SITES_bård 160701-4

Nyheter

2019

Äntligen! Efter väldigt mycket byråkrati börjad i förra veckan arbetet med att få internet-fiber till SITES Lönnstorp. Om allt går som det ska så kommer vi få tillgång till snabbare internet i slutet av detta år. Uppgradering kommer troligtvis innebära att fler personer kommer att sitta på Lönnstorp och arbeta vilket med största sannolikhet kommer underlätta kommunikationen mellan forskare och tekniker. Dessutom möjliggör förhoppningsvis ett snabbare internet att vi kan få fler projekt till stationen.

I början av augusti började Eamon Gallagher som försökstekniker på SITES Lönnstorp. Eamon som tidigare jobbat både på Yara AB och Hasselblad kommer mestadels utföra arbetsuppgifter som rör SITES. Bland annat kommer han tillsammans med Ryan Davidson ta hand om insamlingen av spectraldata och se till att SAFE försöket sköts på ett bra sätt.

Under de senaste månaderna har det varit en hel del besök på SITES Lönntorp. Under maj månad besökte ca 75 forskare oss från konferensen ”Is the future perennial”. I juni månad hade vi besök från forskare från både ”Nordic Plant Phenotyping Network” och projektet ”DiverIMPACTS” (totalt över 100 forskare). Vi anordnade också en markkolsdag i juni tillsammans med partnerskap Alnarp där lantbrukare, rådgivare, myndighetspersoner och forskare deltog. SITES Lönnstorp visades också upp på jordbruksmässan Borgeby fältdagar.

Sedan slutet av juli pågår arbetet med att skörda försöken på SITES Lönntorp. Säsongen har även i år varit torr vilket inneburit att vi börjat skörda tidigare än normalt. Trotts detta visar preliminära data att skördarna ser förhållandevis bra ut.

Figur 1. Arbetet med att få internet-fiber till SITES Lönnstorp har startat!

Figur 2. Lars Eklund från Lunds universitet presenterar SITES spectral på SITES Lönnstorp. 

Läs hela inlägget »

I Tarfala byggs det just nu ett nytt hus för personalen och ett nytt ‘forskarhus’.
Huset, som rymmer 7 sovrum, kontor, hygienutrymme och torkrum, kommer förhoppningsvis vara klart för inflyttning i mitten av juli. Huset är väl förankrat för att kunna stå emot hårda vindar som brukar förekomma främst under vintern. Dock så drabbades vi av vindar upp till 40m/s och snödrev under sista helgen i juni vilket var utmanande för både forskare och byggarbetarna. Bakslag för vegetationen, men såklart bra för glaciärerna som fick ett extra snötillskott. Fotograf: Gunhild Rosqvist. 

Första mätrundan i Storglaciärens översta delar den 9 juli. Här följer vi smältningen av snö och is under sommaren. Fotograf: Tom Kirkpatrick.

Kontroll av den automatiska väderstationen som är placerad på 1350 m ö h på Storglaciären. En Sonic Ranger (SR50) är i fokus, med denna mäter vi avståndet till snö- och isytan. Fotograf: Tom Kirkpatrick.

SITES water
Kalibrering för mätning av vattenföring i Tarfala-jokken. Tryckgivare och sonar-instrument mäter vattentryck respektive avstånd till vattenytan i Tarfalajokken. Kalibrering görs med hjälp av spårämnet fluorescein för att kunna beräkna vattenföring. Fyra glaciärer bidrar med smältvatten till Tarfala-jokken.

SITES Spectral
NDVI sensorerna är nu uppsatta i Laevasvagge, som är en viktig dalgång för renbete under vår och höst. Här mäter vi  sedan 2013 också flera väderparametrar samt snödjup.

Läs hela inlägget »
Ny SMHI synoptiskt väderstation vid Abisko naturvetenskapliga station med traditionell väderbur (sedan 1913) till höger i bakgrunden. Fotograf: Annika Kristofferson. Ny SMHI synoptiskt väderstation vid Abisko naturvetenskapliga station med traditionell väderbur (sedan 1913) till höger i bakgrunden. Fotograf: Annika Kristofferson.

I ett samarbete mellan SMHI och Polarforskningssekretariatet så finns nu även Abisko med som en av de automatiska väderstationer som ingår i det omfattande nätverket av SYNOP-stationer i Sverige. Stationen är placerad på Observationskullen vid Abisko naturvetenskapliga station och här har bl. a forskningsstationens egna mätningar pågått sedan 1913.
 

Ny SMHI synoptisk väderstation vid Abisko naturvetenskapliga station. Fotograf: Annika Kristoffersson. Ny SMHI synoptisk väderstation vid Abisko naturvetenskapliga station. Fotograf: Annika Kristoffersson.

Den nya SYNOP-stationen mäter temperatur, nederbörd, lufftryck, vind, luftfuktighet, sikt och molnhöjd. Dess strålningsmätare är på gång att uppgraderas.

