SITES erbjuder möjligheter att studera en mängd olika biogeokemiska processer och interaktioner på liten och stor skala i olika ekosystem. Inom SITES finns mätningar och övervakning som tillsammans täcker in allt från mikro- till makroskalor, till exempel tillväxt av mikroorganismer och utbyte av gaser med atmosfären på lokal nivå och landskapsnivå.

SITES infrastruktur SITES Water fokuserar på delar av det biogeokemiska kretsloppet mer i detalj för vattendrag och sjöar på sju av SITES stationer. 

Läs mer nedan om vad stationerna Abisko, Asa, Erken, Grimsö, Lönnstorp, Röbäcksdalen, Skogaryd, Svartberget och Tarfala kan erbjuda dig som forskare. 

ABISKO

Den samlade övervakningen som Abisko ansvarar för kan tillsammans eller enskilt används för att studera biogeokemiska processer i fjällmiljö. Nederbörd, luft och atmosfärsförhållanden, geomagnetism, grundvatten, vattendrag och sjöar. Interna och samverkande processer i landskapselement med alpina fjällhedar, myrar, fjällbjörkskog går att studera i kombination med biologisk information koppade till flora och fauna.

ASA

Inom Aneboda försöksområde, cirka 19 ha, utförs miljöövervakning av effekter av långtransporterade luftföroreningar. Inriktningen är mot ekosystemstudier på avrinningsområdesnivå med bestämningar av vattenbalanser, kemiska ämnesbudgetar och effekter på biota, främst vegetation, samt studier av biogeokemiska markprocesser. Aneboda försöksområde, som totalt omfattar 170 ha, är väl lämpat för experimentella studier av tillstånd, processer och dynamik i myrens och naturskogens olika utvecklingsfaser och som referens till konventionellt och intensivt brukad skog i t.ex. Asa försöks- och tillväxtparker.

Vid Asa försöks- och tillväxtparker utförs även miljöövervakning av bäckvattenkemi i ett omfattande kontrollprogram avseende vattenkvalitet och ämnestransport. Vattenprovtagning sker varje månad i bäckar som avvattnar 13 avrinningsområden. Vattenproven analyseras med ett omfattande vattenkemiskt program. För att med stor noggrannhet kunna beräkna läckage från marken i form av ytvattentransport görs även en kontinuerlig registrering av vattenföringen i varje bäck. 
Feresjön i Asa tillväxtpark ingår i SITES Water och intensivstuderas avseende biogeokemin.

ERKEN

Erken bedriver sedan 30 år tillbaka ett omfattande miljöövervakningsprogram, som inkluderar manuella mätningar och högfrekventa automatiska mätningar i sjöar och vattendrag. Miljöövervakningen omfattar exempelvis mätning av fysikaliska och kemiska parametrar samt växtplankton. Mätserier finns exempelvis för parametrar såsom, vattentemperaturer, biomassa, tillflöde, CDOM, turbiditet, vind, konduktiviet, pH, löst syre, total mängd alger, djurplankton, växtplankton, gödningsförlust, alkalinitet, siktdjup, filtrerad och ofiltrerad Abs, P, N, Si och TOC.

Forskning vid Erkenlaboratoriet fokuserar bland annat på långsiktig övervakning av vattenkvaliteten och artsamhällens dynamik i sjöar. Erkenlaboratoriet erbjuder ett analytiskt laboratorium som är specialiserat på kvalitetscertifierade analyser för vattenkemi, sedimentkemi och växt- och djurplanktonanalyser. 

GRIMSÖ

Grimsös landskapstyper erbjuder stora möjligheter att studera biogeokemiska processer. Med Grimsös viltekologiska övervakning, habitinventering och resultat från väderstationen kan nya experiment eller frågeställningar testas. Grimsö har idag inte några fasta installationer för övervakning av biogeokemiska processer.

LÖNNSTORP

Lönnstorp erbjuder stora möjligheter till studier av biogeokemiska processer i agroekosystem. Under 2015-2016 intensifierades det arbetet i och med etableringen av Lönnstorps nya fältfacilitet, SAFE (SITES Agroekologiska Fältförsök), för forskning om framtida odlingssystem. Faciliteten kan användas för många typer av studier, inom exempelvis växt- och markekologi, biogeokemi och agroekologi. Det kommer även att finnas möjligheter att förlägga mindre experiment inom faciliteten. En motsvarande facilitet finns på Röbäcksdalens forskningsstation i Umeå.
SAFE inkluderar markprovtagningar, temperatur- och fuktsensorer installerade i marken samt fyra olika odlingssystem, alla etablerade med fokus på diversifiering av agroekosystem.

RÖNNBÄCKSDALEN

På Röbäcksdalen finns möjligheter till forskning inom biogeokemi i agroekosystem, och mätserier erbjuds bland annat för nederbörd, mark och näringsförhållanden. 

