SITES_bård 160701-4

Nyheter

I nummer 3 2018 av Naturvetaren intervjuas Gunhild "Ninis" Rosqvist gällande sitt jobb. Ninis är glaciärforskare och professor i naturgeografi men även förestånare för forskningsstationen i Tarfala.

Naturvetaren är medlemstidningen för Naturvetarna, fackförbundet för Sveriges naturvetare.

Verksamheten vid Tarfala drivs av Stockholms universitet (SU) och finansieras via Vetenskapsrådet och SU inom SITES konsortium. Forksningsstation är öppen för alla forskare oavsett organisatorisk hemvist.
Läs hela inlägget »
Under fältvandringen på Lönnstorp visades bland annat SAFE-experimentet och verksamheten med drönarna inom SITES Spectral upp. Flera forskare berättade även om sina forskningsprojekt på fälten.
Läs hela inlägget »

Fältvandring på SITES Lönnstorp den 12 juni kl. 13-15
Möteplats: Lönnstorp fältstation, Bomhögsvägen 4, 234 35 Lomma
Samodlat perenn spannmål och lucern. Foto av Ryan Davidsson, SLU.
Samodlat perenn spannmål och lucern. Foto av Ryan Davidsson, SLU.
Tema för årets fältvandring är diversifiering av odlingssystem inom tid (växtföljd) och rum (samodling, skogslantbruk, mm). Diversifiering är en viktig praktik för ekologisk intensifiering av växtproduktion med ökat användning av ekosystemtjänster och reducerat behov för t.ex. gödselmedel och pesticider. Vi besöker det långliggande fältexperiment SAFE (SITES Agroecological Field Experiment) och ser på agroforestry system, perenna spannmål och samodling av lupin och korn i ett ekologiskt system. Dessutom besöker vi samodlingsförsök inom EU projekten DiverIMPACTS och ReMIX samt EKOLINS. Inom ReMIX finns ett försök som er utvecklat i samarbete med en ekologisk odlargrupp i Halland och Växa Halland.
Partnerskap Alnarp bjuder på fika kl. 15.00.

Ingen anmälan - bara att dyka upp!

Välkommen!
Läs hela inlägget »

Stefan Bertilsson, professor i limnologi arbetar sedan mitten av januari halvtid på SLU som SITES nya föreståndare. I intervjun nedan berättar Stefan mer ingående om sin bakgrund och det nya uppdraget att driva SITES in i framtiden.

Vad har du för förväntningar på ditt uppdrag?

Jag vill hjälpa till att skapa en väl fungerande och välanvänd infrastruktur för ekosysteminriktad forskning. Jag kommer att lägga stor vikt vid samverkan mellan våra stationer och andra infrastrukturer (även internationellt) och tycker personligen att det är roligt att arbeta strategiskt på olika nivåer för att skapa produktiva och varaktiga samarbeten och synergier. Jag ser också fram emot att få mer erfarenhet av praktiskt ledarskap och hitta de gemensamma frågor och utmaningar som binder samman SITES olika verksamheter.  

SITES föreståndare Stefan Bertilsson tillsammans med SITES styrgruppsordförande Barabara Ekbom. Foto av Ida Taberman.
SITES föreståndare Stefan Bertilsson tillsammans med SITES styrgruppsordförande Barabara Ekbom. Foto av Ida Taberman.

Vilken relation har du till terrester/limninsk fältforskning?

Jag är uppvuxen på Östgötaslätten med utsikt över Vättern och var redan i tidiga år fascinerad av naturvetenskap i alla dess former. Att det blev just biologistudier var nog mer en slump (jag hade lika gärna kunnat bli fysiker eller kemist) men kanske var det mitt passionerade intresse för vatten och biologins många välsmakande tillämpningar som fällde avgörandet. Att lära sig förstå och kanske till och med behärska detta område kändes helt enkelt oemotståndligt och forskarkarriären var vägen framåt.

När visste du att du ville bli forskare?

Som Professor i Limnologi studerar jag sötvatten i alla dess former. Detta gäller inte bara sjöar utan också grundvatten (ibland på flera hundra meters djup), floder, och våtmarker. Mer specifikt så undersöker jag mikroorganismer i dessa vatten och försöker förstå de ekologiska och biogeokemiska processer som de är inblandade i. Sötvattnen är ju också höggradigt kopplade till det omgivande terrestra landskapet och på senare tid har jag också i högre grad än tidigare breddat mitt fokus till att även inkludera dessa system.