Sveriges alla SYNOP-observationer finns att se på https://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/observationer

Läs hela inlägget »

Arrangerat av NENUN / AMRI / SITES

2019 års nordiska möte kring molekylär mikrobiologisk ekologi samlar forskare och studenter intresserade av miljömikrobiologi och avancerade molekylära verktyg för att förstå komplexa mikrobiella system.

Mer information och anmälan finner ni här (på engelska).

Välkomna till Uppsala!

Läs hela inlägget »
Två ca 5 dagar gamla rådjurskid som strax efter att bilden togs märktes med små radiosändare. Photo; Madeleine Christiansson. Två ca 5 dagar gamla rådjurskid som strax efter att bilden togs märktes med små radiosändare. Photo; Madeleine Christiansson.

Det är nu högsäsong för flera av Grimsös monitoringserier kring vilt och skog med flera tidsmässigt överlappande inventeringar, liksom för många av de externa projektens fältverksamhet. Nu under några veckor kring månadsskiftet maj-juni pågår exempelvis märkningen av rådjurskid. Denna innebär ofta ett spännande arbete med smygande, väntan och i lyckade fall hantering av m.e.m. nyfödda kid. Dessa data används t.ex. för studier av mortalitetsorsaker, men kopplar framförallt på ett bra sätt ihop med den mångåriga dataserien över märkta vuxna rådjur.
 

SITES` Styrgrupp får en kort introduktion till arbetet vid Grimsös DNA-laboratorium. Photo; Gunnar Jansson. SITES` Styrgrupp får en kort introduktion till arbetet vid Grimsös DNA-laboratorium. Photo; Gunnar Jansson.

Den 3;e juni träffades SITES Styrgrupp för möte vid Grimsö. Större delen av eftermiddagen ägnades dock till rundvandring på stationen, bland annat förvisade Mikael Åkesson verksamheten på DNA-labbet, samt en biltur med en översiktlig förevisning av det 13 000 ha stora forskningsområdet.

Två av Grimsös fälttekniker samt kursledaren (till vänster) i arbete under motorsågsutbildning vid Grimsö 6-8 maj i år. Photo; Madeleine Christiansson. Två av Grimsös fälttekniker samt kursledaren (till vänster) i arbete under motorsågsutbildning vid Grimsö 6-8 maj i år. Photo; Madeleine Christiansson.

Under tre dagar i början på maj deltog några av SITES` personal i motorsågskurs och erhöll därmed s.k. Motorsågskörkort och behörighet att hantera motorsåg i tjänsten. Det är viktigt att några vid stationen har denna behörighet så att det alltid finns någon på plats som kan ta hand om eventuella omkullblåsta träd över vägar etc.
 

Läs hela inlägget »
Fotograf: Ulf Grandin. Fotograf: Ulf Grandin.

Valet till Europaparlamentet är just avklarat. Forskning har i debatten lyfts som en av grundpelarna för samarbetet inom EU. Fältbaserad forskning inom systemekologi är ett område som starkt kan gynnas av gemensam europeisk finansiering för att bygga upp koordinerad insamling av data från platser runtom i  Europa. Denna typ av data är nödvändiga för att förstå dagens förändringar av ekosystemen och dess konsekvenser, och för att få underlag för hur vi lever upp till flera av FN:s globala hållbarhetsmål.  Under året har ett konsortium inom eLTER (Long-Term Ecosystem Research in Europe) skickat in två ansökningar inom Horizon 2020-programmet för infrastruktur. Beslut väntas i november.

”Precis som SITES ger möjlighet till koordinerad datainsamling i Sverige, hoppas vi kunna säkra finansiering för den europeiska nivån”, säger Ulf Grandin vid SLU, koordinator för LTER Sverige och knuten till SITES.
 
SITES och det svenska LTER-nätverket kommer om ansökningarna beviljas gemensamt arbeta för att svenska stationer och mätplatser anpassas och kopplas upp till eLTER.

Läs hela inlägget »

Drönare (eller UAV som de också kallas) ingår som en operationell del i insamlingsprogrammet för spektraldata som utförs av SITES Spectral. Drönarna är utrustade med kameror som avbildar ekosystemen i olika spektralband (grönt, rött, red-edge och nära infrarött).
 

Bilderna kan sedan användas för att studera hur växtligheten mår under olika delar av säsongen. Drönarna programmeras för att automatiskt följa en rutt och fotografera markytan från 60-80 m höjd. För att allt ska fungera krävs att piloterna är väl förberedda och tränade och att noggrann planeringen har gjorts. Därför hade vi en workshop i början på maj där Virginia Garcia och Lars Eklundh från SITES Spectral tillsammans med deltagare från Röbäcksdalen, Skogaryd,  Svartberget och Tarfala gick igenom alla rutiner som hänger ihop med flygningarna. Vi diskuterade en rad faktorer som påverkar datakvaliten som placering av markkontrollpunkter, väderförhållanden, tidpunkt, metadatainsamling m.m. Problem med drönarna förekommer då och då och vi samlade in viktiga erfarenheter och tekniska lösningar.

