SITES erbjuder många och varierande möjligheter till studier av och i skog och skogsbruksrelaterade frågor. Många av SITES stationernas skog brukas, men naturlig och varierande typer av skog förekommer också. På flera av de brukade områdena finns möjligheter att göra storskaliga experiment främst vad gäller skötsel av skogen men även utifrån andra aspekter, till exempel vattenkvalitet, rekreation eller biodiversitet.

Utöver den traditionell fältforskning finn en världsunik möjlighet att forska på intensivskogsbruk. Resultat från 1600 långsiktiga fältförsök, vilket även inkluderar demonstrationsytor, finns tillgängliga liksom mätserier över långtransporterade luftföroreningar och deras effekter, ekofysiologiska studier hos träd och påverkan, samspel med omgivande naturmiljö vid förändrat klimat, vatten och näringstillgång.

Läs mer nedan om vad stationerna Abisko, Asa, Erken, Grimsö, Röbäcksdalen, Skogaryd och Svartberget kan erbjuda dig som forskare.

ABISKO

Området runt Abisko utgörs av fjällbjörkskog. Den ingår i det fenologiska mätprogrammet och har exempelvis studerats vad gäller fjärrövervakning vid insektsangrepp.

ASA

Asa försökspark är ett cirka 1 000 ha stort område där det bedrivs traditionella skogliga experiment kring skogens skötsel och produktion. En viktig del av försöksverksamheten är kopplad till föryngringsfrågor med utmaningar som skador av insekter (till exempel av snytbaggar) vilt och frost. Andra exempel är olika typer av gallringsförsök, studier av kontinuitetsskog i omföringsförsök, försök där granens produktionspotential studeras och trädslagsförsök, där överlevnad och produktion för olika trädslag, såväl inhemska som introducerade, studeras i jämförande försök. Här finns även ”Granungskogsytorna” där tillväxten på ungskog av gran följs mycket noggrant på 10 ytor. Stamtillväxten och förnafall följs veckovis (sedan 1992), liksom grundvattendjup och markfuktighet på ytorna, under vegetationsperioden.
 
Asa tillväxtpark är ett ca 1 500 ha stort område där målet för skogsbruket är att öka virkesproduktionen med 50 %. Den erbjuder en världsunik möjlighet att studera effekterna av intensivskogbruk ur dels ett produktionsperspektiv, dels med avseende på miljöeffekter av det intensiva brukandet. Miljöövervakning sker bland annat av vattenkvalitet och ämnestransport som resultat av gödsling. De verktyg som används för att öka produktionen är ungskogsgödsling, inversmarkberedning, användning av förädlat plantmaterial och vissa introducerade trädslag samt särskilt anpassade gallringsprogram. Alla åtgärder genomförs integrerat med det normala skogsbruket i hela bestånd. Verksamheten startade 2009.
 
Aneboda försöksområde utgörs av myr och barrskog. Området används sedan 1994 för forskning och miljöövervakning relaterad till effekter av långtransporterade luftföroreningar. Inriktningen är mot ekosystemstudier på avrinningsområdesnivå med bestämningar av vattenbalanser, kemiska ämnesbudgetar och effekter på biota, främst vegetation, samt studier av markprocesser. Resultaten från forskning och miljöövervakning används för att utveckla och testa modeller med inriktning mot klimat- och skogsbrukseffekter på skogstillståndet. Försöksområdet är väl lämpat för experimentella studier av tillstånd, processer och dynamik i naturskogens olika utvecklingsfaser och som referens till konventionellt och intensivt brukad skog i t.ex. Asa försöks- och tillväxtparker.

Asa och Svartberget ansvara tillsammans för de 1600 skogliga experiment som finns i Sverige.

ERKEN

Erken omges av barrblandskog med inslag av lövträd. Erken förvaltar eller ansvarar inte för skogen runt sjön men skogsmiljöer finns som skulle kunna utgöra intressanta lokaler för ekosystemforskning, till exempel migrerade fåglar, insekter, nedbrytning och biodiversitetsstudier.

GRIMSÖ

Grimsö ligger längst med den fenologiska linjen mellan hemi-boreal och boreala skogsområden och utgör ett ypperligt område för att studera effekter av klimatförändringar på artdiversitet.
 
