SITES_bård 160701-4

Nyheter

2016 > 09

Flakalidenexperimentet utanför Vindeln i Västerbotten lades ut 1986 i ett ungt granbestånd, vilket planterats 1963 efter avverkning, hyggesbränning och markberedning. Området ligger ovanför högsta kustlinjen och jordarttexturen är sandig-moig osvallad morän.

Försöken visar att det går att mer än fördubbla tillväxten hos gran i Norrland. Det är alltså inte i första hand det kärva klimatet eller våra långsamväxande trädslag som styr tillväxten i de svenska skogarna. Det är snarare tillgången på växtnäring, i norra Sverige främst kväve, som avgör hur stor tillväxten blir.

2016 fyller försöket 30 år och det har firats i slutet av september. Pionjärer och forskare som verkat och intresserats av resultaten har träffats på plats i Flakaliden igen. 

Genomskärning av en granstam där  årsringarna syns, före och efter gödslingen. Bild från SLU.
Genomskärning av en granstam där årsringarna syns, före och efter gödslingen. Bild från SLU.

Syftet med Flakalidenförsöket är att demonstrera granens möjliga produktionsförmåga i norrlandsklimat – när varken näringsämnen eller vatten är tillväxtbegränsande faktorer. Forskarna har gödslat intensivt på provytor sedan 1987 och anpassat gödslingen till trädens behov. Inget läckage av näringsämnen har tillåtits ske till grundvattnet.

Pionjären Sune Linder tillsammans med kollegor och vänner på Flakaliden. Foto av Charlotta Erefur
Pionjären Sune Linder tillsammans med kollegor och vänner på Flakaliden. Foto av Charlotta Erefur
Läs hela inlägget »
Under sommaren har Abisko naturvetenskapliga station fått besök av reportrar från vetenskapsredaktioner i Sverige och utomlands.

EuroNews Television producerade en kort dokumentär om forskningsstationen:
Polar research warms up (dokumentären är på engelska)
Bild från dokumentären om Abisko naturvetenskalpga station av Euro News.
Bild från dokumentären om Abisko naturvetenskalpga station av Euro News.
Vetenskapsradion vid Sveriges Radio sände inslag om tre olika forskningsprojekt verksamma i Abisko:
Mikroorganismer på myrarna kan ge svar om utsläpp
Livet på myren – så påverkas klimatet
Plattmaskar – smådjuren vi vet för lite om
Borrkärna från Stordalmyren. Foto av Sveriges Radio Sara Sällström
Borrkärna från Stordalmyren. Foto av Sveriges Radio Sara Sällström
Kontakt:
Magnus Augner, stationsföreståndare för Abisko naturvetenskapliga station
Läs hela inlägget »
Den universitetsbaserade tidningen Universen besökte i somras SITES fältforskningsstation Erken för ett reportage om laboratoriet och berättelsen om hur allt startade med en kräftentusiast. Dagliga verksamheten beskrivs med sjömätningar, analyser i laboratoriet, gästande forskare och storskaliga inslutningsförsök samt uppdraget med den tredje uppgiften - kunskapsspridning till omgivande samhälle.

Läs artikeln om Erkenlaboratoriet - Inte vara vanligt vatten här
 
Bild från reportaget, ett montage från foto av Mikael Wallerstedt.
Bild från reportaget, ett montage från foto av Mikael Wallerstedt.
Läs hela inlägget »
I veckan avslutade SITES styrelse resan med att besöka alla SITES stationerna. Svartberget och Röbäcksdalen utgjorde besöksmålen för septembermötet där SLUs ledning även utgjorde sällskap.

Då SLU är värd för SITES har styrelsen årligen en avstämning med SLUs rektor. Mötet avhandlade även bl.a. planering inför ansökan om en fortsättning av SITES efter 2018.
Vid besöken på Svartberget och Röbäcksdalen deltog ansvariga för verksamheten samt forskare som använder infrastrukturen. Båda stoppen inkluderade en visning inklusive diskussion.
I Svartbergets togs styrelsen med gruppen på en vandring genom infrastrukturen med stopp längst några av landmärkena. Sjön Stortjärn ingår i SITES water och har instrumenterats under det senaste året med t.ex. plattform mitt i sjön och gas flux kammare. Stortjärn har blivit mer logistiskt tillgänglig de senaste åren och används av forskare från flera olika universitet.
På Röbäcksdalen tog SITES stationsföreståndare Jenny Viklund med besökarna på en och färd över fälten med bl.a. långsiktiga jordbruksförsök, SITES NordSpec sensorer och förbi den mark som i höst planeras med äppelträd.
SITES styrelse har besökt två eller tre stationer per år under sina möten i maj och september. I och med dessa besök har styrelsen nu varit runt på alla SITES stationer. Besöken är viktiga för att öka förståelsen av verksamheten, och att se de individuella och gemensamma utmaningarna och möjligheterna som finns. Vilket är en god utgångspunkt nu när ansökan planeras.
Läs hela inlägget »
Tarfalasjön är ett av flera studieobjektet inom SITES water satsning på biogeokemisk monitoring av sjöar och bäckar på SITES fältstationer. Via gemensamma provtagnings- och analysmetoder byggs en ny typ av datainfrastruktur upp som kommer att ge forskningsmöjligheter i flera unika miljöer.

