SITES sträcker sig över varierade ekosystem med dess ingående delar och interaktioner. Både små och stora växter och djur, inklusive människan studeras och kan studeras utifrån ett ekosystemperspektiv, både vad gäller förekomst, sammansättning och förhållande till förändringar. På alla stationer förekommer växlighet där de flesta har en specifik inriktning. Jordbruk-, skog- samt äng/gräsmarksväxter undersökt med avseende på fenologi på flertalet stationer.

Inom SITES finns mätserier från 30-40-år av viltövervakning i Sverige. Dataserierna innefattar 100-tals parametrar över exempelvis populationsindex för de sex vanligaste viltarterna, reproduktionsdata för tre arter, vävnadsprover från vilt samt statistik över viltobservationer. I skogslandskap finns även möjlighet att studeras samspel mellan näringstillförsel, parasiter, skalbaggar och insekter.

Läs mer nedan om vad stationerna Abisko, Asa, Erken, Grimsö, Lönnstorp, Röbäcksdalen, Skogaryd, Svartberget och Tarfala kan erbjuda dig som forskare.

ABISKO

Den ekologiska forskningen på Abisko beaktar alla former av liv i närmiljön, från mikrober till turister. Fenologi inom fjällväxter och fauna genom fåglar är exempel på övervakning som sker vid Abisko.​​​​​

ASA

Asa deltar i naturens kalender och har utökat ansvar för skogsfenologi vilket innebär att skogsträd och bär studeras extra över ett antal platser i landet.
 
I Asa finns även möjligheter att studera hur skogsföryngring och skogens produktion påverkas av gödsling eller skador av insekter och vilt. Här studeras också hur viltbetning påverkar skogens ekologi. 

ERKEN

Erkenlaboratoriet har ett analytiskt laboratorium specialiserat på bland annat djurplanktonräkning och analyser. Erken deltar liksom flertalet övriga stationer i naturen kalender där växternas fenologiska utveckling följs.

GRIMSÖ

Grimsö ansvarar för övervakning inom populationsdynamik genom spillningsinventeringar, fångst, märkning och observationer av svenskt vilt och migrerande fåglar. Flera inventeringsserier omfattar 30-40 års data och övervakningen innefattar dataserier med sammanlagt 100-tals parametrar. 
 
Vid fångst och märkning av rådjur registreras DNA och anatomi. Serier över populationstäthet finns för bland annat älg, rådjur, sork, rävkullar, möss, näbbmöss och ett fyrtiotal flyttfåglar. På Grimsö finns unika mätserier av spillningsinventeringar för sex viltarter som täcker en ovanligt stor areal, hela 13 000 ha. Spillningen inventeras två gånger per år, vidare inventeras betestrycket av älg i 600 provytor varje år samt vinterfoder och biotopsammansättning vart femte år. Mygg och fästingar som fångas inom området artbestäms samt undersöks avseende sjukdomar. På Grimsö finns även Viltskadecenter som utbildar och informerar om skador orsakade av fredat vilt och hur man förebygger dem.

Då metoderna för inventering utvärderas och kvalitetssäkras fortlöpande, kan kunskaperna från den samlade övervaknings- och forskningsverksamheten fungera som en bas för snabb etablering av nya undersökningar och referensområden.
 
Grimsö ingår även i naturens kalender och registrerar växters fenologiska utveckling.

LÖNNSTORP

Lönnstorp följer utveckling av grödor från sådd till skörd.

RÖBÄCKSDALEN

Röbäcksdalen deltar i naturens kalender och övervakar växter.

SKOGARYD

Skogaryd har olika sammansättning av skog, planterad på tidigare åkermark, energiskog, samt myrsamhällen.

SVARTBERGET

Svartberget ingår liksom många andra SITES stationer i naturens kalender och följer växters fenologiska utveckling. Svartberget ansvar tillsammans med Asa för de utökande fonologiska studierna av skogsfenologi, träd och bär som på årlig basis levererar bärprognoser.
 
Viltekologiska studier av sorkar pågår inom området. Dessa studier ansvarar miljöanalysprogram vid SLU för och resultaten finns tillgängliga för alla att ta del av. Även akvatisk ekologi studeras av forskare inom Svartberget, bland annat förekomst och överlevnad av fisk samt på senare år undersökningar av rörelsemönster i förhållande till temperatur.

TARFALA

Vid Tarfala bedrivs övervakning av fenologi av högalpina arter. Fenologisk övervakning är under uppstart i strategiska betesplatser för ren och älg. Med dessa mätserier erbjuder Tarfala stöd till viltekologisk forskning. Forskare har använt Tarfala för att studera sammansättning och förekomst av insekter i högalpina miljöer samt att algsamhällen glaciärernas isar har undersökt.