Röbäcksdalen erbjuder resultat och tillgång till två långsiktiga bördighetsförsök som startade 1969. Den ursprungliga frågan var att jämföra varierande mängder kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Växtföljden är sjuårig och roterar mellan korn, vall, grönfoderväxter och potatis. Stallgödsel tillförs två gånger i växtföljden. Från och med 2004 är den ursprungliga försöksplanen något förändrad. Den högsta uppgödslingsnivån har ersatts med en 0-nivå där varken P eller K tillförs utöver stallgödseln. Vidare har uppgödslingsmoment med K ersatts med halv resp. ingen mineralisk K-tillförsel. Även om denna förändring gjorts är det totala antalet led i växtföljden oförändrat.

Biogeokemiska processer kan även studeras med resultat från väderstationerna, kunskap och resultat från yt- och dräneringsavringningen från invallningen, resultat från den övervakning som sker inom ramen för SITES Water i Degernäsbäcken, skördeavkastningar på olika fält samt övriga flora och faunastudier på Röbäcksdalen.

SKOGARYD

Samtliga av Skogaryds sex delområden erbjuder möjligheter att studera underliggande regleringar av biogeokemiska processer. Här finns Erssjön som representerar en typisk sjö i (hemi-) borealt skogslandskap. Här sker miljöövervakning av växthusgaser (CO2, H2O och CH4) med Eddy Covariance (EC) utrustning, vattenkemi och kolsedimentering, med syftet att studera inlandsvattens betydelse för flöden och balanser av växthusgaser.

Tillhörande Skogaryd finns även Följesjön, som är en blandning av en sjö och ett träsk och som har mycket höga metanutsläpp. Vid både Erssjön och Följesjön finns tillgång till el, fiberoptiskt internet samt gångvägar, båt, flotte, torn och broar.
Vid myren Mycklemossen finns fluxtorn, kammakare och ramar för gasmätningar samt marktemperatur och det finns spänger för att ta sig ut på myren. Här finns också skog på mineral och organiska jordar installerade med fluxtorn, grundvattenrör, temperatur- och fuktmätare. Det avverkade området har en väderstation samt utrustningen kopplad till SITES Spectral.

SVARTBERGET

Svartberget består av fem delområden som enskilt och tillsammans kan erbjuda dig som forskare möjlighet att studera olika aspekter av skogslandskapet samt hur de olika ekosystemen förhåller sig och reagerar på exempelvis klimatförändringar, gödsling och  olika skogsbruksmetoder. 

Genom Svartbergets skogar löper Krycklan, som utgör ett biflöde till Vindelälven och är ett av de mest instrumenterade och övervakade avrinningsområden i världen. Krycklan består av ett 6780 hektar stort upptagningsområde som löper genom en mosaik av våtmarker och sjöar. Krycklan är ett unikt fältforsknings-område för att studera sambanden mellan hydrologiska, biogeokemiska och ekologiska processer i ett och samma ekosystem. Mätningar av hydrologi, klimat, vatten- och markvattenkemi har pågått här i över 30 år. Forskning inom Krycklans avrinningsområde integrerar mark- och akvatiska system och fokuserar främst på små vattendrags olika biogeokemiska sammansättning och motståndskraft mot förändringar. Tack vare avrinningsområdets storlek kan modellering göras på allt från de små källbäckarna till åar på landskapsnivå. Forskare erbjuds möjlighet att använda data från Krycklan och att anlägga nya experiment här. Sjön Stortjärn inom Krycklans avrinningsområde har under senare år utrustats med flera fasta installationer för åtkomst. Här kan studier göras på hela ekosystemet samt interaktioner med omgivande avrinningsområde. 

Degerö stormyr utgörs av ett komplex med de längsta mätningarna av växthusgasflöden i myrekosystem på norra halvklotet. Här finns ramar och kammare för gasmätningar, grundvattenrör placerade i olika experiment där gödsel tillförts. Vattendraget som utgör utloppet från myren övervakas också vad gäller flöde och kemiska parametrar.

Rosinedal, Åheden och Flakaliden utgör skogsområden som har etablerats för att kunna studera olika frågeställningar i högre upplösning. Alla områden är gödslade och olika skogsbruksmetoder har tillämpats, möjlighet att studera ekosystemperspektivet, träd, mar, växter och utbyte med atmosfären finns. 

TARFALA

Vid Tarfala kan biogeokemiska processer studeras i snö, is, vatten och mark. Dessa är möjliga längs med gradient från ny exponerad mark, där glaciärerna smälter, till trädgränsens fjällbjörksekosystem. Med underlag från övervakning i Tarfala kan processer studeras som är kopplade till algsamhällen som lever på glaciärer och snö, mark och växt interaktioner i fjällmiljö, permafrost och dess integration mellan mark och vatten.