SITES_bård 160701-4

Nyheter

2018 > 04

När det pratas om avrinningsområdet Krycklan, vattenprovtagning, data och programmering är det många inom SITES som vet vem Peder Blomkvist är. Peder har varit en uppskattad kollega med stort engagemang och kunskap. Han har träffat och guidat många i fält och bidragit till att göra just deras forskning, experiment och mätningar möjliga. Han har under en lång tid varit en nyckelfigur i att förnya, utveckla och underhålla forskningsinfrastrukturen i Krycklan och sedermera Svartberget.
Undertecknad, Ida Taberman, har själv haft möjlighet att arbeta nära Peder under några år och nu när han går vidare till nytt arbete frågade jag Peder om vi kunde göra en tillbakablick över hans 15 år som tekniker. För Peder blev det ett sätt att summera och ge perspektiv på sin tid i projektet. För mig en möjlighet att få lyssna på en mycket klok och kompetent person som alltid drivs av strävan att uppnå hög kvalitet och har glimten i ögat.

För de som inte känner dig, vem är du?

I korthet har jag arbetat inom Krycklan sedan 2002. Som tekniker har jag haft flera arbetsområden, t.ex. installationer av hård- och mjukvara, programmering, provtagningar, datainsamling, mätningar och kvalitetsarbete. Har även bidragit till många fältarbeten och labbarbeten vad gäller planering, projektering och genomförande.

Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit under dessa år på SLU?

Jag är mest stolt över hur vi i teamet runt Krycklan och sedermera Svartberget byggt upp kunskap och rutiner tillsammans. Det, kombination med humor, tillåtande av eget ansvar, nytänkande och nyfikenhet som jag upplevt från kollegor har gjort att det alltid varit roligt att jobba på SLU. Övergång från Krycklan till Svartberget var för min del ett sätt att få fortsätta utvecklas för att hålla upp motivationen och drivkraften. Samarbetet tillsammans med parkpersonal tycker jag har gjort att vi blev större och bättre tillsammans, det har varit viktigt för mig.
Peder paddlar ut SITES AquaNets plattform i Stortjärn. Foto Johannes Tiwari.
Peder paddlar ut SITES AquaNets plattform i Stortjärn. Foto Johannes Tiwari.

Vad är det mest minnesvärda (läs galna) som gjorts i fält?

Många vattenprovtagningar har det blivit genom åren men en gång var det särskilt tungt. En ryggsäck full och armarna tyngda med totalt 2x25 l, 2x10 l, 4 x2 l, samt en vanlig provtagningsomgång. Det bars en sträcka på ca en kilometer i 20 cm snö vars skare såklart inte bar. Några steg i taget och sedan vila. Allt bara för att jag inte orkade gå två gånger, det var tungt!

Ett arbete som tekniker inom fältforskning kanske kan jämföras med en dragkamp mot naturens makter, vad minns du speciellt?

När jag kom till en bäcks provtagningsplats en vår så såg jag att loggerskåpet stod på sniskan, tryckgivarstaven var böjd och flyttad och alla kablar låg i oreda. I snön fanns det björnspår från skogen fram till loggerskåpet och samma väg tillbaka. Vår tolkning har varit att björnen vaknat tidigt ur idet, under en strapats råkat på installationerna, trasslat in sig i kablarna blivit förbannad och sedan bestämt sig för att gå i ide igen. Det kändes nästan som om björnen endast vaknade upp för att gå ut och vandalisera vår loggerinstallation.

Apropå naturens kraft har jag under dessa år noterat att vädret blivit mer extremt varierat, att det vi trodde skulle bli ett 1000 års flöde mycket väl kommer inträffa igen inom en 10 års period. Den insikten innebär en utmaning där vi planerar installationer.
Beskrivning av loggerinstallationer i S-transekten under ett studiebesök från SITES Röbäcksdalen. Foto Ida Taberman.
Beskrivning av loggerinstallationer i S-transekten under ett studiebesök från SITES Röbäcksdalen. Foto Ida Taberman.

Vad har din drivkraft varit?

Det har varit roligt och jag tycker att arbetet med att bidra till bra forskningsresultat är viktigt. Jag är stolt över många resultat jag bidragit till och jag tycker är viktigt att de kommer till kännedom och praktik.

Kommer du sakna något på SLU?

Alla kollegor, vi har haft roligt medan vi jobbar och jag uppskattar dem väldigt mycket. Atmosfären jag har arbetat i har varit inkluderade och tillåtande, där tror jag de olika nationaliteterna hos mina kollegor bidragit starkt. Minnesvärt är också kontakten med entreprenörer. Eftersom vi ofta efterfrågar utförande av något specifikt arbete ser de det ofta som roliga utmaningar, det är en dynamik jag kommer sakna.  
Första manuella mätningen i rännan på Degerö, sommaren 2008. Foto av Viktor Sjöblom.
Första manuella mätningen i rännan på Degerö, sommaren 2008. Foto av Viktor Sjöblom.

Medskick du vill göra till andra tekniker inom fältforskning?

Att utveckla sitt kvalitets- och konsekvenstänk kring vad som är uppgiften och vad som är viktigt. Som med vattenprovtagningar, att tänka igenom vad som händer vid provtagningen, vilka konsekvenser får det om kvaliteten inte är bra? Vilken kostnad får det? Här är det viktigt att arbetsledare eller forskare som vi samarbetar med också är tydliga och kan förklara målet med insamlingen eller provtagningen. Ett prov kan kännas enkelt att ta men gör man fel så är alla kostsamma analyser bortkastade och provtillfället förlorat.