Läs hela inlägget »

Att förstå de lokala processerna för naturliga växthusgasutsläpp är en förutsättning för att kunna få en sammantagen bild av utsläppen på jorden. Mätningar måste ske i olika naturtyper och klimatområden, vilket gör insamlandet av data kostsamt.
 
Inom programmet SITES Water fortsätter denna sommar mätningar av växthusgasutsläpp från sjöar och efter en genomgång av tidigare års data kan vi förenkla mätningarna av våra manuella och automatiska kamrar. Sju sjöar vid SITES stationer från södra till norra Sverige ingår i programmet och mätningarna kommer ge ett unika data samtidigt som en kostnadseffektiv metod för miljöövervakning av växthusgaser utvecklas.
 
Vill du veta mer om SITES Water, kontakta koordinator Leif Klemedtsson (leif.klemedtsson@gvc.gu.se) eller läs här.

Fotograf: Andreas Palmén. 

Fotograf: Andreas Palmén. 

Läs hela inlägget »
Bild 1. Granbarkborredödade granar. Fotograf: Martin Ahlström. Bild 1. Granbarkborredödade granar. Fotograf: Martin Ahlström.

Den torra och varma sommaren 2018 orsakade torkstress på många områden i södra Sverige och den åttatandade granbarkborren (Ips typographus) var inte sen att utnyttja detta. Kombinationen av torka och en lång period av värme medförde att barkborrarna hann med två sk. syskonkullar. Skadeläget i Götaland och då särskilt östra Götaland är allvarligt och årets utveckling följs noga. I Asa är ett 40-tal områden med angripna och döda granar identifierade. Årets tidiga vår passar barkborrarna perfekt och årets svärmning har redan inletts. I bekämpningsprogrammet ingår feromonfällor, levande träd betade med feromon och övervakning av de 40-tal områden med konstaterade angrepp. Den viktigaste aktiva åtgärden är dock att inom en månad avverka de granar som angripits under april/maj för att reducera populationen och föra ut barkborrana från skogen. Det bästa motmedlet är dock en kall och regnig sommar.
 

Bild 2. Barkborrehane som har börjat gnaga sig in i barken. Fotograf: Göran Birgersson. Bild 2. Barkborrehane som har börjat gnaga sig in i barken. Fotograf: Göran Birgersson.

Forskning
På två platser på försöksparken är professor Göran Birgersson och doktorand Maria Sousa från institutionen för Kemisk ekologi, SLU Alnarp, aktiva och följer utvecklingen av granbarkborrepopulationen. Deras forskning inriktar sig på en av granbarkborrarnas mest potenta naturliga fiender, styltflugan (Medetera spp.). Styltflugans larver använder sina mandibler ("käkarna"), för att attackera barkborrelarverna under barken.

Bild 3. Äggläggande styltflugehona. Fotograf: Göran Birgersson. Bild 3. Äggläggande styltflugehona. Fotograf: Göran Birgersson.

Ett av de områden som Göran och Maria arbetar på övervakas regelbundet via drönare. Pilotstudier har visat att man via spektralbilder inom vissa våglängdsområden kan påvisa angrepp av granbarkborre. Förhoppningsvis redan innan de är synliga med blotta ögat. Detta skulle kunna utnyttjas för att övervaka stora markområden och tidigt kunna sätta in motåtgärder i form av avverkning av drabbade träd.

Bild 4. Larv av styltfluga – OBS de svarta mandiblerna ("käkarna"), med vilka de attackerar barkborrelarverna. Fotograf: Göran Birgersson. Bild 4. Larv av styltfluga – OBS de svarta mandiblerna ("käkarna"), med vilka de attackerar barkborrelarverna. Fotograf: Göran Birgersson.
Läs hela inlägget »
Bild 1. Robin Andersson monterar tryckgivare för ny avbördningsstation i Tarfala jokken. Fotograf: Torbjörn Karlin. Bild 1. Robin Andersson monterar tryckgivare för ny avbördningsstation i Tarfala jokken. Fotograf: Torbjörn Karlin.

Den 13 april installerade vi vår nya avbördningsstation i Tarfala jokken. Något som måste göras innan snösmältningen drar igång på våren. På bild 1 och 2 kan man se Robin Andersson som står på stegar över vattenytan och monterar tryckgivare för den nya avbördningsstation samt solpanelen, som ska ladda batteriet, som driver stationen. Detta är Tarfalas andra station i jokken. Den kan mäta tidigare under säsongen, dvs den kan mäta lägre vattenflöden än den station som var på plats innan. Nu kommer båda stationerna att vara igång och generera dubbla mätningar under säsongen.
 
 

Bild 2: Robin Andersson monterar solpanel för ny avbördningsstation i Tarfala jokken. Fotograf: Torbjörn Karlin. Bild 2: Robin Andersson monterar solpanel för ny avbördningsstation i Tarfala jokken. Fotograf: Torbjörn Karlin.