Skogen är delvis konventionellt brukad, delvis reservat. Grimsös historia av viltekologiska studier har gjort att det finns ett stort underlag för forskning på interaktion mellan skog och flertalet djurarter i Sverige, till exempel betestryck, betesskador, habitat preferenser samt populationsdynamik.

RÖBÄCKSDALEN

Längst Degernäsbäcken, som rinner genom Röbäcksdalens jordbrukslandskap, finns skogspartier som skulle kunna utgöra områden för biodiversitet, ljus/skuggaförhållanden i jordbrukslandskapet samt barriärer för näringsläckage från jordbruksmark. 
 
På Röbäcksdalen finns en äppelodling som kan studeras i ekosystemperspektiv; överlevnad, klimat, insekter och skador.

SKOGARYD

Skogaryd har tre huvudsakliga skogsområden. Vid kalhyggesplatsen bedrivs långtidsmätningar av växthusgaser (CO2 och CH4) och energibalanser, i syfte att kvantifiera och förstå de sammantagna effekterna av skogsskötsel på klimatsystemet.

Vid skogsområdet bestående av dränerade bördiga organiska jordar, bedrivs experiment om att återvätning av de mest fertila dränerade organiska skogsmarkerna kan minska utsläppen av växthusgaser avsevärt. Här ämnas forskning bedrivas för att testa minskningsalternativ jämfört med traditionellt skogsbruk.

Skogaryds tredje skogsområde ligger på mineraljord och främjar biogeokemiska/fysiologiska skogsekosystemstudier i samband med globala förändringar, processmodellering och fjärranalys. Skogen är nyplanterad, vilket gör att inga rötter eller stubbar från tidigare skog påverkar C-balansstudier. Dessutom är jorden homogen utan några stenar ända ner till ett ogenomträngligt lerlager. 
Samtliga skogsområden har el, fiberoptik och internetuppkoppling, samt träspänger, vattenflödessystem, torn och hytter för skydd eller mindre installationer.

SVARTBERGET

Sedan starten på 1920-talet har Svartberget stått som värd för nationell och internationell grundforskning inom skogsbruksmetoder och skoglig inventering. Mycket av dagens kunskap och metoder om skogsskötsel kommer från forskning som använt Svartbergets infrastruktur.

Försöksparkerna domineras av tall och gran och ligger i ett övergångsområde mellan kust- och inlandsklimat. Berggrunden består nästan uteslutande av gnejs och jordarten domineras av moräner av växlande mäktighet. I sydöstra delen finns ett större plant område, Åheden, som består av sand- och mjälaavlagringar.
Ätnarova försökspark (Lappland) domineras av gammal, gles tallskog, "norrlandsgranar" eller björkstubbskott från avverkningar gjorda under 40-talet. Forskningen i Ätnarova omfattar skogsskötselproblem i fjällnära skogar. I Flakaliden försökspart utförs forskning kring klimatförändring och tillväxt i granskog. Forskare har gödslat provytor sedan 30 år tillbaka med syfte att demonstrera granens möjliga produktionsförmåga när varken näringsämnen eller vatten är tillväxtbegränsande faktorer.
 
På försöksområdet Rosinedal bedrivs gödslingsstudier som undersöker hur kvävetillförsel påverkar trädens tillväxt (samt därmed den ökade kolinlagringen i skogen). Skogen består av naturligt föryngrade 80-åriga tallar och jordarten är en djup sedimentär avlagring av fin- och grovmo. Behandlingarna består av en årlig tillförsel av 20 respektive 50 kg (under första åren 100 kg) kväve per hektar. I centrum av varje yta finns en klimatstation som mäter atmosfäriska kolflöden med hjälp av eddy covariance (EC) teknik. I försöket mäts även fotosyntes, transpiration samt respiration från stam och barr, markvegetation och rötter. Utöver fysiologiska mätningar finns också ett provtagningsprogram för beståndstillväxt, kronutveckling (fotografering med fisheyeobjektiv), vegetationsinventering, förnafall, näringsinnehåll i barr samt markfuktighet och markvattenkemi.

Asa och Svartberget ansvara tillsammans för de 1600 skogliga experiment som finns i Sverige.