Nyheter

SITES Spectral (Lund)
Lund University is hiring a research engineer for the SITES Spectral Thematic Centre. The person will be responsible for carrying out databases development and management for the centre. More information is given here:

Svartberget
Databasadministatör
Försökstekninker

Röbäcksdalen/Svartberget
Forskningsingenjör

Polarforskningssekretariatet (Abisko)
Tekniker
Forksningsingenjör
Läs hela inlägget »
I och med 2018 går SITES in i sin andra fas och kommer kunna fortsätta att erbjuda och utveckla unik terrester och limning forskningsinfrastruktur i Sverige.

Några viktiga förändringar:
  • Anders Lindroth slutar som föreståndare. Vi vill rikta ett stort tack till Anders för den produktiva tid som han varit med som SITES föreståndare. Vi önskar Anders lycka till på sina nya äventyr!
  • Stefan Bertilsson börjar som ny föreståndare för SITES under januari. Stefan, som är professor i Biologi vid Uppsala universitet, har arbetat inom infrastrukturen SciLifeLab i flera år.
Det ska bli väldigt kul att börja inom SITES. Jag ser fram emot att vara med och driva SITES till en framgångsrik nationell infrastruktur de kommande åren, säger Stefan.
  • Styrelsen avslutar även sitt uppdrag den sista januari. Samtliga sju ledamöter har varit med sedan 2014.
Vi återkommer under vintern med presentationer av våra nya tillskott inom organisationen.
Läs hela inlägget »
Pressmeddelande publicerat på www.slu.se 2017-11-22

Kvicksilver finns med på Världshälsoorganisationens tio-i-topp-lista över kemikalier som hotar den globala folkhälsan. I mer än hälften av Sveriges insjöar och vattendrag innehåller fisken t.ex. så mycket kvicksilver att den bör undvikas som föda. Till råga på allt har det inte heller gått att se någon lösning på problemet, men ny forskning inger hopp: kvicksilverproblemet kan mycket väl vara på väg att blåsa bort.

Resultaten publiceras idag i den ansedda tidskriften Scientific Reports, av en svensk-kinesisk-schweizisk forskargrupp.
– Vår forskning visar att det kan vara riskfritt att äta svensk insjöfisk inom några årtionden, om vi fortsätter med dagens förebyggande åtgärder. Det handlar inte längre om århundraden, som vi trodde tidigare, säger Kevin Bishop från Sveriges lantbruksuniversitet, en av forskarna bakom studien.
Degerö stormyr utanför Vindeln i Västerbotten. Alla mätningarna av kvicksilvergas gjordes i direkt anslutning till den gröna kupolen, men just denna mätutrustning syns inte på fotot. Fotograf: Jenny Svennås-Gillner, SLU.
Degerö stormyr utanför Vindeln i Västerbotten. Alla mätningarna av kvicksilvergas gjordes i direkt anslutning till den gröna kupolen, men just denna mätutrustning syns inte på fotot. Fotograf: Jenny Svennås-Gillner, SLU.
Det forskarna nu redovisar är den första massbalansen som har gjorts för kvicksilver i ett myrområde (Degerö stormyr i Västerbotten), dvs. en mätning av samtliga flöden av kvicksilver till och från myren. Studien blev möjlig efter ett nästan tioårigt arbete med att ta fram en utrustning som är tillräckligt känslig för att kunna mäta flöden av kvicksilvergas mellan atmosfären och landskapet. Att tio gånger per sekund under ett års tid ha undersökt huruvida kvicksilvergas flödar in i myren eller ut ifrån den, är i sig en stor teknisk bedrift, men det verkligt anmärkningsvärda är resultaten.

– Den första mätserien över ett helt år visade att flödet av kvicksilvergas från myren till atmosfären är dubbelt så stort som inflödet av kvicksilver via regnvatten, vilket är häpnadsväckande. Det måste innebära att den halvering av kvicksilverhalten i atmosfären som har åstadkommits under de senaste 20 åren har vänt riktningen på flödet av kvicksilver mellan atmosfären och myren, säger Mats Nilsson från SLU.
Kvicksilverflöden till och från myren i gram per kvadratkilometer och år. Illustration: Michael Kvick
Kvicksilverflöden till och från myren i gram per kvadratkilometer och år. Illustration: Michael Kvick
Med den takt som kvicksilver nu försvinner uppskattar forskarna att allt upplagrat kvicksilver i myren kommer att ha försvunnit inom bara några årtionden, merparten till atmosfären. Det här är mycket goda nyheter, eftersom torvmarker är så förorenade med kvicksilver att de påverkar den fisk som lever nedströms i sjöar och vattendrag.
Gädda i sjö i Dalarna. Pike (Esox lucius). Fotograf: Anders Asp, SLU
Det faktum att det inte verkade gå att göra något åt kvicksilversituationen, har gjort det bekvämt att blunda för problemet. Den offentliga uppmärksamheten har hellre lagt fokus på nya föroreningar som kan finnas i miljön, än på det till synes olösliga gamla problemet.
 