En naturlig jokk varierar mycket i vattenflöde och det blir därmed lite mer utmanande att installera eftersom man inte har en perfekt situation med ett linjärt förhållande mellan vattenföring och tryck. Det vill säga, det är inte helt enkelt med denna typ av installation i en jokk eftersom den både ska kunna mäta väldigt lite vatten samtidigt som den ska tåla höga vattenflöden.
 
Avbördningsstationen är en del av SITES Water och ska mäta avbördningen, eller flödet ut från Tarfala-dalen, och hur det varierar från snösmältningen till sen höst. Stationen mäter kontinuerligt och genererar även mätningar av temperatur samt turbiditet och konduktivitet i jokken. Vi kommer att besöka den då och då under sommaren och tanka ner data. Vi försöker då besöka stationen vid olika vattenflöden för att kalibrera den. Då häller man i ett flouroerande färgämne eller salt och mäter konduktivitet (ledningsförmåga) eller flourocens om man har hällt ut fluorerande ämne (se bild 3). Sedan kan man räkna ut hur mycket vatten som rinner ut momentant. Mätningarna är en del av mätningarna av avsmältningen av glaciärerna vid Tarfala som har pågått sedan 1960-talet.

Bild 3: Torbjörn Karlin som använder floruserande ämne för att göra mätningar med flourmätare nedströms Lillsjöns utlopp. Mätningarna används för att kalibrera trycket i utflödet.  Fotograf: Erik Söde Bild 3: Torbjörn Karlin som använder floruserande ämne för att göra mätningar med flourmätare nedströms Lillsjöns utlopp. Mätningarna används för att kalibrera trycket i utflödet. Fotograf: Erik Söde
Läs hela inlägget »

Röbäcksdalen är en del av monitoringprogrammet SITES spectral, men det finns många fler spektrala saker på stationen.

Den 21 mars hade Julien Morel, en post doc på institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, en snabbkurs i hur några av de spektrala instrumenten på Röbäcksdalen fungerar. Den mest använda utrustningen idag är den hyperspektrala kameran. Den kan användas för att analysera många olika saker, som växter, kött, ost. Träprodukter, mediciner, etc. Bland de portabla maskinerna är fältspektrometern ett nytt tillskott i labbet och kommer att testas en hel del denna sommar. Inte ens korna kommer undan de spektrala teknikerna. Det finns GreenFeed enheter i stallarna som mäter flödet av metan, koldioxid och syre från korna när de äter koncentrat.

Man kan läsa mer om vårat spektrala labb på hemsidan www.slu.se/njv/spektral.

Håkan Nilsson presenterar SITES spectral på Röbäcksdalens skördefest i augusti 2018. Fotograf Johanna Wallsten.

Julien Morel visar hur den hyperspektrala kameran funkar under snabbkursen. Fotograf Johanna Wallsten. 

Läs hela inlägget »

Missa inte tillfället att få arbeta tillsammans med oss på SITES!

SITES är en sammanhållen nationell infrastruktur för terrester och limnisk ekosystemforskning. SITES består av nio forskningsstationer som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet, Polarforskningssekretariatet samt Stockholms-, Göteborgs- och Uppsala universitet. SITES finansieras gemensamt av huvudmännen och Vetenskapsrådet (VR) och leds av en oberoende styrgrupp. SLU är huvudman och värd för infrastrukturens sekretariat.

Foto: Från vänster, Stefan Bertilsson, Silke Langenheder, Charlotta Erefur, Gunnar Jansson, Mari Källersjö, Ulf Jonsell, Martin Ahlström, Barbara Ekbom, Lars Eklundh, Sebastian Diehl, Johanna Wallsten, Lars Klemedtsson, Juha Rankinen, Hanna Silvennoinen, Johan Bergh, Linda Parkefelt, Anders Hedenström och Magnus Augner. Fotograf: Helene Hagerman.

Tjänsten är placerad på institutionen för vatten och miljö, SLU. Institutionen (www.slu.se/vatten-miljo) är ett kompetenscentrum för tillämpad miljöforskning med ett nationellt ansvar för övervakning av miljötillståndet i sjöar och vattendrag. Forskningen vid institutionen fokuserar på akvatisk ekologi och biodiversitet, geokemiska och hydrologiska processer, samt akvatisk ekotoxikologi och miljökemi. Institutionen har c:a 100 anställda, varav hälften är forskare/ doktorander och hälften är teknisk personal, och ingår i SLU:s Mark-Vatten-Miljöcentrum på Campus Ultuna i Uppsala.

Arbetsuppgifter
Du kommer att ingå i SITES sekretariat där dina huvudarbetsuppgifter kommer vara att:

  • Samla in, samordna och kvalitetssäkra information om SITES mätprogram och andra aktiviteter.
  • Samordna och bistå stationerna i uppbyggnaden av en gemensam projekt- och ansökningsdatabas.
  • Sammanställa och bearbeta information i samband med redovisning och utvärderingar.
  • Delta i sekretariatets övriga arbete, bl.a. planering av möten och konferenser

Kvalifikationer
Vi söker dig som har universitetsexamen inom naturvetenskap, teknik eller annat relevant ämnesområden. Du har erfarenhet från insamling, hantering och bearbetning både av numeriska data och deskriptiv information för t.ex. webbpublicering. Du har erfarenhet och intresse av IT-system och deras roll för effektiv informationshantering.