Varför är forskningsinfrastruktur viktigt?

Den typ av forskningsinfrastruktur som SITES erbjuder underlättar för forskare från olika discipliner och lärosäten att samlas, samarbeta och lära från varandra och möjliggör på detta sätt forskning som är svåruppnåelig för individen. En väl fungerande infrastruktur innebär också ett effektivt utnyttjande av begränsade forskningsresurser och gör det möjligt att dra full nytta av teknologiska landvinningar.

Vad kommer bli dina starkaste bidrag till SITES?

Ökad synlighet och internationalisering

Var är SITES om fem år?

En väl sammanhållen distribuerad infrastruktur med internationell lyskraft och bred användarbas.

Läs hela inlägget »

Professor em Barbara Ekbom är sedan mars SITES styrgruppsordförande i intervjun nedan berättar hon om sin bakgrund som forskare och det nya uppdraget.

I egenskap av SITES styrgruppsordförande, vad har du för förväntningar på ditt nya uppdrag?

Jag förväntar mig att jag ska lära känna de som är engagerade i SITES infrastruktur och tillsammans med styrgruppen arbeta för att SITES blir mera känd bland forskare både nationellt och internationellt. Det är viktigt att beslutsvägar är tydliga och jag förväntar mig att SITES styrgrupp, sekretariat, stationsföreståndare samt deltagande parter har en öppen dialog för att maximera både kvalitet och kvantitet hos forskning som bedrivs vid SITES stationer.

SITES Styrgruppsordförande Barbara Ekbom tillsammans med SITES föreståndare, Stefan Bertilsson. Foto av Ida Taberman.
SITES Styrgruppsordförande Barbara Ekbom tillsammans med SITES föreståndare, Stefan Bertilsson. Foto av Ida Taberman.

Berätta om din bakgrund

Jag har min grundexamen från USA. Under tiden jag läste behövde jag jobba för att försörja mig. Jag hade tur och fick arbeta som laboratorie/fält assistent i en forskningsgrupp som arbetade med biologisk bekämpning av skadegörare i jordbruk. Vi tog hand om omfattande fältförsök under odlingssäsongen och gick genom materialet under vinterhalvåret. Jag hade mycket kontakt med både forskare och doktorander. Det var fascinerande att ställa frågor och sedan göra försök och mätningar för att svara på dessa frågor. Och som alltid, ett svar ledde till en ny fråga och jag ville fortsätta att utforska biologiska system.

Vilken relation har du till terrester/limninsk fältforskning?

Under min tid som forskare har jag sysslat med frågor kring insektsskadegörare samt biologisk mångfald i jord-och skogsbruk. Att vara i fält är nödvändig om man ska förstå de komplicerade samspel som finns i biologiska system.

Varför är forskningsinfrastruktur viktigt?

Vi vill gärna kunna förutse vad som kan hända i framtiden. Ekologer har lärt sig att långa serier med mätningar från samma platser är mycket värdefulla för att förstå biologiska processer. Många forskningsprojekt har korta livslängder och för att motverka det är forskningsinfrastruktur viktigt. Ett kortare projekt kan bedrivas i en plats där det finns ”en historia”. Det är också viktigt idag med forskningsinfrastruktur eftersom det är omöjligt för en forskare att behärska alla tekniker (både mätningar och datalagring) som behövs för att ta sig an de komplicerade forskningsfrågor vi måste ställa. Två fraser kan beskriva värdet av fältinfrastruktur: långsiktighet och tillgång till expertkunskaper.

Vad hoppas du kunna tillföra SITES?

Jag har varit delaktig i ledarskapet hos många olika typer av organisationer och har lärt mig en del. Ordning och reda samt öppen kommunikation brukar vara viktiga för en välfungerande organisation. Det är också viktigt att följa upp beslut så fort som möjligt så att de som finns inom organisationen har förtroende för ledningen. Jag räknar med att jag kan använda mina erfarenheter från andra organisationer inom SITES.

Utöver Barbara ingår följande ledamöter i styrgruppen med uppdrag fram till februari 2021:
Anders Hedenström, Lunds universitet
Hanna Silvennoinen, Norsk institutt for bioökonomi
Johan Bergh, Linnéuniversitetet
Mari Källersjö, Göteborgs botaniska trädgård
Mikkel P. Tamstorf, Aarhus universitet
Sebastian Diehl, Umeå universitet

Läs hela inlägget »

Länkar

-

Senaste nyheter

Senaste nyheter

Arkiv