SITES erbjuder möjligheter att studera brukade system främst koppade till jord- och skogsbruk. Inom dessa finns unika möjligheter att studera intensivskogsbruk och nya odlingssystem inom agroekosystem. Dessutom finns de 1600 skogliga experiment runt om i Sverige tillsammans med ett antal jordbruksexperiment, främst hänvisade till Lönnstorp och Röbäcksdalen. 

Frågeställningarna varierar stort från tillväxt, rekreation, biodiversitet, bioenergi, reducerad jordbearbetning, skador och sjukdomar bland mycket mer.

Läs mer nedan om vad stationerna Asa, Grimsö, Lönnstorp, Röbäcksdalen, Skogaryd och  Svartberget kan erbjuda dig som forskare.

ASA

Asa försökspark är ett cirka 1 000 ha stort område där det bedrivs traditionella skogliga experiment kring skogens skötsel och produktion. En viktig del av försöksverksamheten är kopplad till föryngringsfrågor med utmaningar som skador av insekter (till exempel av snytbaggar) vilt och frost. Andra exempel är olika typer av gallringsförsök, studier av kontinuitetsskog i omföringsförsök, försök där granens produktionspotential studeras och trädslagsförsök, där överlevnad och produktion för olika trädslag, såväl inhemska som introducerade, studeras i jämförande försök. Här finns även ”Granungskogsytorna” där tillväxten på ungskog av gran följs mycket noggrant på 10 ytor. Stamtillväxten och förnafall följs veckovis (sedan 1992), liksom grundvattendjup och markfuktighet på ytorna, under vegetationsperioden.
 
Asa tillväxtpark är ett ca 1 500 ha stort område där målet för skogsbruket är att öka virkesproduktionen med 50 %. Den erbjuder en världsunik möjlighet att studera effekterna av intensivskogbruk ur dels ett produktionsperspektiv, dels med avseende på miljöeffekter av det intensiva brukandet. Miljöövervakning sker bland annat av vattenkvalitet och ämnestransport som resultat av gödsling. De verktyg som används för att öka produktionen är ungskogsgödsling, inversmarkberedning, användning av förädlat plantmaterial och vissa introducerade trädslag samt särskilt anpassade gallringsprogram. Alla åtgärder genomförs integrerat med det normala skogsbruket i hela bestånd. Verksamheten startade 2009.
 
Aneboda försöksområde utgörs av myr och barrskog. Området används sedan 1994 för forskning och miljöövervakning relaterad till effekter av långtransporterade luftföroreningar. Inriktningen är mot ekosystemstudier på avrinningsområdesnivå med bestämningar av vattenbalanser, kemiska ämnesbudgetar och effekter på biota, främst vegetation, samt studier av markprocesser. Resultaten från forskning och miljöövervakning används för att utveckla och testa modeller med inriktning mot klimat- och skogsbrukseffekter på skogstillståndet. Försöksområdet är väl lämpat för experimentella studier av tillstånd, processer och dynamik i naturskogens olika utvecklingsfaser och som referens till konventionellt och intensivt brukad skog i t.ex. Asa försöks- och tillväxtparker.

Asa och Svartberget ansvara tillsammans för de 1600 skogliga experiment som finns i Sverige. De utgörs av demonstrationsytor, utläggningsförsök samt traditionell övervakning av tillväxt. Även nya typer av skötselmetoder t.ex. gallring, kontinuitetsskogsbruk och adaptiva metoder har etablerats där beståndets utveckling kan följas och utvärderas över tid.

GRIMSÖ

I Grimsös 1600 ha område ingår förvaltning och övervakning av naturresurserna. De viltekolgiska frågeställningar som är Grimsös signum berör även skötselfrågor. Grimsös inventeringar av habitat och betesskador kan tillsammans med populationsdynamik kopplats till frågeställningar som rör skötselmetoder.

LÖNNSTORP

Lönnstorp erbjuder infrastruktur för att bedriva både kort och långsiktiga försök på Sveriges bördigaste jordbruksmark. Jordarten är lättlera med 15 % ler och 3 % mull. Den konventionellt odlade jordbruksmarkens huvudsakliga växtföljd är höstvete, sockerbetor, vårkorn och höstraps. På den ekologiska delen odlas vårvete med insådd av lusern/gräsblandning, lusern/gräsvall, höstraps, höstvete med insådd av lusern/gräsblandning samt åkerböna samodlad med korn. Här odlas även vetegräs, ett utsäde av ett nytt perennt gräs som liknar vete men som har ungefär halva dess tusenkornvikt. Grödan ska kunna gå att odla i upp till femtio år utan att jorden ska behöva bearbetas.

En ny facilitet, SAFE (SITES Agroekologiska fältexperiment), för forskning om framtida odlingssystem har etablerats och kommer att kunna nyttjas för många typer av studier, inom exempelvis växt- och markekologi samt agroekologi.

På Lönnstorp genomförs också två experiment med samodling mellan baljväxter och exempelvis ärter och korn. Lönnstorp har även använts för att studera exempelvis diversifiering av odlingssystem, reducerad jordbearbetning och bioenergigrödor.