Det är meriterande om du:

  • har deltagit i designen eller har varit kravställare vid utvecklingen av IT-system.
  • erfarenhet från arbete med geografiska informationssystem.
  • innehaft koordinerande roller inom projekt eller organisationer.
  • har arbetslivserfarenhet från administrativa uppgifter.

Som person bör du vara strukturerad och ha god förmåga att uttrycka dig i tal och skrift på både svenska och engelska. Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet för tjänsten.

 

PlaceringUppsala
Anställningsform     Tidsbegränsad anställning 24 månader
Omfattning100%
TillträdeSnarast efter överenskommelse
Kontaktperson Stefan Bertilsson, professor. 
stefan.bertilsson@slu.se
070-167 90 34
Ansökan                       Inkom med din ansökan senast den 15 maj. 
Länk till ansökningsformulär här

Fackliga kontaktpersoner
https://internt.slu.se/min-anstallning/facket/kontaktpersoner/

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna, och hur vi kan förvalta och nyttja dem på ett hållbart sätt. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys, i nära samverkan med näring och samhälle. SLU är ett internationellt och forskningsintensivt universitet, men erbjuder också unika utbildningar som agronom, veterinär, jägmästare, miljöekonom och landskapsarkitekt. SLU har drygt 3000 medarbetare, 5000 studenter och forskarstuderande och en omsättning på över tre miljarder kronor. Universitetet satsar på attraktiva miljöer på sina campusområden i Alnarp, Umeå och Uppsala. www.slu.se SLU eftersträvar mångfald och jämn könsfördelning.

Läs hela inlägget »

SITES styrgrupp, stationsföreståndare, koordinatorer för tematiska program samt sekretariat samlades 4-5 april på forskningsstationen Skogaryd strax sydväst om Vänersborg för diskussioner om verksamhetsresultat och utveckling av forskningsinfrastrukturen.

Under 2018, som var det första året i den andra bidragsperioden från Vetenskapsrådet, har forskningsstationerna inom SITES använts av 570 forskningsprojekt och 198 vetenskapliga artiklar har publicerats under året. Centrala frågor om SITES fortsatta utveckling som diskuterades berörde bl.a. ytterligare samordning av datainsamling och datapublicering inom SITES tematiska program. En annan strategiskt viktig fråga för SITES är att utöka stationsnätverket genom associering av stationer. Bolmens forskningsstation som drivs av Swedish Water Research är SITES första associerade station och utifrån de goda erfarenheterna fastställdes principer för relationen mellan SITES och andra potentiella associerade stationer. Vistelsen i Skogaryd gav också tillfälle att i fält studera det stora antalet mätstationer och tillhörande innovativa lösningar som byggts upp runt stationen.

Foto: Från vänster, Stefan Bertilsson, Silke Langenheder, Charlotta Erefur, Gunnar Jansson, Mari Källersjö, Ulf Jonsell, Martin Ahlström, Barbara Ekbom, Lars Eklundh, Sebastian Diehl, Johanna Wallsten, Lars Klemedtsson, Juha Rankinen, Hanna Silvennoinen, Johan Bergh, Linda Parkefelt, Anders Hedenström och Magnus Augner. Fotograf: Helene Hagerman.

Läs hela inlägget »

Vad har du för förväntningar på ditt uppdrag?
Att driva internationaliseringen av svenska fältforskningsstationer, genom LTER. Jag driver LTER Sweden som är nästan som en parallell till SITES. Alla sites stationerna är nu medlemmar i LTER Sweden och planen är att via LTER få kanaler ut i Europa.


Berätta om din bakgrund
Disputerat i växtekologi på Uppsala universitet. Kom till SLU för att driva vegetationsdelen i den svenska delen av ett internationellt miljöövervakningsprogram, ”ICP Integrated Monitoring (ICP-IM)”. Jobbar fortfarande med den delen, men är nu även ordförande för hela det internationella ICP IM-programmet. Därtill är jag koordinator för det svenska LTER nätverket (Long Term Ecosystem Research), och representerar Sverige i Europeiska LTER.
Min forskning rör mest vegetationsförändringar på europanivå, och sker genom LTER och de Horizon2020 projekt som gått till konsortier inom LTER. Utöver detta jobbar  jag med undervisning och undervisningsadministration.
 
Vilken relation har du till terrester/limninsk fältforskning? 
Driver som sagt vegetationsdelen av ett nationellt miljöövervakningsprogram. Programmet syftar till processförståelse i skogsekosystem, och vi mäter nästa allt man kan mäta, så även om jag håller på med vegetation arbetar jag nära geologer, hydrologer, markvetare och kemister i högt instrumenterade skogliga övervakningsområden.
 