Tarfalas bidrag hör till de mer extrema, med direkt anslutning till en kalvande glaciär ligger Tarfalasjön högst upp i Tarfaladalen. Sjön har eroderats ut av främst Kebnepakte glaciären när den var större, sjön är 52 m djup som mest och utgör ett av Kalixälvens viktigaste källflöde.
Mätningar i SITES waters monitoringprogram på Tarfalasjön. Foto av Torbjörn Karlin
Mätningar i SITES waters monitoringprogram på Tarfalasjön. Foto av Torbjörn Karlin
I skenet av omgivningens smältande glaciärer och ett varmare klimat ger denna sjö en möjlighet att studera utvecklingen av sjön och dess ekosystem. Förändringar av biologiska, kemiska och fysiska parametrar i sjön och i dess sediment kommer att analyseras.

De initiala mätningarna visar på att sjön är extremt homogen vad gäller konduktivitet och temperatur, i alla fall under sommaren. Instrument kommer att lämnas i sjön under vintern, isläggning sker någon gång i oktober och sedan det blir spännande att nästa sommar läsa av hur parametrarna varierar under den viktiga perioden när islossningen (mitten av juli) och möjligen omblandning av vattenmassan sker, säger Gunhild Rosqvist.
Forskare från Norge provtar sediment i Tafalasjön. Foto av Gunhild "Ninis" Rosqvist.
Forskare från Norge provtar sediment i Tafalasjön. Foto av Gunhild "Ninis" Rosqvist.
Vi har provtagit sediment från botten med stöd från en grupp forskare från Bergen universitet. Den fem meter långa sedimentsekvensen som samlades in under usla väderförhållanden från en borrplattform representerar sjöns historia under många tusen år, kanske till och med tillbaka till istiden. Variationer i olika parametrar i sedimenten såsom storlek och form på sedimentkornen samt den geokemiska sammansättningen kan bland annat berätta om hur glaciärerna reagerat på tidigare klimatförändringar.

Även forskare från KTH är på ingång för att testa ny utrustning som sedan ska användas i Svalbards fjordar.

De extrema och potentiellt riskfyllda miljöerna i Tarfala har ställt höga krav på säkerheten för mätningar och insamling av prover från sjön. Vattentemperaturen uppgår sommartid till max 5˚C. Vid provtagning av sjöns djupaste delar är det minst 300 meter till land berättar Torbjörn Karlin. Provtagningen sker alltid under lugna väderförhållanden med god sikt. Allt arbete kan utföras sittande i en stabil gummibåt med minst två personer utrustade med flytplagg ombord. Inför allt fältarbete i Tarfala fylls ett färdmeddelande i där fältarbetets omfattning framgår samt vilken säkerhetsutrustning som används.
Vy över Tarfalasjön. Foto Av Torbjörn Karlin
Vy över Tarfalasjön. Foto Av Torbjörn Karlin
Läs hela inlägget »
H.M. Konung Carl XVI Gustaf besöker Vindeln och Umeå den 1-2 september. Igår deltog Kungen i en exkursion anordnad av forskningsprogrammet Future Forests.
Future Forests är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med Umeå universitet och Skogforsk. Det Mistra-finansierade programmet är inne på sitt åttonde år. Delar av de forskningsfrågor som Future Forests adresserat har gett resultat via experiment och monitoring som administreras från Svartbergets och Asas forskningsstationer. Tre av programmets tema har direkt koppling till forskare eller forskningsprojekt som använder Svartbergets infrastruktur.
Forskarna Martyn Futter och Hjalmar Laudon berättar om forksningen inom Future Forests mark och vattentema. Foto av Lars Klingström
Forskarna Martyn Futter och Hjalmar Laudon berättar om forksningen inom Future Forests mark och vattentema. Foto av Lars Klingström
Framtidens skogsbruk, skogens mark och vatten, skogens klimatnytta och klimatanpassning

Under exkursionen utforskades några av det norrländska skogslandskapets skärningspunkter mellan tidigare årtiondens skogsbruk och framtidens skogsbruk. Ett 15-tal forskare från naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora bidrog med sin kunskap.

Läs mer om se klipp från mötet i skogen:
Future Forests och nyhetsartikel om besöket
Kungahuset
Västerbottens-kuriren
SVT Västerbottensnytt
Foto av Lars Klingström.
Foto av Lars Klingström.
Läs hela inlägget »

Länkar

-

Senaste nyheter

Senaste nyheter

Arkiv