Swedish Infrastructure for Ecosystem Science

Fältforskningsstationer inom SITES

SITES består av nio forskningsstationer som tillsammans täcker in vitt skilda naturtyper och klimatzoner, från jordbrukslandskap, skogsmark, fjälltrakter och våtmarker till olika typer av inlandsvatten.

 

Fältforskningsstationer

Klicka på stationsnamnet för att läsa en beskrivning av stationen du vill veta mer om.

Abisko naturvetenskapliga station

Asa forskningsstation

Erkenlaboratoriet

Grimsö forskningsstation

Lönnstorp forskningsstation  

Röbäcksdalen forskningsstation

Skogaryd forskningsstation

Svartberget forskningsstation 

Tarfala forskningsstation

 

Läs mer om stationerna

Abisko naturvetenskapliga station

Stationsföreståndare: Magnus Augner

Abisko naturvetenskapliga station har en unik ställning inom den arktiska forskningen, framförallt genom långa mätserier och fördelaktigt läge i norra Sverige. Sedan drygt 100 år pågår forskning vid stationen; redan 1913 inleddes meteorologiska observationer samt mätning av snödjup och Torneträsks is. I dag domineras verksamheten av forskning kring miljö och klimatförändringar som utförs genom övervakning, experiment och modellering. Abisko naturvetenskapliga station är en modern forskningsstation med många olika naturtyper i omgivningarna, vilket är en fördel ur forskningssynpunkt. Stationen är lättillgänglig, trots att den ligger cirka 200 km norr om Polcirkeln, tack vare närheten till landsväg, järnväg och flygplats.

Latitud: 68º21’N Longitud: 18º49’E 

Mer information om Abisko naturvetenskapliga station hittar du här.

 

Asa forskningsstation

Stationsföreståndare: Martin Ahlström

SITES Asa består av en forskningsstation och tre försöksområden: Asa försökspark, Asa tillväxtpark och Aneboda försöksområde. Samtliga områden representerar på olika sätt den sydsvenska barrskogsregionen. På forskningsstationen arbetar idag 12 personer, både forskare och fälttekniker.

På Asa försökspark bedrivs traditionell skoglig fältforskning. Verksamheten berör forskning kring skogsskötsel och skogsproduktion. Dessutom bedrivs miljöövervakning kopplat till klimat (WMO-standard), bäckvattenkemi, växthusgaser (FOMA-flux, fluxmast i intensivbrukad skog) och fenologi. Försöksparken bildades 1988. Asa tillväxtpark (Asa HYEF) är en ny och mycket spännande del av del av verksamheten där effekter av intensivskogsbruk studeras på landskapsnivå. Vid stationen bedrivs också en betydande informationsverksamhet främst genom exkursioner och undervisning i fält. Till detta används både vetenskapliga fältförsök och pedagogiskt anlagda demonstrationsytor. Försöksparken omfattar 1 010 ha och tillväxtparken 1 700 ha. Marken ägs av Sveaskog.

Aneboda försöksområde (170 ha) ligger inom Fiolens naturreservat och utgörs av myr och barrskog (Natura 2000). Stormen Gudrun och efterföljande barkborreangrepp har sedan 2005 ändrat delar av områdets karaktär från gammal granskog till dominerat av gräs, buskar, småträd samt lågor och högstubbar. Sedan 1994 utförs forskning och miljöövervakning (integrerad monitoring, IM) i skyddad naturskog inom 19 ha av försöksområdet. Övervakningen är relaterad till FN-konventionen om effekter av långtransporterade luftföroreningar och finansieras av Naturvårdsverket. Inriktningen är mot ekosystemstudier på avrinningsområdesnivå med bestämningar av vattenbalanser, kemiska ämnesbudgetar och effekter på biota, främst vegetation, samt studier av markprocesser. Syftet är dels att som referensområde ge relevanta bakgrundsdata, dels att söka skilja effekter av ändrat klimat och luftföroreningar från naturlig variation. Resultaten från forskning och miljöövervakning används för att utveckla och testa modeller med inriktning mot klimat- och skogsbrukseffekter på skogstillståndet. Försöksområdet är väl lämpat för experimentella studier av tillstånd, processer och dynamik i naturskogens olika utvecklingsfaser och som referens till konventionellt och intensivt brukad skog i t.ex. Asa försöks- och tillväxtparker.