När visste du att du ville bli forskare?
Mot slutet av min grundutbildning började jag få upp ögonen för att doktorera, och under exjobbet blev jag väldigt intresserad av att fortsätta som doktorand.
 
Varför är forskningsinfrastruktur viktigt?
Utan en väl fungerande infrastruktur med harmoniserade mätprogram och rutiner för datalagring kommer vi inte kunna följa upp effekter av de storskaliga miljöförändringar som pågår, eller lära oss mer om hur ekosystemen reagerar på dessa miljöförändringar.
 
Vad kommer bli dina starkaste bidrag till SITES?/ Vad hoppas du kunna tillföra SITES?
Kopplingen till LTER och att få med de svenska fältforskningsstationerna i det Europeiska nätverket för ekosystemforskning.
 
Var är SITES om fem år?
Om fem år kommer SITES att fortsatt vara en viktig del i den nationella fältforskningen och ha en naturlig och viktig roll i den storskaliga Europeiska ekosystemforskningen.
 
Länkar: 
ICP Integrated Monitoring (ICP-IM)
 
LTER Sweden
 
LTER Europe

Läs hela inlägget »
Fotograf: Johanna Wallsten. Fotograf: Johanna Wallsten.

Degernäsbäcken rinner längst med åkerfälten vid Röbäcksdalens forskningsstation. Vattendraget, som är en del av SITES vattenövervakningsprogram, står snart inför stora förändringar. I slutet av denna sommar kommer bygget av nya E12 ”västra länken” att starta. E4:an kommer att korsa bäcken på samma plats som vägen gör idag, men trafiken kommer att öka betydligt. Förändingarna i landskapet erbjuder en ypperlig chans att studera eventuella förändingar i vattenkvalitet som en effekt av ökad trafik. Bäcken är redan en del av SITES waters provtagningsområden, men denna sommar är den sista chansen att utöka provtagningen för andra typer av analyser, innan byggandet av den nya vägen startar.

Fotograf: Johanna Wallsten. Fotograf: Johanna Wallsten.

Vill du veta mer?
Umeå kommun
Trafikverket
Karta med Degernäsbäcken (den raka) och Röbäcken (den slingriga) utmärkta, tillsammans med våra provtagningspunkter.

Kontakt:
Johanna Wallsten på Sveriges lantbruksuniversitet.

Läs hela inlägget »

Berätta om din bakgrund?
Jag är från Belgien och där tog jag min master i ekologi samt elektromekanik. Efter mina studier arbetade jag som automations ingenjör.

Nyligen fick min sambo en Postdoc-tjänst på Abisko fältstation. Vi gillar båda fjällmiljön och bestämde oss för att flytta norröver. Jag sökte tjänsten som forskningsingenjör och fick den. Denna tjänst erbjuder en intressant kombination av fältarbete och dataanalyser och jag tror att det är här min bakgrund inom datahantering och automation kommer att komma väl till pass.

Vad är din relation till terrester/limnisk fältforskning?
Genom min familj fick jag upp ögonen för biologi i tidig ålder. Senare, under mina ekologistudier, fick jag flera möjligheter att samarbeta med både terrestra och limniska forskare. Under min master spenderade jag ett år i Sverige, som Erasmus student. Under denna tid tog jag en kurs i limnologi samt en kurs i Arktisk geoekologi i Abisko. Jag har även varit med på en kurs i växtinventering i alperna samt assisterade en doktorand i fältarbetet i Finnmarken och på Island.
 
Berätta om ditt första intryck av Abisko?
Abisko är en magisk plats, med sjön, fjällen och norrsken. Det är också extremt på många sätt, såsom vädret, naturen, isoleringen samt effekterna av klimatförändringar. Stationen är relativt stor och har mycket att erbjuda alla typer av forskare. Det är ett väldigt fint ställe att arbeta på och naturen ligger precis utanför husknuten.
 
Vad har du för förväntningar på ditt uppdrag som forskningsingenjör på SITES mest nordligt belägna fältstation?
Min huvudsakliga fokus kommer att vara arbetet med mätprogrammen för SITES (SITES Water och SITES Spectral) samt ICOS. Jag hoppas även att lära mig mer om de mätsystem som används och data som genereras i Abisko och Sverige. Jag ser också fram emot att lära mig mer om övriga SITES fältstationer och existerande samarbetsprojekt.

Läs hela inlägget »

Nu har man på installerat och testkört flödesmätningssystemet, SkyLine 3D på Skogaryd. Detta möjliggör ett nytt sätt att mäta flödet av växthusgaser, med hög spatial och temporal upplösning, över heterogena sjösystem som håller på att övergå till våtmark. Man gör både kammarmätningar av CO2 och CH4 flöden, och mätningar med hjälp av en dynamisk mobil, Eddy kovarians flödessystem, där placeringen regleras med av hjälp av en ”footprint” model (en modell som beskriver varifrån emissionerna kommer i området) . Vidare kan man göra ett stort antal upprepade mätningar i tid och rum. I kombination med finupplöst mätning av nyckel driv-variabler som styr dessa flöden av växthusgaser kan man skala upp växthusgasutsläpp från sötvattens våtmarker.
 
