Inom SITES finns en rad olika våtmarksmiljöer med olika karaktärer spridda över hela landet. Flera av dem har studerats under lång tid och är unika lokaler vad gäller infrastrukturer för att mäta flödet av koldioxid mellan myr och atmosfär, avgivningen av metan till atmosfären och borttransporten av kol med avrinnande vatten. Inom SITES finns en av de mest intensivt studerade myrarna på norra halvklotet med de längsta oavbrutna instrumentella mätningarna av  total kol- och växthusgasbalans på en myr i hela världen.

Läs mer nedan om vad stationerna Abisko, Asa, Grimsö, Skogaryd och Svartberget kan erbjuda dig som forskare.

Tio kilometer öster om Abisko ligger Stordalsmyren. Här har man under de senaste 30 åren byggt upp infrastruktur för att studerat permafrosten. Permafrosten har under det senaste årtiondet helt försvunnit på delar av den låglänta palsmyren. Våtmarksvegetationens utbredning har ökat markant, liksom även metanutsläppen. Abisko övervakar jordtemperaturen dels i myrmark men även i morän.

Ett flertal forskarteam har utrustning på Stordalmyren och har individuellt och tillsammans erhållit ökad förståelse för myrekosystemes funktioner och processer. Stordalmyren är även en ekosystemstation för växthusgasflöden inom ICOS. 

ASA

Aneboda försöksområdes naturskogar och myrar, i olika utvecklingsfaser, drabbades av stormen Gudrun. Efterföljande barkborreangrepp 2005 har ändrat delar av områdets karaktär från gammal granskog till dominerat av gräs, buskar, småträd samt lågor och högstubbar. Området är väl lämpat för experimentella studier av tillstånd, processer och dynamik och som referens till konventionellt och intensivt brukad skog i till exempel Asa försöks- och tillväxtparker. Myrar inom Asa försökspark och Asa tillväxtpark är inte instrumenterade med regelbunden övervakning men förekommer i landskapet. 

GRIMSÖ

På den östra sidan av Grimsös 13 000 ha stora område finns en mosse och myrmark på ca 800 ha. Området har potential för forskning med frågeställningar kopplade till myr och våtmark
 

SKOGARYD

Skogaryd myr ligger i en del av landet med hög deposition av kväve.

Myren Mycklemossen på Skogaryd har instrumenterats för att kunna övervaka biogeokemiska/fysiologiska myrekosystemstudier i samband med globala förändringar, processmodellering, fjärranalys, markatmosfär, bäckvattenkemi och atmosfärsutbyte. Sammantaget gör dessa mätningar att netto ekosystem kolbalans (NECB) kan bestämmas, vilket är väldigt unikt inom myrekosystem. Vid Mycklemossen finns bland annat el, fiberoptisk internetuppkoppling, trägångar/spänger, och utrustningen enligt ICOS-EU.

SVARTBERGET

Det stora myrkomplexet Degerö Stormyr ligger inom Svartberget och är en av de mest intensivt studerade myrarna på norra halvklotet. Här finns riggar och kammare för gasmätningar, grundvattenrör och jordanalyser vilket möjliggjort de längsta oavbrutna instrumentella mätningarna av den totala kol- och växthusgasbalansen på en myr i hela världen. Inom myrkomplexet förekommer olika växtsamhällen som representerar näringsfattiga förhållanden och domineras av vitmossor och halvgräs. Torvens djup är mestadels mellan 3-4 meter, med ett maxvärde på 7,8 meter. Grundvattenrör och gasprovtagare finns även i skogsmarkens mineraljord uppströms myren.
 
Instrumenteringen på Degeröstormyr har använts för att förstå hur myrar på norra halvklotet, både på kort och lång sikt, med avseende på kolcykeln påverkar atmosfären och därmed klimatet. Sedan 1995 bedrivs forskning i syfte att ta reda på hur nedfall av svavel och fosfor tillsammans med ökad temperatur påverkar metanavgivningen från myrar. År 2001 startade kontinuerliga mätningar av flödet av koldioxid mellan myren och atmosfären och från 2004 finns även mätningar av både den årliga avgivningen av metan till atmosfären och borttransporten av kol med avrinnande vatten från myren.
 
Inom Svartberget finns även Kallkällsmyren med grupperade grundvattenrör över ett 12 djup (0,25-4 m) samt riggar och kammare som mäter gasutbytet med atmosfären. Kallkällsmyren utgör ett av avrinningsområde inom bäckvattennätverket Krycklan.