Latitud: 57,1645 Longitud: 14,7827

Mer information om Asa hittar du här: Asa skoglig forskningsstation  Aneboda försöksområde

 

Erkenlaboratoriet

Stationsföreståndare: Kurt Pettersson

Erkenlaboratoriet grundades 1944 och är belägen vid den sydöstra stranden av sjön Erken, 70 km nordost om Stockholm. Fältstationen är en enhet som tillhör Institutionen för Ekologi och Genetik (IEG) som är en del av Evolutionsbiologiskt Centrum (EBC) vid Uppsala Universitet. Stationen bedriver sedan ungefär 30 år tillbaka ett omfattande miljöövervakningsprogram av sjön Erken, som inkluderar manuella mätningar och högfrekventa automatiska mätningar, och deltar i ett flertal forskningsprojekt som undersöker effekter av klimatändringar på sjöekosystem. Miljöövervakningsprogrammet omfattar t.ex. fysikaliska och kemiska parametrar, växtplankton och sedan 2014 också växthusgasflöden. Dessutom utförs experimentell verksamhet i form av t.ex. inslutningsförsök i så kallade mesocosm.

Latitud: 59,83653 Longitud: 18,64212

Mer information om Erkenlaboratoriet hittar du här.

 

 

 

 

Grimsö forskningsstation

Stationsföreståndare: Gunnar Jansson

Verksamheten vid Grimsö forskningsstation i Bergslagen startade 1974 och sedan 1992 är Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) huvudman, där Grimsö utgör avdelningen Viltekologi inom Institutionen för Ekologi. Vid Grimsö finns också Viltskadecenter, som utbildar och informerar om skador orsakade av fredat vilt. Idag arbetar ca 45 personer vid Grimsö, både forskare, doktorander och studenter liksom fältassistenter, administrativ och teknisk personal.

Vid Grimsö finns förutom kontor och teknisk service även exempelvis genetiskt laboratorium, verkstäder liksom logi (35 bäddplatser) och mässverksamhet.

Forskningen vid Grimsö är främst inriktad på tillämpade ekologiska frågor som rör vilt- och naturresursförvaltning. Vid Grimsö drivs även en kontinuerlig vilt- och skogsövervakning, varav flera inventeringsserier omfattar 30-40 års data. Övervakningen innefattar 14 olika dataserier (sammanlagt 100-tals parametrar), t.ex. populationsindex för sex av våra vanligaste viltarter, reproduktionsdata tre arter, skogsdata i form av fodertillgång och betesskador samt insamling vävnadsprover från vilt, statistik över viltobservationer och avskjutning samt fenologi (växter, flyttfåglar).

Latitud: 59.72868 Longitud: 15.47249

Mer information om Grimsö forskningsstation hittar du här.

 

 

Lönnstorp forskningsstation

Stationsföreståndare: Maria Ernfors biträdande stationsföreståndare: Linda-Maria Mårtensson,

Lönnstorps forskningsstation är inriktad på studier av odlingssystemsekologi och ligger i sydvästra delen av Skåne. Forskningen fokuserar på design, hållbar utveckling och utvärdering av agroekosystem, i konventionell och ekologisk odling. Lönnstorp har totalt ca 80 ha mark som är tillgänglig för forskning inom ekologi, agronomi, miljövetenskap och agroekologi.

På stationen bedrivs forskning i både kortare och mer långliggande försök om exempelvis diversifiering av odlingssystem, reducerad jordbearbetning, bioenergigrödor, växthusgasemissioner och biogeokemi i agroekosystem. En ny fältfacilitet ("The SITES Agroecological Field Experiment") för forskning om framtida odlingssystem är under etablering, i samarbete med Röbäcksdalens forskningsstation (Umeå).

Latitud: 55.66917 Longitud: 13.10270

Mer information om Lönnstorp forskningsstation hittar du här.

 

 

Röbäcksdalen forskningsstation

Stationsföreståndare: Jenny Viklund

Röbäcksdalen forskningsstation ligger i Umeå, i det norrländska kustlandet. Forskningsstationen har funnits i snart 60 år och ingår i Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap vid SLU. Forskningsstationen är lättillgänglig, ett par km från Umeå centrum, flygplatsen och järnväg. Inom 5 km finns Campus med Umeå universitet och SLU. Röbäcksdalen har jordar som lämpar sig väl för odling.

Inom SITES satsar Röbäcksdalen på att etablera en ny facilitet med fält för forskning om olika framtidsstrategier för ett resurshushållande jordbruk. Goda möjligheter ges för studier av hållbarhet, effekter av klimatförändringar och agroekologi i framtida odlingssystem. På Röbäcksdalen utförs ett stort antal såväl kortvariga som långliggande (upp till 50 år gamla) försök. Tillgång till data och arkiverade prover av grödor och jord från de långliggande försöken erbjuds.