Projektet är ett samarbete mellan forskare på the Universities of York (UK), Göteborg och Lund och är finansierat av NERC.

Läs hela inlägget »

Det europiska H2020 projektet DiverIMPACTS baseras på tio fältförsök runt om i Europa och skall kvantifiera effekter av gröddiversifiering. Ett av dessa tio fältförsök etablerades på SITES Lönnstorps fältforskningsstation under 2018.

Syftet med detta försök är att studera fördelar och utmaningar då samodling och mellangrödor introduceras i ett ekologiskt odlingssystem.
Skånsk jordbruksmark har generellt bra bördighet men vissa ekologiska odlingssystem är mycket beroende av externa insatsvaror, särskilt kväve, vilket kan vara ohållbart på lång sikt eftersom priserna på ekologiska gödselmedel blir allt dyrare.


Figurtext 1: En översiktsbild på DiverIMPACTS-försöket på SITES Lönnstorp. Foto: Ryan Davidson

Den växtföljd som används som referens i detta försök är en sexårig växtföljd som bland annat innehåller de kvävefixerande grödorna klöver och ärter men också kvävekrävande grödor som t.ex. höstraps. För att konstruera en alternativ mer diversifierad växtföljd har projektet tagit hjälp av lantbrukare och rådgivare. Resultatet av detta samarbete blev en växtföljd som baseras på de sex huvudgrödorna i referensväxtföljden men också på mellangrödor med flera arter samt olika typer av samodling. Bland annat så introducerar växtföljden idén att odla åkerböna tillsammans med raps samt samodling av lupin och maltkorn.
Försöket kommer bland annat att ge information om huruvida samodling minskar fördelarna med avbrottsgrödor i växtföljder eftersom den alternativa mer diversifierade växtföljden bara innehåller en säsong utan baljväxter. Försöket kan därför bland annat undersöka risken att de baljväxtrelaterade sjukdomarna ökar då mer baljväxter introduceras i växtföljden. Projektet kommer också att bedöma om diversifieringsstrategierna ökar odlingssystemets resiliens t.ex. genom att förlita sig på fler inkomstkällor samt mindre användning av externa insatsvaror.


Figurtext 2: De två växtföljderna som jämförs i DiverIMPACTS-försöket på SITES Lönnstorp. Skiss: Nicolas Carton

Länk till DiverIMPACTS hemsida: https://www.diverimpacts.net/

Kontakter:     
Nicolas Carton nicolas.carton@slu.se,
Georg Carlsson georg.carlsson@slu.se
Erik Steen Jensen erik.steen.jensen@slu.se

Läs hela inlägget »

Denna vinter har hela mesokosm infrastrukturen på Erken varit ansatt av hårt väder. På grund av stormen Alfrida, med vindbyar på upp till 27 m/s, skakades hela infrastrukturen upp i tre bitar, vilka nu trycks ihop mot varandra av isstress. Lycligtvis har inga experiment pågått denna vinter! Vi väntar nu på att isen ska smälta så att vi kan utvärdera skadorna och reparera hela infrastrukturen så att den är redo för nästa säsong.
 


Missa inte chansen!
Vi vill även påminna om ni fortfarande kan ansöka om att använda SITES AquaNets infrastruktur under 2019. Läs mer här!

Läs hela inlägget »

Ulf Jonsell, arbetar sedan februari heltid på SLU som SITES nya biträdande föreståndare. I intervjun nedan berättar Ulf mer ingående om sin bakgrund och det nya uppdraget.


Vad har du för förväntningar på ditt uppdrag?


Att få vara med och fortsätta utveckla den gemensamma forskningsplattform som SITES är – ett mervärde byggt på nio starka individuella stationer. Att få vara med och bidra till att förutsättningarna för att forskningen som kommer ut baserat på SITES är av internationell toppklass. Jag ser min roll i stort att vara smörjmedlet i SITES maskineriet.

 
Berätta om din bakgrund

Jag är geovetare i botten med inriktning mot glaciologi och gjorde mitt examensarbete i Tarfala. Sedan jobbade jag under avhandlingsarbetet på Tarfala, Grönland och Antarktis med fokus på iskärnor och långa tidsserier. Efter disputation kände jag mig färdig med detta och tyckte att det var roligare att koordinera och facilitera vilket jag gjort under nästan åtta år på Polarforskningssekretariatet med såväl internationella som nationella samarbeten. En viktig del där var arbetet med att tillgängliggöra data, både i det rent praktiska och strategiskt policy-arbete.
 

Vilken relation har du till terrester/limnisk fältforskning?

Jag är geovetare och ägnade min forskning åt glaciärer bl.a. genom fältarbeten i  Tarfala, Grönland och Svalbard. Därtill har jag med mig en hel del grön biologi på grundnivå och genom eget intresse.
 

