograf: Göran Birgersson.
Läs hela inlägget »

Länkar

-

Senaste nyheter

Senaste nyheter

Arkiv