– Ett närmast hopplöst problem verkar alltså plötsligt vara på väg att lösas, och det betydligt snabbare än vi någonsin kunde ha hoppats på, säger Kevin Bishop. Förutsatt att vi fortsätter vårt framgångsrika arbete mot spridning av kvicksilver i miljön. Kvicksilvret tycks sakta men säkert blåsa bort.
 
Om resultaten visar sig vara giltiga för torvmarker i allmänhet, kommer de FN-ledda ansträngningarna för att minska de globala utsläppen av kvicksilver att få allt större betydelse för Sverige och andra länder som har liknande problem med kvicksilver i sötvattensfisk, bland annat Finland, Kanada och USA.
Fotografi från Degerö stormyr. Fotograf: Jenny Svennås-Gillner

Mer information

Kontakt
Kevin Bishop, professor
Institutionen för vatten och miljö; Sektionen för geokemi och hydrologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
+46 (0)70-638 25 17, kevin.bishop@slu.se
https://www.slu.se/cv/kevin-bishop/
 
Mats B. Nilsson, professor
Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Enheten för markbiologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
+46 (0)70-688 44 09, mats.b.nilsson@slu.se

Artikeln
Stefan Osterwalder, Kevin Bishop, Christine Alewell, Johannes Fritsche, Hjalmar Laudon, Staffan Åkerblom & Mats B. Nilsson. (2017). Mercury evasion from a boreal peatland shortens the timeline for recovery from legacy pollution. Scientific Reports, DOI:10.1038/s41598-017-16141-7 freely available at www.nature.com/articles/s41598-017-16141-7

SITES Infastruktur på Degerö stormyr
Det stora myrkomplexet Degerö Stormyr ligger inom Svartberget och är en av de mest intensivt studerade myrarna på norra halvklotet. Här finns riggar och kammare för gasmätningar, grundvattenrör och jordanalyser vilket möjliggjort de längsta oavbrutna instrumentella mätningarna av den totala kol- och växthusgasbalansen på en myr i hela världen. Inom myrkomplexet förekommer olika växtsamhällen som representerar näringsfattiga förhållanden och domineras av vitmossor och halvgräs. Torvens djup är mestadels mellan 3-4 meter, med ett maxvärde på 7,8 meter. Grundvattenrör och gasprovtagare finns även i skogsmarkens mineraljord uppströms myren.
 
Instrumenteringen på Degeröstormyr har använts för att förstå hur myrar på norra halvklotet, både på kort och lång sikt, med avseende på kolcykeln påverkar atmosfären och därmed klimatet. Sedan 1995 bedrivs forskning i syfte att ta reda på hur nedfall av svavel och fosfor tillsammans med ökad temperatur påverkar metanavgivningen från myrar. År 2001 startade kontinuerliga mätningar av flödet av koldioxid mellan myren och atmosfären och från 2004 finns även mätningar av både den årliga avgivningen av metan till atmosfären och borttransporten av kol med avrinnande vatten från myren.
Läs hela inlägget »
Vill du driva SITES operativt och vetenskapligt i nästa fas, då letar vi efter just dig! Vill du bland annat utveckla SITES och agera som frontfigur för SITES i omvärlden, läs hela uppdragsbeskrivningen för tjänsten som föreståndare för SITES här. Om du själv är intresserad sök innan 8 november, och hjälp gärna till att sprida annonsen i lämpliga nätverk.

Välkommen med din ansökan och tack på förhand!
Läs hela inlägget »
Forskningsinfrastrukturen SITES kommer få fortsatt finansiering av Vetenskapsrådet (VR). Detta är ett mycket glädjande besked säger Anders Lindroth, SITES föreståndare. Slutligt beslut gällande omfattning och tidsperiod av finansieringen kommer att fastställas efter dialog mellan VR, SLU och konsortiet. Konsortiet som står bakom SITES består av SLU (värd), Polarforskningssekretariatet, samt universiteten i Stockholm, Uppsala och Göteborg.
 
Mer information om vilka infrastrukturer som får finansiering finns på Vetenskapsrådets hemsida.
Läs hela inlägget »

Länkar

-

Senaste nyheter

Senaste nyheter

Arkiv