Varför är forskningsinfrastruktur viktigt?

En bra forskningsinfrastruktur har en stark positiv växelverkan mellan forskargrupper och forskningsinfrastrukturen För att nå dit krävs en ständig dialog kring vad forskningen behöver och vad infrastrukturen kan erbjuda. Denna dialog måste ske med ett långsiktigt perspektiv eftersom en infrastruktur har längre planeringshorisont än det enskilda forskningsprojektet. Manegen ska vara krattad för att enskilda projektansökningar ska kunna bedömas som tydligt genomförbara. Den goda forskningsidén ska inte hämmas av att infrastrukturen inte finns tillgänglig. Därtill ska infrastrukturen bidra till att vara en kreativ mötesplats för samarbeten och nya idéer.
 

Vad kommer bli dina starkaste bidrag till SITES?/ Vad hoppas du kunna tillföra SITES?

Jag hoppas mina bidrag kommer synas inom minst två delar. Den första är att se till att SITES får robusta rutiner för dataflöden, se till att data kommer ut på SITES portal och att det blir en naturlig del av forskningsprocessen för stationspersonal och forskare som använder stationerna. Det andra är att vara delaktig i att skapa vi-känslan i SITES genom den koordinerande roll jag har. Jag hoppas därmed skapa en stabil grund för SITES långsiktiga utveckling.
 
Var är SITES om fem år?

SITES är en tydlig tillgång för långsiktiga forskningsprogram och en ingång till Sverige och svensk ekosystemforskning där internationella samarbeten uppstår. SITES har då även växt sig ännu större med fler stationer knuta till sig.

Läs hela inlägget »

Vid Grimsö forskningsstation pågår nu en storskalig ombyggnation av den ladugård som hittills främst inrymt lager, frysrum och fordonsverkstad. Denna utvecklingsmöjlighet, som slutförs i sommar, har varit efterlängtad i flera år och byggnaden kommer att innehålla ny vilthanteringsanläggning, förbättrade möjligheter för provtagning i laboratoriemiljö samt utökat pentry för gäster och studenter. Nya energisnåla frysrum med fördubblat lagringsutrymme jämfört med tidigare finns redan på plats i extern byggnad.

Bild ovan: Här förbereds gjutning av ny bottenplatta och indragning av vatten i den 140 år gamla lagårdsbyggnaden. Foto Gunnar Jansson. 
 

Januari–mars är den viktigaste perioden för Rådjursmärkningen, en av långtidsserierna inom Grimsös viltövervakning. Serien är världsunik i sitt slag avseende tidslängd, startade 1975/76, liksom sannolikt i antal märkta och uppföljda djur. I januari 2019 passerades totalt 1300 märkta rådjur plus att ett flertal djur återfångas varje säsong, vilket ger nya data under individernas livscykel. Dataserien omfattar livshistorieegenskaper, som mått och vikter vid olika åldrar, liksom släktskap mellan djur i flera kontinuerliga generationer, årstids- och utvandringar etc.

Bild: Råbocken ”Millennium”, med fällor i bakgrunden, som 2013 blev det tusende märkta rådjuret inom Grimsö forskningsområde. Foto Linda Höglund.

Under våren, eller rättare sagt så fort snön försvunnit så pass att de flesta vägar blir körbara, introduceras ett par nyheter inom Grimsös monitoring i form av två kameraprojekt. Det ena avser växtfenologi och är en del av satsningen SITES Spectral, och det andra gäller kontinuerlig övervakning vid ett urval av våra 600 provytor för vilt och skogsdata.  

När det gäller fältarbeten bland de externa projekten vid den här tiden på året är det exempelvis även högsäsong för spårning, fångst och märkning av stora rovdjur (varg, lodjur och järv).

Vi vill även passa på att hälsa Eskil Sveinsen välkommen! Vår nye medarbetare Eskil kommer främst att arbeta med service och intendentur för såväl SITES som för övrig verksamhet vid Grimsö.


Hälsningar från Gunnar Jansson,
stationsföreståndare vid Grimsö

Vill ni veta mer om verksamheten på Grimsö,
hör av er till Gunnar på gunnar.jansson@slu.se
 

Läs hela inlägget »

Föreningen OIKOS, som samlar Sveriges ekologer, genomförde sin årliga konferens vid SLU i Uppsala. Konferensen pågick mellan 5 och 7 februari och erbjöd spännande föredrag, poster-presentationer och intensivt nätverkande. 

SITES representerades av föreståndare Stefan Bertilsson tillsammans med Ulf Grandin och Silke Langenheder (koordinator för SITES AqauNet och förståndare på Erken). Många besökte vår hörna och Stefan, Ulf och Silke hade möjlighet att svara på frågor om SITES samt dela ut SITES populära kalender för 2019. 

Vi tackar OIKOS för tre bra arrangerade dagar med intressanta diskussioner. 

Läs hela inlägget »

Länkar

-

Senaste nyheter

Senaste nyheter

Arkiv