SITES_bård 160701-4

Nyheter

2017 > 01

Radioprogrammet Vetandets värld i Sveriges radio P1 har besökt Asa och Tillväxtparken mitt under vårens helikoptergödsling av ett antal granungskogar. Målet är att öka produktionen med 50 %.
Någon liknande satsning har aldrig tidigare genomförts på landskapsnivå. Att gödsling leder till ökad tillväxt i bestånd vet man sedan länge, men hur helheten påverkas och vad som händer på landskapsnivå är mer oklart.

Radioprogrammet och de forskningsfrågor som låg till grund för etableringen av tillväxtparken tar sitt avstamp i de allt högre krav som ställs på skogen.
Den ska helst vara orörd och bevara biologisk mångfald. Samtidigt ska råvara levereras till en växande befolkning.
Tillväxtparken i Asa är 1500 ha som till största delen består av granskog men även introducerade trädslag som hybridlärk och contorta. För att öka tillväxten används flera verktyg. Bra och effektiva markberedningsmetoder som inversmarkberedning tillsammans med förädlat plantmaterial utgör en bra start. I ungskogsstadiet startar gödslingen som sedan sker vartannat år tills skogen har slutit sig. Gödslingsgivan bestäms efter barranalyser för att optimera givan och minska risken för utlakning.

Parallellt med de tillväxthöjande åtgärderna pågår olika monitoringaktiviteter för att ha koll på vilka andra effekter det intensiva brukandet har på skogsekosystemet. Mätningar av kemisk ämnestransport i ett antal avrinningsområden inom tillväxtparken pågår kontinuerligt liksom med nettotransport (flux) av koldioxid över en av parkens ungskogar.

Tillväxtparken erbjuder en världsunik möjlighet att studera effekterna av intensivskogbruk ur dels ett produktionsperspektiv, dels med avseende på miljöeffekter av det intensiva brukandet. Resursen (skogen, träden och resultaten från de kemiska analyserna mm) står till fritt förfogande för andra forskare, bland annat studerar Therese Johansson skalbaggar vilket hon berättar om i programmet och Patrik Vestin forskar om hur koldioxiden tas upp eller avges av skogen.
I programmet medverkar parkchef Martin Ahlström, SLU, Patrik Vestin, Naturgeografen vid Lunds universitet, Therese Johanson, institutionen på SLU för vilt, fisk och miljö i Umeå, Johan Bergh, professor vid Linnéuniversitet i Växjö och Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid SLU i Umeå.

Programmet är gjort för Sveriges radio P1 Vetandets värld av Thomas Lindberg.

Lyssna på programmet här

Läs mer om Asa här

Kontakta Martin Ahlström här
Läs hela inlägget »
Utdrag från Jannike Kihlbergs artikel i Dagens Nyheter 2016-12-27.
 
” … när det pratas om att klimatförändringen och den globala uppvärmningen märks mest i Arktis verkar många inte tänka på att det handlar om Sverige. Hela delen ovanför polcirkeln – gränsen går strax söder om Jokkmokk – ingår i Arktis. Bilder på isbjörnar som riskerar att drabbas hårt av en varmare värld är vanliga. Men i diskussionen syns sällan bilder på renar som stressas av uppvärmningen” säger Gunhild Rosqvist och Niila Inga.
 
Niila Inga är renskötare och ordförande i Laevas sameby. Gunhild Roskvist är professor vid Stockholms universitet och chef vid Tarfalas forskningsstation. Sedan tre år samarbetar de i ett projekt för att kartlägga väder och klimat samt hur det påverkar renarna och fjällvärlden.
Bild från filmen framtidsfjäll som också berör forskningsprojektet som Niila och Gunhild deltar i. Foto från Makers Only.
Bild från filmen framtidsfjäll som också berör forskningsprojektet som Niila och Gunhild deltar i. Foto från Makers Only.
Renskötare står villrådiga när deras traditionella kunskap från generationer tillbaka inte går att tillämpa. Svaret är inte ny teknik, men med hjälp av den kan renskötare och forskare kartlägga renarnas rörelsemönster och koppla det till väder och klimat på strategiska platser i fjällen. Samtidigt är renskötarnas kunskap om t.ex. väder, vind, snöförhållanden, vegetation, bete och observationer av andra djurarter otroligt värdefull, såklart för dem själva men även för forskare. Hittills har vi inte tagit vara på den värdefulla kunskapen samerna har om fjällmiljön tillräckligt mycket, säger Gunhild Rosqvist.
 
Vid 2016 års kortaste dag borde midvinterkölden vara hård men det var den inte, den 21 december 2016 var det kring nollan, dagen innan plus sex grader varmt i Kiruna med varmare västliga vindar. Renen blir osäker. De är nervösa, förvirrade, det är som om de undrar ”vad är det för årstid?”. Renen går med nosen mot vinden, varma västliga vindar mitt i vintern lurar iväg renen åt fel håll, berättar Niila Inga.
Läs hela inlägget »

Länkar

-

Senaste nyheter

Senaste nyheter

Arkiv