RÖBÄCKSDALEN

Röbäcksdalen erbjuder unika jordbruksmiljöer i norra Sverige. Ett stort antal såväl kortvariga som långsiktiga (upp till 50 år gamla) försök finns på Röbäcksdalen. Bland annat officiella sortförsök av vall, spannmål och potatis inom flera olika långsiktiga försök med bland annat olika gödslingsnivåer, jordbearbetningar och växtföljder.

Ett exempel på långsiktiga försök avser monokultur och undersöker den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet på de viktigaste grödorna i norra Sverige. Grödorna odlas dels år efter år i samma rutor och dels i växtföljder. Långsiktsförsök studerar också växtföljdernas inverkan på marken. Försök bedrivs även inom icke vändande bearbetningssystem (reducerad bearbetning eller plöjningsfri odling) samt inom humusbalans och kalkning. Röbäcksdalens nya facilitet för forskning om olika framtidsstrategier för ett resurshushållande jordbruk erbjuder goda möjligheter för studier av hållbarhet och agroekologi i framtida odlingssystem.

Enskilda forskare och andra intressenter lägger också ut försök som forskningsstationen utför. Forskare erbjuds tillgång till data och arkiverade prover av grödor och jord från de långsiktiga försöken.

SKOGARYD

Skogaryd har tre huvudsakliga skogsområden. Vid kalhyggesplatsen bedrivs långtidsmätningar av växthusgaser (CO2 och CH4) och energibalanser, i syfte att kvantifiera och förstå de sammantagna effekterna av skogsskötsel på klimatsystemet.

Vid skogsområdet bestående av dränerade bördiga organiska jordar, bedrivs experiment om att återvätning av de mest fertila dränerade organiska skogsmarkerna kan minska utsläppen av växthusgaser avsevärt. Här ämnas forskning bedrivas för att testa minskningsalternativ jämfört med traditionellt skogsbruk.

Skogaryds tredje skogsområde ligger på mineraljord och främjar biogeokemiska/fysiologiska skogsekosystemstudier i samband med globala förändringar, processmodellering och fjärranalys. Skogen är nyplanterad, vilket gör att inga rötter eller stubbar från tidigare skog påverkar C-balansstudier. Dessutom är jorden homogen utan några stenar ända ner till ett ogenomträngligt lerlager. 
Samtliga skogsområden har el, fiberoptik och internetuppkoppling, samt träspänger, vattenflödessystem, torn och hytter för skydd eller mindre installationer.

SVARTBERGET

Sedan starten på 1920-talet har Svartberget stått som värd för nationell och internationell grundforskning inom skogsbruksmetoder och skoglig inventering. Mycket av dagens kunskap och metoder om skogsskötsel kommer från forskning som använt Svartbergets infrastruktur.

Försöksparkerna domineras av tall och gran och ligger i ett övergångsområde mellan kust- och inlandsklimat. Berggrunden består nästan uteslutande av gnejs och jordarten domineras av moräner av växlande mäktighet. I sydöstra delen finns ett större plant område, Åheden, som består av sand- och mjälaavlagringar.
Ätnarova försökspark (Lappland) domineras av gammal, gles tallskog, "norrlandsgranar" eller björkstubbskott från avverkningar gjorda under 40-talet. Forskningen i Ätnarova omfattar skogsskötselproblem i fjällnära skogar. I Flakaliden försökspart utförs forskning kring klimatförändring och tillväxt i granskog. Forskare har gödslat provytor sedan 30 år tillbaka med syfte att demonstrera granens möjliga produktionsförmåga när varken näringsämnen eller vatten är tillväxtbegränsande faktorer.
 
På försöksområdet Rosinedal bedrivs gödslingsstudier som undersöker hur kvävetillförsel påverkar trädens tillväxt (samt därmed den ökade kolinlagringen i skogen). Skogen består av naturligt föryngrade 80-åriga tallar och jordarten är en djup sedimentär avlagring av fin- och grovmo. Behandlingarna består av en årlig tillförsel av 20 respektive 50 kg (under första åren 100 kg) kväve per hektar. I centrum av varje yta finns en klimatstation som mäter atmosfäriska kolflöden med hjälp av eddy covariance (EC) teknik. I försöket mäts även fotosyntes, transpiration samt respiration från stam och barr, markvegetation och rötter. Utöver fysiologiska mätningar finns också ett provtagningsprogram för beståndstillväxt, kronutveckling (fotografering med fisheyeobjektiv), vegetationsinventering, förnafall, näringsinnehåll i barr samt markfuktighet och markvattenkemi.

Asa och Svartberget ansvara tillsammans för de 1600 skogliga experiment som finns i Sverige. De utgörs av demonstrationsytor, utläggningsförsök samt traditionell övervakning av tillväxt. Även nya typer av skötselmetoder t.ex. gallring, kontinuitetsskogsbruk och adaptiva metoder har etablerats där beståndets utveckling kan följas och utvärderas över tid.