Om fem år, vad behöver tekniker inom fältforskning få och/eller ges möjlighet till för att fortsätta utvecklas?

Ta möjligheten att vidareutbilda sig, se över prioriteringarna och följa med i den tekniska utvecklingen och dess nya möjligheter som sker nu. Allt i kombination för att hitta de verktyg som hjälper till och underlättar arbetet för tekniker. Nu när vi kan samla in enorma dataset så måste t.ex. databearbetningen (kvalitetsgranskningen) underlättas, den biten är väldigt tidskrävande utan rätt metod och hjälpmedel, igen handlar det om kvalitet av vad vi producerar. I min grupp har aldrig haft lite att göra, för att göra rätt bortprioriteringar måste man skapa sig god bild av det större sammanhanget.
Flödesmätning i site 4 vintern 2008. Foto av Johannes Hedtjärn.
Flödesmätning i site 4 vintern 2008. Foto av Johannes Hedtjärn.

Du har också varit med under SITES bildande och framväxt, vad är din relation till det?

Jag ser definitivt styrkan av att SITES skapat ett nätverk för oss tekniker. Utifrån min kunskap om vattenprovtagning, programmering och flödesmätningar jag har haft möjlighet att besöka några andra stationer, t.ex. Erken, Asa och Skogaryd eller vara med och genomföra kurser och utbildningar. Jag har uppskattat det och har även lärt mig mycket av dem och hur de jobbar.

Vill du blicka framåt och dela med dig av dina nya utmaningar?

Jag har letat mig vidare för att jag vill fortsätta att utvecklas. Jag blir anställd som VA-konsult och kommer arbeta t.ex. med att dimensionerna yt-avrinning i bostadsområden. Min nya arbetsgivare ser också fördelar i och med den kunskap jag tar med mig och hoppas kunna ta fram nya typer av tjänster som de inte kunnat erbjuda tidigare.
Tack Peder för att du deltar med dig av din erfarenhet och de år vi fått arbeta tillsammans. Stort lycka till framöver!

/Ida Taberman
Läs hela inlägget »
Skogaryd forskningsstation har presenterat sin verksamhet för nyfikna och vetgiriga under vetenskapsfestivalen i Göteborg.

Vetenskapsfestivalen bjuder på ett gediget och brett program för allmänhet, bransch och skolor. Festivalen pågår fram till fredag 27 april.

Här berättar Per Weslien om vilka typer av mätningar och datainsamling som sker i Skogaryd och vad vilken kunskap som kan erhållas från mätningarna.
Läs hela inlägget »
På tågresan till SITES datamöte i Abisko hittades denna notis i SJ ombordtidning Kupé.

Gunhild Rosqvist, stationsföreståndare för Tarfala som också detlar på mötet i Abisko bekräftar att deltagarna i den klimatsmarta diksussionen kommer till stationen kommande lördag. Förra årets möte var väldigt givande så vi är glada att de kommer tillbaka och att diskussionen fortsätter i dessa omgivnignar.
Läs hela inlägget »
SITES hälsar Bolmens forskningsstation varmt välkommen som associerad station till SITES. Sjön Bolmen är Skånes viktigaste vattentäkt som försörjer 500 000 invånare med dricksvatten. Kunskap om hur vattentäkten ändras på grund av klimat, väder, ekologi och markanvändning är av central vikt för att säkra framtida vattenförsörjning till ett stort antal människor.
SITES AquaNets anläggning i Bolmen.
SITES AquaNets anläggning i Bolmen.
Bolmens forskningsstation går in med egna medel för att bygga upp de experimentella installationer i SITES de önskar vara del av. De kommer också bidra till och utnyttja de gemensamma resurserna t.ex. SITES dataportal, kommunikationsmaterial och delta på möten/aktiviteter inom SITES. Detta innebär bland annat möjligheter att forska i miljöer som har en direkt tillämpning på dricksvattenuttag. Forskare får genom detta steg tillgång till ännu en forskningsstation och initialt den utrustning som finns inom SITES AquaNet. Under maj-september kommer bland annat ett forskningsförsök genomföras för att undersöka brunifieringens påverkan på Bolmen ekosystem.

Övrig verksamhet vid stationen inkluderar till exempel miljöstudier av Bolmen, undervisning/pedagogisk verksamhet samt studiebesök från kommuner, länsstyrelser, vattenråd, skolor, universitet, allmänhet, med fler.
Bild från invigningen av forskningsstationen med Håkan Fäldt styrelseodförande för Sydvatten och Eskil Erlandsson riksdagsledamot för C.
Bild från invigningen av forskningsstationen med Håkan Fäldt styrelseodförande för Sydvatten och Eskil Erlandsson riksdagsledamot för C.
Det är nu möjligt att associera flera nätverk eller forskningsstationer till SITES. För mer information, kontakta SITES sekretariat stefan.bertilsson@slu.se.

Mer information om forskningsstationen Bolmen finns här:
Läs hela inlägget »
Vetenskapsjournalisten Thomas Öberg har gjort en resa i vattnets kretslopp där han möter bland annat Eva Jirner, statsgeolog vid SGU och Allan Rodhe, hydrolog vid Uppsala Universitet. Medverkar gör också Hjalmar Laudon, professor vid SLU och verksam inom Svartbergets forskningsstation.
Läs hela inlägget »

Länkar

-

Senaste nyheter

Senaste nyheter

Arkiv