Latitud: 63.81083 Longitud: 20.24199

Mer information om Röbäcksdalens forskningsstation hittar du här.

 

Skogaryd forskningsstation

Stationsföreståndare: Leif Klemedtsson

Skogaryd forskningsstation ligger ca 10 mil norr om Göteborg. Stationen omges av barrskog och myr, och ligger i en del av landet med hög deposition av kväve. Forskningsstationen är relativt nyetablerad och håller hög internationell standard. Där bedrivs en mängd olika forskningsverksamheter, alltifrån observationer och miljöövervakning till högteknologiska experiment i bördig granskog, myr och sjö. Huvudman för stationen är Göteborgs universitet

Latitud: 58°22′10″N Longitud: 12°08′47″E

Mer information om Skogaryd hittar du här.

Svartberget forskningsstation

Stationsföreståndare: Charlotta Erefur

Svartberget forskningsstation är en knutpunkt för långsiktig terrester forskning i det boreala skogsbältet och består av ca 2500 hektar skog, vilka förvaltas av SLU för forskningsändamål. Utmärkande för Svartberget är de stora befintliga fältforskningsinfrastrukturerna kring myrekosystem, avrinningsområden och produktiv tall- och granskog, vilka ger unika möjligheter för forskare att studera processer och flöden på såväl ekosystem- som landskapsnivå.

I infrastrukturen pågår forskning om skogsväxters kväveupptag och kväveanvändning, abiotisk och biotisk påverkan i skogsekosystem, skogsproduktion och skogsskötsel, transport och ackumulation av vatten, kol, kväve, metaller och andra ämnen i landskapet.

Personalen har god lokal kännedom, är vana vid fältarbete och utför uppdrag åt forskare samt ansvarar för miljöövervakning, till exempel referensklimatmätningar, fenologiobservationer, vattenprovtagning, gasmätningar och koldioxidflödesmätningar.

Stationen är modern och välutrustad med tillgång till verkstad, kontor, kylrum, förråd och enkelt laboratorium. Svartberget kan också erbjuda viss mätutrustning, verktyg och maskiner. På stationen finns möjligheter till självhushåll och i samarbete med ett lokalt företag erbjuds möjligheter till subventionerad logi i Vindelns centralort 6 km från stationen.

Se en film som presenterar stationen här

Latitud: 64.24434 Longitud: 19.76646

Mer information om Svartberget hittar du här.

 

 

Tarfala forskningsstation

Staionsföreståndare: Gunhild Rosqvist

Tarfala forskningsstation är belägen på 1130 m ö h i Kebnekaisefjällen.

Tarfaladalen omfattar höjdintervallet mellan 800 och 2099 m.ö.h. och utgörs av en typiskt subarktisk högalpin miljö. Forskning och miljöövervakning om klimat, glaciärer, hydrologi och ekosystem bedrivs utifrån Tarfala. Storglaciären är en av de mest studerade glaciärerna i världen.

Tarfala forskningsstation hålls öppen från början av mars till början av maj, samt mellan slutet av juni och mitten av september.

Latitud: 67.911229 Longitud: 18.611055

Mer information om Tarfala hittar du här.

 

 



Vilken station ligger var?

På kartan nedan finns de olika stationerna utmärkta.

  

Abisko Naturvetenskapliga Station 

 

 

 

 

 

Biomassaprovtagning. Foto: Martin Ahlström

Foto: Martin Ahlström

Trädslagsexkursion. Foto: Martin Ahlström

 

 

 

  

 

 

 

 

Provtagning från båt. Foto: Pia Larsson

 Vandrarmusslor. Foto: Pia Larsson

 

 Grimsö logotyp

 Märkning av hare. Foto: Gunnar Jansson

 

 

 

 

Lönnstorp activities  

 

 

 

 

 

   

  Flygbild över Umeå och Röbäcksdalen. Foto: Mårten Hetta

  

 

 

  

 

 

 

 

 

Skogaryd research site

 

 

Svartbergets fältforskningsstation. Foto: Ulla Nylander

Svartbergets referensmast. Foto: Ulla Nylander

 

 

 

 

  

 

 

Tafala forskningsstation flyger in mat 

 




Sidan uppdaterad: 2016-04-11. Sidansvarig: ida.taberman@slu.se
 
 
 
 

SITES (Swedish Infrastructure for Ecosystem Science) är en nationellt samordnad infrastruktur för terrester och limnisk fältforskning. Finansieras gemensamt av Vetenskapsrådet och de ansvariga huvudmännen. Värd och koordinator är Sveriges lantbruksuniversitet • Org nr: 202100-2817.